Oron för brottslighet ökar i Sverige

Nästan en tredjedel av befolkningen (29 procent) oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Det är en ökning sedan förra året då 25 procent upplevde stor oro över brottsligheten. Efter en tidigare minskning har oron ökat från 2014 (då andelen oroliga var 19 procent) och framåt, och andelen är nu på samma nivå som uppmättes vid första mättillfället (2006).

– Kvinnor uppger i större utsträckning än män att de oroar sig över brottsligheten i samhället, men oron ökar för både kvinnor och män, säger Åsa Strid, biträdande enhetschef på Brå.

Skillnader mellan män och kvinnor i oro för brott och otrygghet

År 2017 uppgav 20 procent av befolkningen att de oroar sig för bostadsinbrott. Det är en fortsättning på en svag ökning som har pågått sedan 2011 (då andelen oroliga var 14 procent). Det är vanligare att kvinnor (23 procent) oroar sig för bostadsinbrott än att män (17 procent) gör det. Vid oro för att utsättas för misshandel eller överfall är könsskillnaderna ännu större. Av kvinnorna uppger 23 procent att de är oroliga för att utsättas för misshandel eller överfall. Motsvarande siffra för männen är 9 procent.

Vid frågan om otrygghet i att gå ut sent på kvällen i det egna bostadsområdet, så uppger 30 procent av kvinnorna att de känner sig mycket eller ganska otrygga, eller så otrygga att de avstår från att gå ut på kvällen. Bland männen uppger 9 procent detsamma.

– Otryggheten bland kvinnor kvarstår på samma nivå som förra året, men framförallt kan vi notera att andelen otrygga kvinnor fortsatt är betydligt större än andelen otrygga män, säger Thomas Hvitfeldt, enhetschef på Brå.

Om Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

NTU bygger på intervjuer med cirka 12 000 personer i åldrarna 16–79 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens otrygghet och oro för brott, utsatthet för brott samt förtroende för och erfaren­heter av rättsväsendet. Utifrån undersökningens resultat kan slutsatser dras för hela befolkningen. Idag publiceras en sammanfattning av de mest centrala indikatorerna i undersökningen. NTU som helhet publiceras den 29 januari 2018."

Åsa Strid från Brå kommenterar kvinnornas oro: – Det är ju siffror som inte är värdiga ett jämställt och demokratiskt samhälle.

Inte bara oron för brott ökar, dessutom minskar tilliten till rättssamhället. Även polisen trots insatser som vid terrordådet på Drottninggatan och diverse demonstrationer, får ett minskat förtroende år från år, även om andra delar av rättssamhället får ännu lägre siffror. Brå skriver:

"Även vad gäller förtroendet för polisen är det drygt hälften (54 %) som har stort förtroende, vilket är mindre än föregående år (61 % 2016).

Förtroendet ökade fram till 2015 men de senaste två åren har förtroendet minskat tydligt och andelen i årets mätning är tillbaka på samma nivå som när mätningarna inleddes 2006."

Lena Nitz kommenterar undersökningens resultat på sin blogg:

– Det här är oerhört allvarliga siffror. Förtroendet har inte varit så här lågt för den polisiära verksamheten sedan 2006. Det är en direkt konsekvens av polisbristen och att vi inte är tillräckligt många poliser för hela vårt uppdrag.

– Det är ytterligare en allvarlig signal till Sveriges rikspolischef och inte minst till Sveriges politiker. Sverige har inte haft en så låg polistäthet sedan 2007 med bara 195 poliser per 100 000 invånare. Vi måste bli fler och då måste polislönerna upp och arbetsvillkoren bli bättre.

– Politiker har under lång tid negligerat och inte prioriterat de utmaningar polisen står inför. Det ser vi resultatet av nu. Situationen kräver att de sätter sig ner och kommer överens om en långsiktig hållbar politik för polisen, säger Lena Nitz.

Blåljus kan bara hålla med. Polislönerna måste höjas rejält och arbetsmiljön för poliser säkras. Det är åratal av försummelser som måste tas igen. Nu.

Rikspolischefen menar dock att det blir fler poliser. Han säger på polisen.se att

fler poliser, ökade insatser för att öka antalet uppklarade brott och förstärkta insatser mot den grova brottsligheten viktiga åtgärder för att öka tryggheten och förtroendet.

− Att polisen växer och utvecklar verksamheten är självklart viktigt. Men även övriga samhället måste dra slutsatser av denna undersökning. Andra statliga myndigheter, kommunerna, näringslivet och många fler måste bidra för att skapa ett tryggare samhälle, säger Dan Eliasson på polisen.se.

Peppe Larsson kommenterar uttalandet på Twitter: "Då hade det varit fint med en plan som ger oss just fler poliser. Problemet är att det inte finns någon sådan. Sen kan Eliasson och Johansson upprepa sitt mantra om att vi har fler platser på utb."

Så lägger Peppe upp följande statistik...

Poliser slutat

2014: 678

2015: 832

2016: 950

2017: 905

Ant poliser

2014: 20 051

2015: 19 903

2016: 20 025

2017: 19 741

Folkmängd

2014: 9 747 355

2015: 9 851 017

2016: 9 995 153

2017: 10 103 843(okt)

Antal invånare/polis

2014: 486

2015: 494

2016: 499

2017: 512

Siffror som ger en anledning till att agera...

Tommy Hansson