Publicerat 2020-02-09 09:50

DN granskar omorganisation polisutbildning och polisbrist

DN, Sveriges största morgontidning, granskar idag på ledarplats vad som lett fram till polisbrist och andra bekymmer inom polismyndigheten trots polisreformen som var designad för att lösa allehanda polisiära problem. Det är Amanda Sokolnicki som satt sig in i frågan mer grundligt än många andra, och som minns kraven från Polisreformens upphovsman, och hur de togs emot av politiken.

Blåljus har gång på gång sedan 2014 upprepat vad Tomas Rolén beskrev, att utan ett ekonomiskt tillskott på två miljarder skulle de förväntade positiva effekterna av reformen riskera att omintetgöras.

Vi har även speglat annan kritik av omorganisationen och dess ideologiska bakgrundsmusik.

Sokolnicki riktar i sin ledare stark kritik mot den socialdemokratiska regeringen som kom att få förbalta Alliansens polisreform. Det som inte nämns i ledaren är att Alliansens partier var helt överens med den rödgröna regeringen om att inte tillföra nödiga budgetmedel 2015.

Men visst blundades det allt för länge för polisens problem, som när polismyndigheten 2016 hävdade att poliskrisen var "larv" och avfärdade kraven på en poliskommission.

Någon gång kring 2017 skedde ett uppvaknande bland politikerna, och visst var de borgerliga något tidigare än regeringspartierna med att kräva mer pengar till polisbudgeten. Eller som minister Ygeman sade i en debatt - det verkar som att budgetmedlen är billigare i opposition än i regeringsställning...

Nu är frågan om det ens är möjligt att få polisen att växa med runt 7000 poliser till 2024. Problemet med omorganisationen var ju inte att man missade chansen att bygga ut, det var inte realistiskt just då. Felet var att man inte behandlade de poliser som redan var i tjänst på ett bra sätt. Att man blundade för helt nödvändiga kostnader, konstaterar Sokolnicki. 

Sokolnicki noterar att det saknas runt 400 lämplilga poliser vid vårterminens start på polisutbildningarna, och frågar sig om Socialdemokraterna håller på att upprepa samma misstag som vid omorganisationen en gång till. Att sänka kraven för att bli polis vore både dumt och farligt konstaterar hon, och skriver: "Däremot finns andra sätt att uppnå målet om fler poliser. Som att erbjuda dem en rimlig lön, till exempel. Att poliser – med allt vad jobbet innebär – efter flera års erfarenhet kan tjäna 26 000 kronor är en ledtråd till varför så många platser står tomma."

Hon drar paralleller till lärarlönelyftet, som bidragit till att göra det yrket mer attraktivt, öven om de 3000 kr i extra lönelyft i snitt som lärarna fått inte varit tillräckligt. Till det kommer en viss politisk klåfingrighet som inneburit en viss orättvisa i fördelningen. Men när många hundratusen lärare fått bättre löner, har det så klart blivit ganska dyrt för statskassan.

Visst borde det då vara möjligt att då ge Sveriges 20 000 poliser ett lönelyft värt namnet, med en rättvis fördelning och fackligt inflytande. Sokolnicki skriver: "Poliskrisen påminner till stor del om skolkrisen. Lärare och poliser har uppgifter som inte går att överskatta. Utan deras insatser i dag blir problemen stora i morgon."

Den sanningen borde Sveriges politiker ha kunnat inse redan innan 2015! Då hade situationen kunnat se annorlunda ut för svensk polis 2020.

 
Tommy Hansson
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994