Attraktivare polis eller sänkta krav
När inrikesminister Anders Ygeman tog emot utredningen om att göra polishögskolan till en riktig högskola, talade han om effektivare poliser genom en attraktivare polismyndighet. Nu ska det utbildas fler poliser (äntligen) och eftersom yrket tydligen inte är attraktivt nog, sänker man kraven för att komma in på PHS än en gång, men lindar in det i luddigheter.
Det är SR Ekot som berättar att vid vårterminsintagningen 2016 kunde man inte fylla alla platser på polisutbildningen. Men nu ska antalet poliser öka kraftigt. För att fler ska klara av att komma in på polisutbildningen har bland annat begåvningskraven sänkts.
– Det som förändrats är att man sänkt lägstakravet från en fyra till en trea på den niogradiga skalan. Det innebär att det är fler som går vidare till intervjuer och till att göra personlighetstestet.
Det säger Stefan Annell, psykolog vid Rekryteringsmyndigheten som sköter antagningen till polisutbildningen till SR. Siffrorna 4-6 innebär normalbegåvad...
Eftersom problemlösningsförmågan bara är en del av underlaget för antagningen, menar Anell att det inte får så jättestort genomslag.
För att kunna fylla
alla platser har antagningsprocessen ändrats redan tidigare. Spärrtiderna har tagits
bort, där de som försökt att komma in tidigare men misslyckats förut
hindrades att söka igen inom en ett- eller tvåårsperiod, som Blåljus beskrivit tidigare.
Men man har också sänkt kraven. Vid prövningen till polisutbildningen som började i våras slogs drygt hälften av de sökande ut när begåvning och personlighet testades. Men vid antagningen till utbildningen som börjar nu i höst klarade sig tre av fyra förbi samma moment.
Bengt-Åke Nilsson, sektionschef på polisens HR- och kompetensavdelning, hävdar till SR att sänkningen av begåvningskraven inte betyder att man sänkt kraven för att bli polis:
– Man får titta på hela antagningsprocessen till polisutbildningen. Att säga att man sänkt kraven är lite för hårt. Det speglar inte hela antagningsprocessen, säger han till SR. Han menar även att när Polishögskolan om ett par år görs om till högskola på riktigt, kan det snarare bli högre kvalité på poliserna.
Den klentrogne, skulle ju kunna tro att sänkta krav, att lägre nivå än normalbegåvning, just innebär sänkta krav, men så är det tydligen inte... Frågan som då inställer sig, hos undertecknad är varför kraven fanns från början, om de var betydelselösa. Men det kanske är feltänkt...
UPPDATERING: Nu har skalan för begåvning publicerats på Twitter, vi lägger ut den för att belysa hur det kan påverka nivån på framtidens poliser...
Blåljus kommentar: Problemet är det sluttande planet. Det är inte första gången antagningssystemet ändras till polishögskolorna. Men varje ändring går åt fel håll, och innebär en sänkning jämfört med tidigare nivå. Frågan är hur låg nivå som är acceptabel.
När svårigheter att rekrytera poliser anförs som skäl, borde polisernas anställningsvillkor förbättras i stället. För att göra polisyrket attraktivt på riktigt. Dessutom borde nya och äldre poliser behandlas som människor och inte som anonyma resurser...
Ingen tjänar på att människor som knappt fyller kraven för att bli en bra polis ska antas, det innebär bara problem i ett senare skede. Det är så, att få elever frånskiljs utbildningen på grund av bristande studieresultat. Till det kommer kraven på en polis om säkerhetstänkande och en god kommunikativ förmåga. Har poliser klarat PHS, och kommer ut i verkligheten, kan det bli som torrsim i ett väldigt djupt och kallt hav som kallas verkligheten. Där har en handledare och instruktörer sex månader på sig att fatta ett beslut om att polisaspiranten duger eller inte. Det ställer extrema krav på handledarna. Fler och fler polisaspiranter riskerar att få det tråkiga beskedet, att de utbildat sig med studielån i två år till ett yrke de inte fyller kraven för, och det tjänar ingen på.
Det ligger heller inte i varken polisens eller allmänhetens intresse att vi släpper igenom poliser som bara fyller kraven nätt och jämt. Varje gång en polis gör fel, kan det innebära en katastrof. - För polismyndigheten, för polisen och för den som felet drabbar, en gärningsman eller en målsägare. Men tidningarna får ju något att skriva om...
Tommy Hansson
PS. En tanke kan inte släppa mig, sedan jag skrivit artikeln ovan. Hur kan Polismyndigheten ens vara intresserad av att ta in en begåvningsreserv som poliser? Det kan väl inte vara så illa, att det finns ett intresse av att rekrytera poliser som gör det de blir tillsagda, utan att tänka, reagera eller kritisera? Eller lämna yrket. I så fall är det ännu värre än jag trodde. DS.