Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-12-18 17:40

Förutsättningarna för polislönelyftet

Med anledning av debatt och frågor kring förhandlingarna om polisernas löner, som ju nu förlängts över julhelgerna, har Polisförbundet gått ut med en ny och aktuell information på sin hemsida. Där framgår även hur Justitieminister Morgan Johansson anser att hans svar till riksdagsman Roger Haddad bör tolkas.

Så här informerar Polisförbundet:

Med anledning av frågor på sociala medier om förutsättningarna för nya polislöner:

Extra löneutrymme

Polismyndigheten har fått 2,1 miljarder kronor mer i budgeten för 2018 jämfört mot 2017. Dessa pengar ska täcka myndighetens ökade kostnader på flera områden samt ska även räcka till löner för fler anställda.

 

För 2018 får Polismyndigheten den summa pengar de äskat plus 365 miljoner kronor som man inte begärt. Därmed skapas ett extra utrymme för lönehöjningar i avtalsförhandlingarna.

Löneutrymmets storlek

 

Politiker i opposition har kommit med löften om lönehöjningar på flera tusen kronor i månaden per polis. Även regeringen har pratat om högre löner. Vissa har tolkat politikernas löften som att det finns utrymme för lönehöjningar i storleksordningen 4000 kronor mer i månaden till alla poliser här och nu.

 

Just summan 4000 kommer från Liberalerna. Enligt partiets egna beräkningar skulle en sådan satsning kosta 1,3 miljarder kronor. De pengarna skulle öronmärkas till löner. Några sådana öronmärkta pengar finns inte i Polismyndighetens budget för 2018.

 

Polisförbundets målbild

Utifrån rådande förutsättningar har Polisförbundet satt en demokratiskt förankrad målbild om en kollektiv löneökning på 15 procent under avtalsperioden – utfallet för individen kommer att variera. För att nå målbilden kommer det förmodligen att krävas politiska pengatillskott – beroende på hur Polismyndigheten fördelar budgeterade medel under avtalsperioden.

 

Polisförbundet anser inte att 15 procent är tillräckligt för att polislönerna ska matcha yrkets ansvar och komplexitet. De femprocentiga höjningarna måste fortsätta efter avtalsperiodens slut till dess att avhoppen upphör, poliser som slutat söker återanställning och tillräckligt många kvalificerade söker polisutbildningen. Detta är nödvändigt för att antalet poliser ska bli så många som politikerna sagt.

 

Avtalets finansiering

”Just i denna stund sitter Polisförbundet och Polismyndigheten och förhandlar om framtidens löner, och vi kommer givetvis att finansiera det avtalet när det är färdigt”, sa justitieminister Morgan Johansson (S) i en riksdagsdebatt den 6 december.

Det tolkades av vissa som att mer pengar skulle skjutas till. Men i en skrivelse från justitiedepartementet till Polisförbundet förtydligar Morgan Johansson uttalandet:

”De löneökningar som blir aktuella för polisen ska finansieras inom de ramar som myndigheten har tilldelats”.


Alltså med de pengar Polismyndigheten tilldelats för 2018.

 

Nej till avtalsförslag

Om Polismyndigheten lämnar ett bud som Polisförbundet säger nej till lämnar man förhandlingarna i oenighet och löneökningen – det så kallade oenighetsvärdet – blir vid första revisionstillfället 2,2 procent. Därefter får man förhandla om de nästa två revisionstillfällena var för sig, där oenighetsvärdet är 2,0 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019, totalt 6,5 procent under avtalsperioden.

 

Risken finns att pengarna som skulle ha använts till högre polislöner istället används för att anställa fler civila. Civila behövs men det finns också politiska mål om fler poliser och för att de ska nås behövs högre polislöner.

 

Det finns också en risk för att politiker framöver inte kommer att vilja ge extrapengar när ett tidigare tillskott inte utnyttjats och parterna visat att man inte kan sätta nya löner på egen hand. Det vill säga att parterna inte uppfyllt grundkravet i den svenska modellen – att relativlöneförändringar måste bygga på samsyn mellan parterna.

 

Fakta: Så bestäms lönen

  • Den enskilde polisens lön sätts av lönesättande chef för de som omfattas av, eller väljer, lönesättande samtal, och av regionala parter för de som omfattas av kollektiv förhandling.
  • Dessförinnan kan lönen ha påverkats av regionala beslut om satsningar på vissa grupper…
  • … och av nationella gruppsatsningar (exempelvis på ingångslöner).
  • I avtalsförhandlingarna mellan Polismyndigheten och Polisförbundet kommer man fram till den procentuella löneökningen för perioden…
  • … som utgår från ökningen i det centrala avtalet mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O – som är det som gäller om Polismyndigheten och Polisförbundet inte enas.
  • Utrymmet för löneökningar bestäms också av hur mycket pengar regeringen tilldelat Polismyndigheten i förhållande till utgifterna.
  • Den svenska modellen utgår från att parterna ska hålla sig till industrins märke. För att kunna lägga sig över de nivåerna krävs acceptans från övriga parter på arbetsmarknaden."

Förbundsregion Stockholms kommentar:

"Förbundsregion Stockholm kan konstatera att alla pratar om nödvändigheten av en uppvärdering av svensk polis. Politiker bjuder över varandra när det gäller hur mycket pengar man vill avsätta till polislönelyftet och det går knappt en dag utan någon journalist skriver om vikten av att förbättra polisernas anställningsvillkor. Polismyndigheten har också ställt sig bakom ett polislönelyft utan att definierat vad det innebär i praktiken. I närtid har polismyndighet beslutat och prioriterat vad som är viktigt i budgeten för 2018, oklart dock om den är förhandlad.

 Om Polismyndigheten avsatt för lite pengar till polislönelyftet finns möjligheten att låna pengar från Riksgälden precis som de gjorde när man beslutade om att nyanställa hundratals civila för bara ett år sedan. Alternativet är såklart att vi hamnar i en lönenämnd och riskerar att några hundratals fler poliser ger upp och går till en annan statlig myndighet eller privata arbetsgivare som värderar deras kunskaper mer och ger en lön därefter..."

Förbundsregionstyrelsen Stockholm

Blåljus funderar och försöker få Morgan Johanssons svar i riksdagen till Roger Haddad att överensstämma med det besked han gett i sin skrivelse till Polisförbundet. Hittills har vi misslyckats.

Tommy Hansson
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994