Löneförhandlingarna i olika landsdelar

Polisförbundet går nu ut och beskriver hur polisens löneförhandlingar går i de olika delarna av Sverige. Blåljus har tidigare berättat hur det blev i region Stockholm. Så här går det i de övriga landsdelarna enligt deras regionordförande

Polisförbundet går nu ut och beskriver hur polisens löneförhandlingar går i de olika delarna av Sverige. Blåljus har tidigare berättat hur det blev i region Stockholm. Som bekant rådde Region Stockholm tillsammans med Nationella avdelningarna Polisförbundet att inte anta lönebudet. Övriga landet ville anta detsamma. Så här går det i en del övriga landsdelar enligt deras regionordförande.

 

Förhandlingarna är nu i full gång och de nya lönerna ska vara klara senast den 19 maj för Polisförbundets 19 000 medlemmar. För första gången sedan Polismyndigheten bildades sker löneförhandlingarna i regionerna.

 

Din lön ska sättas nära dig. Den principen är så pass viktig för Polisförbundet att vi var beredda att gå i konflikt för den. Men konflikthotet kunde avblåsas när vi fick gehör för våra krav på ökat lokalt inflytande över löneförhandlingarna. Hittills är de regionala löneförhandlarna nöjda över att bollen ligger hos dem.

 

För Polisförbundet Syd är möjligheten till regionalt inflytande avgörande, säger Sophia Willander, ordförande i förbundsregionen.

– Fördelarna är att vi har en bättre överblick över vilka satsningar som krävs jämfört med förra gången när de nationella parterna skulle förhandla om 19 000 löner samtidigt. Men det måste också finnas en vinst för oss med allt arbete vi nu lägger ner på att få en bra lönestruktur. Vi måste kunna påverka och få ut något av det.

 

Även Sofia Ask, som är ordförande för Nationella avdelningar, är positiv till att förhandlingarna sker på regionnivå:

– Det blir lättare för oss att förklara de nya lönerna eftersom vi är mer inne i processen. Förhandlingarna kommer också närmare medlemmarna.

 

Möjligheten att påverka uppskattas även av Torgny Olofsson, ordförande för Polisförbundet Nord, även om han hellre hade sett en annan fördelning av pengarna. Enligt den överenskommelse som gjorts nationellt får varje geografisk region lika stor procentuell andel till löneökningar.

 

– Effekten blir att de regioner som redan har de högsta lönerna får mer pengar till löneökningar. I stället borde man ha gjort en krontalsfördelning så att poliser lönesätts på samma sätt i hela landet, vare sig man jobbar i Kiruna eller Malmö, om man utför samma arbetsuppgifter. Lön får man för det arbete man utför, inte utifrån var man bor eller hur man bor, säger Torgny Olofsson.

 

Alla tre säger sig har ambitionen att bli klara med de nya lönerna till den 19 maj. Om inte det lyckas kommer de att begära hjälp av Polisförbundet nationellt.

 

Bild borttagen.- Vi har speedat på vårt arbete. Det är rätt kort om tid för att hinna bli klara, men vår absoluta ambition är att hinna, säger Torgny Olofsson.

 

De tre regionerna som Polisförbundet intervjuat till denna text har kommit olika långt i sina förhandlingar.

 

– För oss i Syd är det viktigt att det finns en röd tråd i hur pengarna används och att arbetsgivaren har en tydlig modell för hur lönemedlen fördelas, säger Sophia Willander. Så var det inte förra året. Vi kunde inte förklara för medlemmarna varför lönerna sattes på ett visst sätt eftersom vi inte förstod det själva.

 

I det övergripande avtalet med Polismyndigheten finns skrivningar om särskilda satsningar på poliser med lång erfarenhet som bidrar till verksamheten. Det är en grupp som har fått stå tillbaka i lönehänseende under en rad av år.

 

– De frågor som vi får från medlemmar handlar om just den här gruppen. Och det är klart att vi gärna hade satsat ännu mer pengar på den här förbisedda gruppen om vi hade kunnat. Det nationella avtalet är dock det bästa vi kunde få i det här läget. Och då måste vi göra det bästa möjliga utav det, säger Torgny Olofsson

 

Nationella avdelningar diskuterar just nu med arbetsgivaren hur dessa satsningar ska se ut hos dem.

 

– Vi har många i den gruppen, erfarna och som bidrar till verksamheten, säger Sofia Ask.

 

Alla tre betonar att pengarna till lönerevisionen långtifrån räcker för den uppvärdering av polisyrket som så väl behövs. Därför sker samtidigt ett parallellt arbete för att rätta till löner som ligger snett. Löner som behöver justeras kan nämligen ändras utanför löneförhandlingarna utan att det belastar den årliga revisionen. Sådana nya löner har internt kommit att kallas §-9 löner efter den paragraf i det centrala statliga avtalet som reglerar denna möjlighet.

 

Sophia Willander i förbundsregion Syd förklarar varför det är angeläget att använda denna möjlighet så mycket som möjligt.

– De som har fel lön ska vi inte belasta löneökningsutrymmet för övriga poliser. Vi är måna om att använda oss av §9-löner och tycker oss ha större möjligheter till detta nu när vi förhandlar regionalt. Det var svårare när man skulle förhandla nationellt för alla poliser, säger Sophia Willander.

 

Fakta:

De sju geografiska regionerna får 2,48 procent till löneökningar medan Nationella avdelningar får 2,2 procent. En fördelning av pengarna har gjorts med hänsyn till fördelningen av sex-årskollektivet. Nationella avdelningar har få som omfattas av sex-årssatsningen. Procentsatsen beräknas utifrån lönerna för dem som arbetade i regionen den 1 oktober 2016 eftersom det är från detta datum de nya lönerna ska gälla.

 

Blåljus kommentar: Att lönenivåerna för Svensk polis lokalt skulle sättas utan någon hänsyn taget till marknadskrafterna, är så klart fullständigt orimligt. Eftersom det finns alternativ även för poliser... Det är så klart lättare att finna en prisvärd bostad i glesbygd om man bor i glesbygden jämfört med i storstadsregioner...

 

Tommy Hansson