Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-01-15 00:30

Det hände just idag - 15 - 21 januari:

 

Vapenexport - skrämmande härvor med många frågor och få svar

Krigsmaterielinspektör Carl-Fredrik Algernon dödades av ett tunnelbanetåg på T-centralen i Stockholm den 15 januari 1987. Det är än idag inte klarlagt om han hoppade ner på spåret, föll genom en olyckshändelse eller knuffades. Händelsen och teorierna runt den är en härva av storpolitik, vapenexport och agentmystik. Visste vi vad som verkligen hände Algernon skulle det kunna leda till svar på angelägna frågor om Boforsaffärerna (luftvärnsrobotar till Dubai och Bahrein respektive artilleri till Indien) vilket i sin enligt en del uppfattningar kanske skulle kunna föra Palmeutredningen framåt. Kanske skulle vi också få veta något om varför TV-reportern Cats Falck och hennes väninna hittades döda i en bil på Hammarbykanalens botten. Falck hade uppdrag inom SVT att gräva i Boforsaffärerna. Denna händelse i sin tur intresserade 1997 den specialenhet inom Berlinpolisen - ZERV - som då bland annat utredde Stasis illegala operationer under DDR-tiden. Det fanns misstankar att både Algernon och Falck mördades av Stasi-agenter (Östtysklands hemliga polis). En konkret detalj i härvan är att den tunnelbaneförare vars tåg träffade och dödade Algernon vittnade om att krigsmaterielinspektören föll baklänges mot spåret. Det skulle kunna stödja antagandet att han blev knuffad. Tidigare samma dag som han avled hade Algernon träffat Nobel Industriers koncernchef Anders G. Carlberg. Då hade Carlberg sagt till Algernon att en intern undersökning visat att det förekommit vapensmuggling. Algernon skulle då ha känt en lojalitetskonflikt. Han var ju en nyckelperson i utredningen av Boforsaffären. Kan han upplevt detta så traumatiskt att han valde att ta sitt liv? Frågorna är som sagt många – svar finns egentligen inga.

 

Bilden ovan: Ur Expressen 1984 om sökandet efter försvunna TV-reportern Cats Falck (överst t h på bilden). Mördades hon och krigsmaterielinspektören Carl-Fredrik Algernon av östtyska Stasi-agenter för att de visste för mycket om Boforsutredningen?

 


 

Ska man nu nödlanda är det här en bra plats

Den 16 januari 2009 fick flight 1549 som just startat från La Guardia-flygplatsen, New York, motorproblem efter att ha krockat med en flock fåglar. Ca sex minuter efter starten passerade planet mindre än 270 meter över George Washington Bridge och landade därefter på Hudsonfloden i närheten av 48th Street på Manhattan. Tack vare piloternas skicklighet och kallblodighet överlevde de 150 passagerarna och de fem besättningspersonerna. Flertalet var oskadda och den allvarligaste personskadan drabbade en passagerare som bröt båda benen. Om man nu ska nödlanda med ett passagerarplan måste Hudsonfloden i höjd med 48th Street vara en av de bättre platserna. Bara en kort stund, minuter står det i en del rapporter, efter landningen nådde lokala färjor, bogserbåtar, polisens helikoptrar, kustbevakningens fartyg, räddningsdykare och brandbåtar från FDNY, New Yorks brandkår, olycksplatsen för att evakuera och rädda passagerarna. Händelsen återges f ö i en ny film med bl a Tom Hanks.

 

Strax efter landningen på Hudsonfloden.

 


Missar från svenska toppolitiker och diplomater

påverkade Raoul Wallenbergs öde

Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg frihetsberövades den 17 januari 1945 av sovjetiska trupper i Budapest. Enligt den officiella sovjetiska förklaringen dör han i Lubjankafängelset i Moskva 1947. Den uppgiften är starkt ifrågasatt. En förklaring till att Wallenberg greps av ryssarna kan ha varit hans påstådda samröre med amerikanska underrättelsetjänster som till viss del kan ha finansierat hans humanitära insatser för främst förföljda judar. Enligt teorin skulle sovjettrupperna uppfattat Wallenberg som USA-spion. Bland annat tack vare räddningsaktionerna för judarna har ett antal nationer med USA och Israel i spetsen engagerat sig i hans öde. Omfattande efterforskningar har genomförts och påtryckningar har gjorts av framstående världsledare för att få fram upplysningar. Tråkigt nog tycks svenskar bära ett stort ansvar för att försvinnandet mörklagts. I den omfattande utredningen SOU 2003:18 riktas stark kritik mot Staffan Söderblom (son till ärkebiskop Nathan S) i hans egenskap av Sveriges envoyé (diplomat) i Moskva. Han hade underrättats redan den 17 januari 1945 av Sovjetunionens vice utrikeskommissarie Vladimir G. Dekanozov att Raoul Wallenberg tagits i beskydd av sovjetiska militärmyndigheter i Budapest. Söderblom drev inte ärendet med hjälp av den informationen. Istället lät han något senare de sovjetiska myndigheterna förstå att man från svenskt håll utgick från att Wallenberg hade omkommit i en bilolycka på vägen från Budapest. Därmed var i praktiken Wallenbergs öde beseglat. I SOU kritiserades också utrikesminister Östen Undén. Hans underlåtenhet att efterfråga Wallenberg hos ryssarna antas ha bidraget till att dessa trodde att han inte var intressant för Sverige och kunde undanröjas utan efterräkningar för sovjetledningen.

 

Bilden: Passfoto på Raoul Wallenberg från början av 1940-talet.

 


 

Tre fritogs från bunkern på Kumla

Den 18 januari 2004 fritogs tre interner – bland dem Daniel Maiorana – av beväpnade män från Kumlaanstalten. Det var den första rymningen sedan 1991 från anstalten. De flydde från ”bunkern” som skulle vara en av Sveriges säkraste fängelseanläggningar. Rymmarna klättrade på stegar över muren. De återfördes efter en kort tid.

 

 

 


444 dagars gisslandrama slut denna dag
Den 19 januari 1981 slöts fördraget i Alger som löste upp den 444 dagar långa gisslankrisen i Iran. 52 amerikaner hade suttit som gisslan på amerikanska ambassaden i Teheran sedan den 4 november 1979. Frigivningen genomfördes den 20 januari och tillkännagavs bara några minuter efter det att Ronald Reagan tillträtt som USA:s president. Amerikansk militär hade dessförinnan gjort ett försök att befria gisslan under kodnamnet Operation Eagle Claw (örnklo). Det resulterade i att en helikopter RH-53D och två C-130 transportplan havererade och åtta amerikanska militärer och en civil iranier dog. Gisslankrisen bidrog till att Iran av stora delar av det internationella samfundet kom att betraktas som en förbrytarstat som utsattes för omfattande och med tiden förödande sanktioner. De är först på senare tid på väg att upplösas efter ett avtal som USA:s avgående president Barack Obama som bekant betraktar som en av sina större framgångar.

 

 

Iranska studenter i Teheran angriper USA:s ambassad 1979.

 


 

Kennedy yngste USA-presidenten någonsin 1961

20 jan 1961 tillträder John Fitzgerald Kennedy (bilden t h) som USA:s 35:e president. Han var den förste av landets presidenter, som föddes under 1900-talet. Han var den yngste demokratiske presidenten någonsin och den yngste att bli vald till president. Han var den förste katoliken på posten. Han inledde en offensiv idealistisk utrikespolitik och en liberal inrikespolitik med sänkta skatter och ökade medborgarrättigheter, vilken så småningom mynnade ut i 1964 års medborgarrättslag. John Kennedy mördades 22 november 1963 i Dallas, Texas.

 

 

 


 

Hjärtkirurg fick sparken från Karolinska

Den 21 januari 1987 avskedade Karolinska sjukhuset chefen för Thoraxkliniken Bjarne K H Semb född 3 augusti 1939 i Norge. Han kritiserades för bristande etik i samband med hjärttransplantationer och operationer med konstgjorda hjärtan. Avskedandet för tankarna till liknande händelser i vår tid men den här slutade på ett helt annat sätt. Semb stämde landstinget vilket fick till följd att hans avsked ogiltigförklarades. Han fick också skadestånd. Samtidigt fick han full upprättelse från Socialstyrelsen, Karolinska Institutet och Karolinska Institutets etiska kommitté. Än viktigare var kanske att hjärndödsbegreppet till följd av händelserna infördes i svensk lag vid nyåret 1988. Just detta hade varit centralt i konflikten kring Sembs transplantationarbete. Den nya lagen fick en avgörande betydelse för utvecklingen av transplantationstekniken i svensk sjukvård. Den har som bekant hjälpt många svårt sjuka åter till ett normalt liv. Bjarne Semb stannade en tid på Karolinska men ägnade sig senare huvudsakligen åt en framgångsrik internationell läkarkarriär. 

Karolinska - ofta i debattens centrum.

 


Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Annons säkerhetspolisen
Nu räcker det