Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2017-03-02 13:00

Peter Springare och polisens dataregister

Nu funderar särskilda åklagarkammaren över vilka register eller ärenden Peter Springare varit inne i och varför. Att poliser misstänks att ha gått in i register eller ärenden utan giltigt skäl, är inte en ny företeelse. Ofta upptäcks det i samband med misstankar om andra brott. Men det finns en del gråzooner.


Blåljus har så klart inte kunnat undgå att notera det väsen som Örebropolisen Peter Springares facebookinlägg gett upphov till.


Det har sysselsatt både inhemska tyckare och politiker allt från Leif GW Persson, Rikspolischefen Dan Eliasson, Inrikesminister Anders Ygeman och Statsminister Stefan Löfvén. Dessutom har det uppmärksammats av internationella media.

 

Inlägget kan tydligen tolkas lite som det faller läsaren in, och det ska sägas att Peter själv har nyanserat sitt budskap bland annat i Veckans brott. Men nog är det lite intressant, att när Peter skrev, att det var många utländska namn från olika länder representerade bland hans utredingar, samt att det fann även något svenskt namn med och från Sverige, så slutade Peter med att konstatera: ”Och dessa brott upptar vår utredningsförmåga till 100%.”

 

I Statsministerns tolkning blev det ”Jag vet inte hur det ser ut i Örebro, men om jag drar i ett bredare perspektiv har jag väldigt svårt att se att hundra procent av polisens utredningsresurser går till brott som begås av invandrare. Jag har mycket, mycket svårt att ta in den bilden. Jag vill påstå att det är fel”, säger han o Expressenintervjun, sedan journalisten sedan denne hävdat att Peter skrivit att brott som begås av invandrare upptar 100% av polisens utredningsförmåga i Örebro…

 

Så skapas en halmdocka som är enkelt att ta avstånd från.

 

 

Som bekant har utredningen mot Peter Springare om misstänkt hets mot folkgrupp lagts ned. Men i stället har nya anklagelser om misstänkt dataintrång föranlett ytterligare en polisanmälan som ligger för behandling hos Särskilda Åklagarkammaren, som fattar beslut om misstänkta brott begångna av poliser.

 

Peter själv har kommenterat den nya anmälan till SVT med orden:

Polismyndigheten gräver vidare, som utlovat, för att om möjligt hitta något som de kan hänföra till något som de kan hänföra till något brottsligt.”

Skriver han i ett sms till SVT Nyheter och fortsätter:

Jag kan tänka mig att de tillsatt en ordentlig resurs för att hitta något. I synnerhet som de misslyckades med anmälningen om hets mot folkgrupp. Det är ju så det fungerar inom Polismyndigheten”.

 

Blåljus kan konstatera att antalet misstänkta dataintrång bland poliser glädjande nog har minskat under senare tid. Bland annat genom att Polisförbundet drivit på för att införa en spärr för att kunna göra sökningar på sig själv, vad nu det ska vara bra för. Det kan vara frestande att som polis och förälder göra en sökning på ens avkommas nya förälskelse, om den exempelvis förevisar gängtatueringar. Det är icke desto mindre förbjudet. Liksom slagningar på sitt ex, eller exets nya vän. Så klart.

 

Men det finns en gråzon också. Närpoliser (eller vad de kallas nuförtiden) kan utan att själva vara handläggare av ett ärende ha legitima skäl att hålla koll på brotten i sitt område. Det kan många gånger leda till att viktiga puzzelbitar kommer på plats genom lokalkännedom.

 

På samma sätt kan förundersökningsledare eller poliser på ledningscentraler ha anledning att ha en bred kontroll över ärenden som de själva inte handlägger för att inga nödvändiga tidiga utredningsåtgärder ska förbises.

 

Om en polis blir misstänkt för något brott, exempelvis vid ett gripande eller annan konfrontation, tycks det närmast vara en rutin att det görs en grundlig genomgång av den polisens dataslagningar för att se om det kan finnas något ytterligare som kan misstänkas vara oegentligheter. Om då den urspungliga misstanken faller, kan enheten för Särskilda Utredningar komma på andra trådar att nysta i.

 

Det har hänt att en polis i central ställning fått en betydande hög ärenden på sitt skrivbord, som varit flera år gamla och fått redogöra för varför dataslagningar gjorts i varje enskilt fall. En inte helt enkel uppgift.

 

Med detta sagt, är Peter Springare inte ensam om att ha fått sina dataslagningar granskade. Vad det leder till återstår att se.


 Blåljus uppmanar alla medlemmar att vara mycket varsamma och eftertänksamma när det gäller att gå in i polisens system och göra slagningar. Eftersom vi med rätta gör så dagligen å tjänstens vägnar, är det lätt att det går slentrian i det. Men det är inte kul att hamna inför rätta av det skälet, och dessutom kostar det Polisförbundets rättshjälp en hel del pengar att ordna försvaret för de medlemmar som blir misstänkta.       

 

Tommy Hansson

Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994

Annons säkerhetspolisen
Nu räcker det