Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-03-13 09:20

Obligatorisk läsning för finansministrar

Som bekant blev finansminister Magdalena Andersson intervjuad av DN, i fredags och fick berätta hur hon ser på polisers, undersköterskors och andra underbetalda yrkesgruppers möjlighet att få en lön att leva på. Lämpligt nog har Expressen just startat en artikelserie om de samhällets stöttepelare, som finansministerns besked drabbar. Det handlar om vården, skolan, polisen och det sociala trygghetessystemen.

I dagens artikel berättas från skolan bland annat hur lönesatsningen på lärare snarast lett till missämja och sämre samarbetsklimat. Det är så klart inte att det satsats pengar som är problemet, utan att politiker inte kunnat låta bli att lägga sig i fördelningen. Expressen skriver om stämningen i skolan efter det selektiva lönelöftet, 6 procent tyckte att det varit positivt, medan 57 procent vittnade om en försämrad atmosfär.
– Det har varit tufft för oss personligen, vi har fått våra hugg, det kan du lita på, säger en  lärare som har fått tjänsten nedsatt med 20 procent för att som förstelärare byta erfarenheter och nätverka med andra förstelärare i kommunen.
– Man känner hela tiden att det ifrågasätts: "det kan väl ni göra, ni som är förstelärare". Det är en jobbig bit, menar hon
En lärare som inte fick något extra i lönekuvertet, ger samma bild.
– Det har varit väldigt mycket prat. Samtidigt som det har ställt krav på dem som blir förstelärare, har vi andra känt, är vi dåliga lärare?

Så det gick bra att spendera statens skattepengar på kommunala tjänstemän. Men nu säger finansministern stopp, enligt DN. Hon vill anställa fler poliser, lärare och vårdpersonal, men de ska inte få högre löner...

"Redan i dag är det svårt att fylla platserna på både polis- och lärarutbildningarna. Det har höjts röster för att attraktiviteten i de offentliga yrkena måste ökas för att locka fler att söka sig dit, till exempel genom högre lön.

Både den förra och den nuvarande regeringen har gjort riktade löne­satsningar mot lärarkåren, men Magdalena Andersson stänger dörren för några nya insatser.

– Det vi gjorde med lärarlönerna var unikt och något sådant kommer vi inte att göra igen, fastslår hon."

 

Ett tydligt besked till befinliga och blivande poliser, bland andra. En pojke som har polis som drömyrke får berätta i Expressen: Han vill bli polis och har en målbild som han presenterar för sina föräldrar. Han behöver höja betyget i matte och tänker plugga mer till proven. När han har gått Bygg- och anläggningsprogrammet på gymnasiet vill han "tjäna pengar några år" innan han söker Polishögskolan.
– Det låter vettigt. Ändrar han sig sen har han i alla fall en utbildning, säger pojkens pappa.

 

Han kanske inte anar hur rätt han har. Idag ringde en polis med gedigen arbetslivserfarenhet innan han blev polis. Han har varit polis i fem år i region Stockholm. Nu slutar han som polis, han har inte råd att stanna kvar. Genom att byta jobb till fritidsledare, höjer han sin lön med tre tusen kronor per månad, berättar han för undertecknad.

 

En annan polis berättar i Expressen om sitt jobb bland utsatta och brottsaktiva ungdomar i Stockholms City. Stockholms City är inte ett särskilt utsatt område, enligt den förteckning som finns. Polisens arbete kan handla om att få sociala att göra insatser, men de är ofta otillräckliga. Andra gånger kan det bli till våldsamma gripanden. Eller att bara finnas i en miljö som många vanliga människor undviker till nästan varje pris.

 

Polisen Christian Frödén, har varit polis lika länge som kollegan som slutar nu. Han har tidigare arbetat som lärare i tio år, men har bytt karriär till polis. Hans lön är 25000:- månaden. Det ska jämföras med vad lärare tjänar i Stockholm. En nyutbildad förskolelärare kan få ca 33000:- per månad. Och lärare i utsatta förorter kan tjäna tiotusen kronor mer än så. Christian berättar i Expressen att han har nytta av sina erfarenheter som lärare, som polis. Man kan ju fundera över vilken nytta han skulle ha av sina erfarenheter som polis, om han återgick till läraryrket på vissa skolor. Mer betalt skulle han förvisso få.


Så här skriver Expressen:

"Den tuffa arbetsmiljön där de måste hantera komplicerade samhällsproblem ger helt enkelt inte tillräcklig kompensation i lönekuvertet, anser många poliser. Frågan är om det egentligen inte är kärnan i poliskrisen.

Politiska beslut, eller brist på beslut, påverkar också vardagen för poliserna."


Christian har sin klara analys, som han delger Expressen:

– Det är inte hållbart med så underbetalda poliser. Och vi måste få större resurser, vi är alldeles för få. Det är dags att sluta skrika på rikspolischefen, det är regering och riksdag som har ansvar, och de har kommit undan alldeles för lindrigt, säger han.


Nyligen skrev Polisförbundet på ett nytt löneavtal som ger marginella möjligheter att förbättra polisernas löneläge. Det räcker inte till ett polislönelyft, som Polisförbundet har konstaterat. Förhoppningen var att det skulle tillskjutas pengar i vårbudgeten som kunde bidra till en rimligare lönesättning. Rikspolischefen har tillochmed lagt in en kort mening i budgetunderlagets 28 sidor om den saken. (på sidan 21)


"Personalomsättningen bland poliser är relativt låg, men under de senaste åren har antalet icke pensionsrelaterade avgångar ökat. De ökade antagningsvolymerna till polisutbildningen har därutöver medfört svårigheter att fylla utbildningsplatserna. Myndigheten arbetar kontinuerligt för att vara en attraktiv arbetsgivare, både för att kunna attrahera och rekrytera och för att utveckla och behålla motiverade medarbetare.

 

En viktig framgångsfaktor är en uppvärdering av polisyrket.

 

Bland annat ska det finnas tydliga utvecklings och karriärvägar inom olika verksamhetsområden. Medarbetare ska ha möjlighet till utveckling, även utan att det innebär att medarbetaren byter funktion. Med utgångspunkt i verksamhetens behov ska anställda vid polisen ha stora möjligheter att söka sig till nya arbetsplatser, arbetsuppgifter eller funktioner inom myndigheten."

 

Blåljus kommentar: Finansministern tror möjligen att det går att anställa många fler poliser till dagens löneläge. Det kanske skulle gå, om kraven sänktes så att det rekryterades ett annan slags poliser än Christian. En slags poliser som kanske sökte sig till yrket för att komma åt våldsbefogenheterna som det för med sig. Eller ett slags poliser som vill skipa rätt enligt bilden på bio av poliser från amerikanska hjälteskildringar, med en pistol som sällan kallnar. Den utvecklingen vill vi inte ha. För att rekrytera rätt sorts poliser, krävs att de får en lön som de kan leva på, även i Stockholm. Annars tvingas de bästa lämna yrket och välja ett bättre betalt jobb.


Så enkelt är det, och samtidigt så svårt att förstå?



Eller som en polis i Stockholm uttryckte det för en tid sedan:


"If you pay Peanuts, you get Monkees..."

 

 

Tommy Hansson






 
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Nu räcker det