Äktenskapet som en tillsvidareanställning

En av Blåljus absoluta favoritpoliser (ni är många) har skrivit en krönika i Polistidningen, om hur det kan fungera att vara både förälder och fastna i polisiära system samtidigt. Det kan ibland tära på humöret, och det är då det kan vara värt att filosofera över vilka anställningvillkor en har som polis och maka/make. Som Jonas Svanestrand skriver i krönikan, den tryggaste anställningsformen som finns är trots allt bara tillsvidareanställningen.

Diskussionen är aktuell, efter den debatt som bröt ut sedan det förekommit att deltagare i diskussioner kring polisverksamheten velat ställa polisverksamheten mot polisers familjer, och menat att poliser borde prioritera det förstnämnda. Vilket var chefernas uppgift att se till...

Johan delar generöst med sig av livet som småbarnsfar, och ger en inblick i hur det kan vara på en sk utredarstol. Kanske en funktion som behöver ett lönelyft?

Så här skriver Johan i ett tjänstemässigt avsnitt av sin krönika:

"Efter lunch hinner jag lägga in lite analysresultat i Dur, innan det är dags för misstänktförhör med försvarare nere i repan. Den misstänkte och hans försvarare kommer faktiskt, vilket gör mig översvallande glad. Detta gör försvararen förvånad och, kanske, lite misstänksam.

Efteråt renskriver jag förhöret på en halvtimme ungefär, samt ägnar en dryg timme åt att misslyckas med TekPro i ett annat ärende. Svär över att det ska vara så j*€#a svårt att göra lättanvända system för oss normalbegåvade. Det sjukaste är att just detta moment, att begära teknisk undersökning av ett beslag, genomförde jag med beröm godkänt på under halvtimmen i april någon gång."

 

Läs hela krönikan i Polistidningen. Den beskriver ganska exakt hur polislivet kan påverka familjelivet. Och kanske finns det polisuppdrag där det är ännu tydligare...

 

Tommy Hansson