Drömmen kostar på

En hustru till en polis, Annie, beskriver på Polisförbundets hemsida Polisliv, hur Polismyndighetens okänsliga placeringar av poliser Sverige runt kan ställa till det för polisens familj. Hur mycket skall han utsätta sin familj för bara för att kunna förverkliga sin dröm - att bli polis?

Hon beskriver hur det påverkar både mannen och henne och barnen att ha maken hundra mil bort långa tider.

Annie skriver: "Detta är en del ur min familjs verklighet. Vi är en familj som bor tillsammans i ett hus, där vi satt våra rötter. Vi har ett barn som är i mindre skolåldern och ett barn som är tonåring, denna period är mycket känslig för de båda. Min man är inte biologisk pappa till det äldre barnet men han är hans pappa, hans hjälte och hans trygghet. Det jag vill mena är att familjekonstellationer kan se mycket olika ut, ändå är det en familj som hänsyn borde tas till. Vi planerade ytterligare ett barn men har avstått för ovissheten om framtiden, var vi ska bli av och hur vi ska klara detta. Det är fruktansvärt frustrerande att få sin familj sönderstressad och splittrad, att utsättas för denna konstanta ovisshet med vetskapen att polisens HR-avdelning inte bryr sig ett dugg om den sökande eller dennes familj. Fackrepresentanter har påtalat att de jobbar med frågan, men inget händer, inget hörs…"

Läs hela texten här.

En annan ung  människa som funderat på att bli polis har ändrat sig. Han berättar att han fortsätter utanför polisen, där han efter två års arbete blivit erbjuden ett nytt arbete med 30000:- /månaden. Och, som han skriver kommer han även på det nya jobbet att kunna njuta av flexibla arbetstider, lunch i lugn och ro, ett riskfritt arbete och en arbetsgivare som stöttar mig, tror på mig och som ser mig och mina behov. Även han skriver på Polisliv:

"I förhållande till det arbete som alla ni poliser gör, och i förhållande till de risker ni tar, kan jag bara säga följande: jag förstår om min berättelse om villkoren på min arbetsplats provocerar er. Ni gör ett otroligt arbete med att försvara Sverige. Jag hoppas innerligt att ni får den respekt, den lön, de villkor och alla de nya arbetskamrater som ni så väl förtjänar. Det kommer dock inte bli jag som håller er rygg där ute."

Blåljus kommentar: Det är inte utan att det känns lite vemodigt.

Tommy Hansson med tack till Annie och Mikael.