Försvarsberedningen har presenterat sin slutrapport till regeringen. Rapporten kommer att vara utgångspunkt för regeringens kommande inriktning för försvarspolitiken.

 

− Försvarsberedningen har genomfört ett gediget analysarbete av den yttre hotbilden och vilka konsekvenser den får för den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Vi behöver ett lika gediget underlag som ser över den inre säkerheten, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande och hon uppmanar regeringen att skyndsamt tillsätta en varaktig beredning för att hantera frågor inom rättsväsendet.

 

− Även om försvarsberedningen inte har enats om finansieringen så har regeringen nu ett ordentligt underlag för sitt fortsatta arbete, säger hon.

 

Polisförbundet är kritiska till Försvarsberedningens förslag att återinrätta beredskapspolisen.

− Att ge personer utan rätt kompetens och utbildning polisiära våldsbefogenheter och sedan använda dem i situationer där det kan bli nödvändigt att använda våld tycker vi är fel väg att gå.

 

− Göteborgskommitténs utvärdering av kravallerna vid EU-toppmötet i Göteborg 2001 visade bland annat att svensk polis var dåligt samtränade. Efter det utvecklades ett nytt taktiskt koncept som polisen sedan dess använder och tränas i kontinuerligt. Jag har svårt att se att den kontinuiteten skulle kunna skapas med beredskapspoliser.

 

Den beredskapspolis som tidigare fanns hade fem veckors utbildning och ett annat yrke till vardags. De fick samma befogenheter och skyldigheter som en utbildad polis."


Det är kanske trots allt värt att titta lite närmare på vad som fått regeringen att rycka undan den ekonomiska långsiktigheten från Försvarsmakten. För politiska omkväden om att Sverige ska vara tryggt, det ska inte skjutas på svenska gator, eller våra gränser ska tryggas, kan ju gälla försvaret så väl som polisen. Men när det kommer till pengar blir det plötsligt kinkigare.


I försvarsberedningen rådde stor enighet. Försvaret skulle stärkas, och till det krävdes pengar. Den enigheten var dock inte viktigare än att statsministern nu som förklaring till att framtida pengar inte specificeras säger till Aftonbladet att han betonar att försvarsberedningens rapport måste analyseras ordentligt. Sedan ska förslagen även vägas av mot andra saker i kommande budgetpropositioner.

 

– Jag kan lova er att det finns fler än försvaret som vill ha pengar, säger statsministern.

– Vi ska förbättra pensioner och ta bort orättvisa pensionärsskatter. Här ska byggas bostäder. Här ska satsas på sjukvård, skolor och vägar och järnvägar. Vi har hur mycket som helst i vårt samhälle som behöver göras och då är det en regerings skyldighet att se den helheten.

Löfven understryker dock att Sveriges försvarsförmåga ska höjas.

 

Blåljus vill så klart likt Polisförbundet se långsiktiga satsningar på polisen. Vi noterar att Polisen inte nämndes av Statsministern i Aftonbladet om kommande satsningar. Kanske skulle en polisberedning kunna bidra till sådana satsningar. Men det finns som vi ser det en risk, att det går att enas om målen, men att medlen inte tillskjuts. Ungefär som när regeringen på ett bräde tar 230 miljoner från polisen men fortsätter att tala om att poliserna ska bli fler och bättre betalda.


Som en misstrogen polis kanske skulle uttryckt det: För vilka träpengar då?