Svångrem för polisen i övergångsbudgeten

Som många anat, väljer regeringen att genomföra skattesänkningar på pensioner, till en kostnad om runt 4 miljarder kronor, vilket kan ge runt 350 kr mer i pension efter skatt för en normalpensionär (25000:-/mån). Skattesänkningen gäller endast pensionärer med pension över 17000:- per månad.

Dessutom satsar regeringen höjda anslag för underhåll av väg och järnväg, höjda anslag för helårseffekten av den beslutade barnbidragshöjningen som trädde i kraft i mars 2018 och höjda anslag för Kustbevakningen.

 

Däremot uteblir höjda statsbidrag till kommunerna, och polisens kostnader räknas fram på 2018 års nivå. I budgeten radas problembilden under utgiftsområde fyra upp, beträffande otrygghet, NTU-undersökningar, vikande resultat, utredningsbalanser, förebyggande verksamhet, särskilt utsatta områden och så vidare och problem med personalförsörjning och nya problembilder i allt från IT-brottlighet till grov våldsbrottslighet. Det upptar hela 63 sidor i budgeten, och  uppenbarligen anser regeringen att det inte föranleder något ökat utrymme enligt deras egna principer, exempelvis:

 

"4. Vad som krävs för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas, i de fall detta inte kan vänta till en framtida ändringsbudget.

5. Vad som krävs för fungerande fleråriga verksamheter.

6. Lagförslag som är politiskt okontroversiella, där det råder samsyn och där ett genomförande inte är möjligt efter årsskiftet."

Samsyn:

Blåljus slutsats, är att det finns en insikt om problemen. Men att medicinen inte skrivs ut just nu. Exempel på skrivningar ur budgeten visar tydlig sjukdomsinsikt:

 

"Trots att Polismyndigheten ökar i antal anställda och att antalet på polisutbildningen ökar finns det utmaningar i att fler poliser slutar nu än tidigare samt att alla platser på polisutbildningen inte fylls."

 

Men ändå:

 

"Som en följd av de principer som tillämpats i denna proposition genomförs inte de tidigare beräknade tillskotten till Polismyndigheten för satsningen på ett ökat antal polisanställda och anslaget ökas därmed inte i enlighet med tidigare redovisade beräkningar."

 

Blåljus skulle önska sig en handlingskraftig regering som tog samhällets och polisens problem med brottslighet och otrygghet på allvar.

Så sent som igår, skrev Polisförbundets ordförande, Lena Nitz, en debattartikel under rubriken "Svik inte landets poliser". Hon skrev bland annat:

"Även politikerna anser att det krävs satsningar på Polisen. Samtliga partier har lovat mer resurser till Polismyndigheten. Men trots att både allmänhet och politiker vill samma sak är det högst osäkert när de pengar som krävs kommer att finnas i myndighetens budget.

 

En uppskjuten budgetsatsning – och därmed också en ökad osäkerhet kring vilka resurser Polismyndigheten kommer ha att röra sig med framöver – vore allvarligt för Polisen och i förlängningen därmed också för samhället. En utebliven, eller en för liten satsning, kommer att göra det svårare att nå målet om 10 000 fler polisanställda till år 2024, vilket partierna är överens om behövs för att Polismyndigheten ska klara sitt uppdrag.

 

Vi kräver nu att politikerna tar sitt ansvar och ser till att Polisen tilldelas de resurstillskott som vi alla är överens om är absolut nödvändiga. Det handlar inte bara om att ge medel för att kunna anställa fler utan också om att tillskjuta de pengar som krävs för att kunna uppvärdera polisyrket så att avhoppen bromsas, rutinerade poliser väljer att komma tillbaka och utbildningsplatserna fylls. Polislöftena måste helt enkelt bli verklighet och politikerna måste se det som en av sina viktigaste uppgifter att se till att brottsligheten kan bekämpas effektivare. Det handlar om människors trygghet men också om försvaret av vårt statsskick och vår demokrati."

 

Och det var innan budgeten...

 

Efter budgeten säger Lena Nitz på Polisforbundet.se:

– Jag är besviken på att det inte görs några satsningar på Polisen i övergångsregeringens budget trots att det finns politisk enighet om att det krävs stora investeringar.

 

– Jag hoppas att en ny regering snart kan lägga en offensivare budget.

 En utebliven, eller en för liten satsning, kommer att göra det svårare att nå målet om 10 000 fler polisanställda till år 2024, vilket partierna är överens om behövs för att Polismyndigheten ska klara sitt uppdrag, säger hon.

 

– Polislöftet måste bli verklighet. Jag utgår därför ifrån att rikspolischefen arbetar utifrån tidigare politiska löften om mer pengar till Sveriges poliser, avslutar Lena Nitz.

Tommy Hansson