Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-01-17 09:50

Kan oron för brott avgöra valet 2018?

Det är Aftonbladets ledare som ställer frågan, som utgår från den senaste NTU-undersökningens resultat som visar att fler och fler, särskilt kvinnor, oroar sig för att bli utsatta för brott. Dessutom visar samma undersökning att förtroendet för polisen och rättssamhället minskar.

Anders Lindberg skriver:

"Det är ingen vågad gissning att både människors ökade oro för brott och minskade förtroende för polisen kommer att bli viktiga slagträn i valdebatten detta år.

Partierna måste helt enkelt ha trovärdiga svar på de frågor människor ställer. Dessutom ger Brottsförebyggande rådets siffror svart på vitt att hela samhället i dag är drabbat. Problem som förr kanske främst diskuterades utifrån utanförskapsområden drabbar idag även medelklassen.

Och det brukar sätta eld i baken på partistrategerna."

 

Därefter frågar han sig om oron är befogad eller om det handlar om att media skrämt upp folk. Vi vet inte, skriver han. Anders kan ju läsa i NTUs tidigare släppta resultat från samma undersökning som visar hur stor andel av yngre kvinnor som blir utsatta för övergrepp, våld eller trakasserier. Så det är inte att undra på att just kvinnor oroar sig extra. Sannolikt har de själva eller någon de känner blivit utsatta i verkligheten.

 

Just könsfrågans inverkan på oron för brott, tas upp av ett par andra ledare, dels i Barometern, där det noteras att poliskrisen riskerar att bli en samhällskris. Tidningen skriver:


"Jämställdhetsgapet måste ses som ett stort nationellt misslyckande. Tre gånger så många kvinnor som män avstår helt från att gå ut på kvällar på grund av rädsla för brott. Var fjärde kvinna är oroad över att personligen utsättas för överfall. Alltför länge har denna rädsla viftats bort i termer av ”subjektiva upplevelser” som om inte vuxna kvinnor har relevanta känslor och förmåga att bedöma ett sammanhang i termer av trygghet eller otrygghet."

 

Tidningen noterar att förutom gruppen kvinnor, är det de utlandsfödda som är särskilt utsatta för brott. "Det är i förorternas miljonprogram bilar brinner, inte i villakvarteren. Trots dessa data handlar diskussionen om utlandsföddas möjligheter och vardag aldrig om deras brottsutsatthet. De utlandsföddas utsatthet för brott har osynliggjorts."


Dessutom noterar tidningen den allmänna rättviseaspekten på ökad brottslighet och hur det blir när polisen inte uppfyller medborgarnas förväntningar: "Om polisen inte anses fungera väljer de resursstarka andra lösningar; vaktbolag, vägbommar och larm. Trygghet blir en plånboksfråga."


I SvD gör Per Gudmundson en liknande analys, med särskilt fokus på kvinnors utsatthet för brott. Per beskriver utvecklingen enligt NTU:


"Värst är utsattheten bland unga kvinnor. 14 procent av kvinnorna mellan 16 och 24 år svarade att de utsatts för sexualbrott under det senaste året. Uppgången har pågått i några år. För ett halvt decennium sedan var det under 4 procent av unga kvinnor som uppgav att de utsatts för sexualbrott på ett år. Nu är det alltså mer än tre gånger så många.

29 procent av brotten uppges ha varit av allvarlig karaktär, det vill säga försök till eller fullbordat sexuellt tvång eller våldtäkt. Det betyder att antalet våldtäkter eller våldtäktsförsök, grovt räknat, ökade med 50 000 på ett år. Andelen i hela befolkningen (16–79 år) som uppger sig utsatt för allvarliga sexualbrott gick från 0,6 procent till 0,8 – det motsvarar ungefär en ökning på 15 000 offer."


Undra på att lag och straff blev ett viktigt tema i dagens partiledardebatt i riksdagen. Det började med att Stefan Löfven satte tonen genom att förklara att gängvåldet, skjutningarna och den grova organiserade brottsligheten ska bekämpas med kraft. Därefter följde Moderaterna upp med liknande tongångar och Sverigedemokraterna som beskrev en situation som skulle kräva både utegångsförbud och militära insatser.


Så här lät de tre största partierna om polisfrågor i riksdagen:


Löfven  räknade upp antalet skjutningar som skett och talade om en våldsbrottslighet som inte kan tolereras.

– Vi ser kriminella med en total avsaknad av respekt för mänskligt liv. En fruktansvärd utveckling jag är fast besluten att vända. Därför slår vi tillbaks hårt mot den grova organiserade brottsligheten. Straffen skärps på över 30 områden och polisens resurser förstärks.


Moderatledaren Ulf Kristersson inledde sitt anförande med en bekymrad suck.

– Under förra året var det över 300 så kallade skjutningar i Sverige. Skjutningar. Ett nytt begrepp som vi obehagligt snabbt vant oss vid.

 

Han beskrev hur handgranater och attacker mot blåljuspersonal eller sjukhuspersonal blivit närmast normalt i Sverige 2018.

Moderaterna kräver därför fördubblade straff för gängkriminella, geografiskt vistelseförbud, fler övervakningskameror och fler poliser.

Även Jimmie Åkesson, Sd, talade om skjutningar, människor som dör av handgranater och sprängdåd mot polisstationer.

 

– Jag känner inte igen Sverige längre. Men det är Sverige. Det är det nya fantastiska, spännande, dynamiska, multikulturella lyckoriket som så många i den här församlingen, både nu och tidigare, har kämpat för att skapa under så många år sade Åkesson.

Han kritiserade både Socialdemokraterna och Moderaterna för att ha medverkat till situationen, och förklarade sedan krig mot den grova organiserade brottsligheten.

– De polisiära resurserna stärks, befogenhetena utökas, hemliga tvångsmedel användas mer effektivt, vi ska kunna införa tillfälliga utegångsförbud nattetid, jourdomstolar ska införas, uppvisande av kriminellt mönster ska kunna räcka för åtal, rätten att vittna anonymt ska utredas, fortsatte han.

 

Dock var det inte lika stort fokus på polisen och brottsligheten från alla håll. För den som söker en förklaring till det kan en ledtråd möjligen finnas i en DN-artikel där en ministerkollega till statsministern i regeringen blev intervjuad. Isabella Lövin sade i riksdagsdebatten att det är mörka krafter som vill utmåla Sverige som brottslighetens och våldtäkternas hemvist, därför att de här krafterna hatar den humanism, feminism och progressiva klimatpolitik som Sverige står för. Därför uppmanade hon "alla anständiga partier" att lyfta blicken.

 

I DN utvecklar hon synsättet. "– Varje parti får naturligtvis uttala sin politik. Det har jag inga synpunkter på. Jag vill vädja till alla partier att inte bara prata om brott och straff, migration och brister i välfärden. Det är viktiga frågor men vi får inte glömma bort hoppet, visionen, vart vi vill och att vi faktiskt har möjlighet att bygga en tryggare och bättre framtid."

 

DN frågar:

"Är det inte rimligt att samhällsdebatten handlar om problem som finns, som klyftan på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda, om gängkriminalitet och dödsskjutningar?"


Och får svar av Lövin:

"– Det är absolut rimligt att vi pratar om det. Men den här kapplöpningen om att det ska bli fler poliser… Man kan inte trolla fram fler poliser genom att anslå pengar i budgeten. Man måste utbilda poliser och se till att det blir bra villkor så att de vill stanna i yrket. Vi ska ta den debatten men vi får inte glömma bort de stora hot som mänskligheten står inför – utmaningarna med klimatet, förlust av biologisk mångfald, plasten i havet, kärnvapenhotet. Vi kan inte lösa de här problemen genom att bygga murar runt våra länder utan det är precis tvärtom."

 

Dessvärre finns risken att brottsligheten blir ett ämne på den politiska agendan av ett skäl. Den ökar och blir grövre. Och poliserna är för få för att hinna med allt inflöde. Det är heller inte bara kvinnor som drabbas. Järla Sjö, i Nacka, är inte ett särskilt utsatt område. Där blir poliserna inte fler. Men just där blev en nioårig pojke på väg till busshållplasen för att åka hem från skolan, knivrånad av fem beväpnade och maskerade ungdomar. Och han var inte den förste som drabbats. Blåljus gissar att pojken och hans familj inte har något emot att brottslighet och brottsbekämpning debatteras i valrörelsen.


Polisbristen gör även att poliserna, trots allt fagert tal om brottsförebyggande polisarbete tvingas lägga ned just sådan verksamhet för att hinna med det allra mest akuta. På Södermalm, som inte heller är ett särskilt utsatt område, även om det florerar narkotika och knivrån där också, läggs den Brottsförebyggande ungdomsgruppen ned, ett team med poliser som fungerat som kontaktpersoner till samtliga grund- och gymnasieskolor på Södermalm. De har jobbat upp bra relationer med ungdomar och försökt hindra kriminella karriärer. Nu ska skolorna på Södermalm försöka klara sig utan polisens medverkan. Hur det kan påverka framtida brottslighet får vi väl veta om några år.


Blåljus ger gärna ett tips eller två till våra folkvalda, även om det kan verka förmätet. Problemen försvinner inte för att de förnekas eller förtigs. De gror och blir värre. Det är prövat och bevisat. Dessutom: Ta nu chansen och stoppa flykten från polisyrket. Varenda polis behövs i just det här läget. Sveriges barn, kvinnor, invandrare och andra förtjänar ett tryggt Sverige.


Den som är intresserad av vad poliserna i region Stockholm håller på med och vad vi gjort under 2017, kan läsa lite om det på Polisens hemsida.


Vi nöjer oss med att citera artikelns faktaruta, som inte innehåller överdrifter.

 

"Fakta/Pågående förundersökningar mord och mordförsök

Den 15 januari 2018 pågick 137 förundersökningar avseende mord och mordförsök i region Stockholm.

 

Fakta/Antalet bekräftade skjutningar i Stockholms län 2015-2017

Under perioden 1 januari – 31 december 2017 skedde 129 bekräftade skjutningar som resulterade i 19 avlidna och 43 skadade.


Under samma period 2016 skedde 119 bekräftade skjutningar som resulterade i 10 avlidna och 44 skadade.

 

Under samma period 2015 skedde 97 bekräftade skjutningar som resulterade i 11 döda och 39 skadade.

 

Skjutningar 1 januari – 31 december 2017
Polisområde Stockholm Nord    
Skjutningar 64
Döda 9
Skadade 16

 

Polisområde Stockholm City
Skjutningar 4
Döda 0
Skadade 2

 

Polisområde Stockholm Syd
Skjutningar 61
Döda 10
Skadade 25 


Tommy Hansson

 

 
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Ser du det ingen annan ser, banner.
Nu räcker det