- Politikerna måste visa att de verkligen satsar på poliskåren genom högre löner och bättre villkor. Det är absolut nödvändigt om vi ska kunna locka fler till yrket, säger Lena Nitz.


Men även utbildningens utformning måste göras om så att den lever upp till ungas utbildningskrav. 

 

- Trots att polisutbildningarna ges på universitet och högskolor så får inte alla studenter en akademisk examen. Det gör att många väljer bort polisutbildningen. Det här sätter käppar i hjulen för poliskårens tillväxt och är ytterligare ett argument för att göra om polisutbildningen till en treårig högskoleutbildningen som leder till en yrkesexamen, säger Lena Nitz.

 

Polismyndigheten måste också arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke. Det handlar om att satsa på olika utvecklingsvägar inom polisen, renodla uppdraget och säkerställa att enskilda polisers kompetens värderas rätt. 

 

- Polisyrket är på många sätt ett drömjobb men tyvärr är det många som känner att deras kompetens inte tas till vara på bästa sätt. Jag är övertygad om att polisyrket skulle uppfattas som mer attraktivt om man får använda sin tid till det polisarbete man sökt sig till – att förebygga, förhindra och utreda brott, säger hon.


Blåljus beklagar utvecklingen. Det verkar som att det positiva budskapet med polisyrkets succesiva uppvärdering inte har nått ut till de som skulle kunna vilja och klara av att bli poliser. Och detta ställer till det för politikernas och polismyndighetens mål om att bli 7000 fler poliser till 2024, frågan är om det nu ens är teoretiskt och matematiskt möjligt. Så få som godkänts för utbildningarna var det ett par år sedan vi såg...

 

Polisyrket ställer med rätta höga krav på människan som söker. Om inte annat ger Peppe Larssons siffror syn för sägen: "Rekordmånga 17 498 personer sökte till polisutbildningen med start vt-20. 651 antogs till utbildningens 1020 platser."


Polisyrket borde vara så attraktivt att de allra bästa och mest lämpade ska vilja bli polis. Helst igår.


Tommy Hansson