Nättidningen som belyser polisernas vardag.
Blåljus - Logotype
Publicerat 2018-02-12 09:30

Polismyndigheten och rekryteringen

I höstas gick Polismyndigheten ut med buller och bång och kungjorde att nu skulle minsan en riktad rekryteringskampanj startas för att locka tillbaka de hundratals poliser som lämnat yrket. (Eller kanske snarare tusentals, cirka 1.900 poliser som är yngre än 60 år har slutat sedan 2011.) Triumfatoriska röster hördes sedan i höstas, när inte mindre än 151 f d poliser visat intresse av att komma tillbaka.

Lite som när inrikesministern och andra politiker jublade över att rekryteringsläget var så gott till Polishögskolorna, bättre än på många år, faktiskt med närmare tiotusen sökande. Problemet är bara att verkligheten kommer ifatt, lite som efter en bättre festkväll...

SVT berättar nu hur det gick med återanställningarna: Efter intervjuer med 111 kandidater erbjöds 73 av dem jobb. 58 tackade ja och anställs nu på nytt.

– Det som är glädjande är att många av dem har varit ifrån myndigheten kortare tid än två år och det är en otrolig förstärkning för oss att få tillbaka de medarbetarna, säger Kajsa Möller, HR-direktör på Polismyndigheten till SVT.

 

En polis intervjuas och berättar om att han valde att komma tillbaka efter kollegornas hjälteinsatser vid terrordådet på Drottninggatan.

 

Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet kommenterar det sviktande intresset med orden: "Många av dem som lämnat gör ju det för att de är missnöjda med lön och arbetsvillkor. Om inte erbjudandet är bättre än det man hade när man lämnade, så är det ju väldigt få som tar beslutet att komma tillbaka."

 

Kajsa Möller förklarar policyn för SVT: "Vi köper inte tillbaka medarbetare utan vill att man ska tycka att det är intressant och motiverande att komma tillbaka. Sedan har vi ju individuell lönesättning, vilket innebär att vi tittar på vilken befattning du söker och vilka de lämpliga villkoren är för det då."

 

I en uppföljande artikel intervjuas en polis som fått ett erbjudande att komma tillbaka till polisen från sin lärartjänst. Den konstapeln lämnade sin befälstjänst 2011 med ca 40 000:- per månad och erbjuds nu ca 35 000:- som polis med lärarerfarenhet. Expolisens slutsats blev så klart att han som outbildad gymnasielärare värderas avsevärt högre än som polis. Han berättar om sina tankar för SVT att han nu kommer att fortsätta att arbeta som gymnasielärare.


– Jag har alltså en högre lön i dag, som outbildad lärare, än vad de erbjöd mig för att komma tillbaka till ett yrke där man faktiskt utsätter sig för livsfara. Jag tycker att det är ett hån, säger han till SVT.


Blåljus inser att Polismyndigheten har problem att erbjuda återkommande poliser vad de är värda. Eftersom de poliser som stannat kvar och slitit på inte får den lönen heller. Och de poliser som slutat under 2018 är redan fler än de som nu återanställs...


Samtidigt berättar SVT om situationen på Umeås Polishögskola. Där har, likt de andra polishögskolorna antalet elevplatser utökas, eftersom vi desperat behöver fler poliser snabbt. Så det står 225 elevplatser redo på Umeå Universitets polisprogram. Det universitetet har dessutom gjort sig kända för att utbilda poliser i just de färdigheter som krävs för att fungera i den praktiska polisverkligheten. Men nu berättar SVT att endast ett hundratal av platserna blir besatta i verkligheten. En polisstudent påpekar att den dåliga lönen sannolikt är en orsak, samt att en del inte vill flytta på sig. En annan polisstudent påpekar att både studieorten och den plats man blir placerad på kan göra att det känns omöjligt att börja studierna.


Blåljus kan inte låta bli att påminna om avgående Rikspolischefen, Dan Eliassons kloka notering i sitt sista veckobrev, där han konstaterar att Polismyndigheten måste vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera de 13000! nya poliser som krävs till 2024. Återvändarkampanjen gav Region Stockholm sju nygamla poliser...


Det har ju gått så där hittills...


Tommy Hansson



 


 
Gilla sidan:
Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994