Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-11-29 09:20

30% minskning av platserna på Polishögskolorna 2019

Politikerna har i positiva ordalag glatt sig över tiotusentals sökande till polisyrket. Rekryteringskampanjer och förbättringar av rekryteringsprocessen har hyllats. Till det kommer två nyöppnade polishögskolor, i Malmö och Borås förutom de befintliga Södertörn, Växjö och Umeå.

Som bekant står Polismyndigheten inför en gigantisk utmaning för att fylla behovet av poliser fram till 2024, (22000 nyanställda) vilket egentligen skulle kräva att PHS redan idag skulle behöva vara smockfulla med elever. Vilket inte är fallet.

Idag avslöjar P3 nyheterna hur många av de tiotusen sökande till vårterminen som fyller kraven för att bli polis och inte hunnit ändra sina yrketsplaner. Det är ingen uppbygglig läsning. Som bekant har Polismyndigheten sedan tidigare tagit beslut om att 1020 nya studenter skulle antas till polisutbildningarna som börjar i januari 2019, inklusive de nya utbildningsplatserna. Men så många fyllde inte kraven, vilket lett till att polisen nu beställt färre utbildningsplatser: 750 stycken.

– Vi kommer inte komma upp till det här önskade antalet 1020, och därför lägger vi en lägre beställning till lärosätena, för beställer vi ett visst antal utbildningsplatser av lärosätena får vi ändå betala för de platser som står tomma. Om vi då får underlag som ger att vi inte kommer få fullt så många som vi hoppats, då lägger vi också en lägre beställning, säger Stefan Wehlin som är gruppchef på polisens HR-avdelning till Sveriges Radio. Det innebär att i stället för en rejäl ökning, jämfört med de 800 utbildningsplatserna i höstas, blir det en minskning trots fler utbildningsorter.

 

Anledningen som anges till att man inte når upp till över 1000 nya studenter är dels att folk hoppar av mitt i ansökningsprocessen, dels att de sökande inte håller måttet.

– Vi ställer höga krav på de som ska bli poliser och klarar man inte varje enskilt prövningsmoment går man inte vidare i processen, säger Stefan Wehlin till Sveriges Radio.

 

Blåljus kan se problemet, i ljuset av att det polislönelyft som poliserna förväntat sig låter vänta på sig. Dessutom har övergångsbudgeten lagt sordin på förhoppningar om utlovade förbättringar av Polisens ekonomi, som kunde användas till återanställningar eller löneökningar. Det finns polisregioner som använder dålig ekonomi både för att neka återanställning av poliser och för att neka äldre poliser nedtrappning genom delpension.

 

 

Det grundläggande problemet i rekryteringen handlar kort sagt om att få tillräckligt många, tillräckligt bra sökande till utbildningarna. Det är värt att hålla i minnet att om 750 elever antas, blir det ett något lägre antal som går ut utbildningen med godkända resultat. Polisförbundets ordförande, Lena Nitz beskriver i en artikel i Lag och Avtal ganska väl stämningen av besvikelse som polisernas löneavtal och förväntningarna på dess utfall ledde till. Hon säger att hon förstår besvikelsen eftersom det fanns oerhört stora förväntningar på att göra ett väldigt stort löne­lyft på en gång.

 

Löftena har haglat över polisen under en lång valrörelse. Nu kommer verkligheten ikapp och det visar sig hur attraktivt yrket är för dagens ungdomar i konkurrens med övriga arbetsmarknaden. Poliser kan inte leva på löften...


Polismyndigheten räknar på ett annat sätt, och konstaterar att trots neddragningen från det nominella antalet platser, ökar antalet poliser under utbildning. Men även myndigheten konstaterar att antalet poliselever är  för få för att fylla polisens långsiktiga behov. Därför föreslås förbättringar i rekryteringen. Däremot nämns inget om att göra polisyrket attraktivt och konkurrenskraftigt på riktigt...


Tommy Hansson

 
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994