Gammal spionnyhet ”olustig”

Jan Karlsen, Polisförbundets ordförande, har gått ut i Svenska Dagbladet och berättat en ”nyhet” som Blåljus kunde rapportera om för ungefär en månad sedan: Åklagaren Kristian Augustsson vid polismålsenheten i Malmö inleder inte förundersökning kring det påstådda spionaget från SÄPO:s sida mot lokalerna på Bergsgatan 23 där polisfacket i Stockholms län har sin expedition. Karlsen påstår enligt SvD bl a att det hela byggde på rykten som utgick från att en civilanställd på Bergsgatan hade talat med en anhörig på SÄPO om sin arbetsmiljö.

 

- Styrelsen i polisfacket i Stockholms län är bestört över att Jan Karlsen drar upp den här frågan igen och dessutom lägger in nya påståenden om bakgrunden till den, säger polisfackets ordförande Lars Ericson till Blåljus. Vi i länets styrelse hade accepterat utslaget från polismålsenheten i Malmö den 19 oktober i år att det inte är ett brott att lämna ut interna uppgifter om den fackliga verksamheten så länge det inte rör sig om sekretessbelagda uppgifter eller handlingar från polismyndigheten. Vi finner det i och för sig egendomligt att det är så med tanke på konsekvenserna men vi hade inga tankar på att begära någon överprövning av beslutet från chefsåklagaren. Vi förstår inte avsikten bakom Karlsens agerande och finner det mycket olustigt.

-----------------------------------------------------------------

 

 

 

SÅ HÄR SKREV BLÅLJUS 2006-10-19:

 

 

Spionage
mot facket
”ej brott”

Det blir ingen förundersökning av händelsen där en person med viss anknytning till personer på SÄPO sökt information hos polisfacket i Stockholms län inom dess lokaler på Bergsgatan 23. Det här berättar chefsåklagare Kristian Augustsson vid polismålsenheten i Malmö för Blåljus.

- Jag har betraktat det här ärendet ur olika synvinklar men inte hittat något som ger mig anledning att misstänka att ett brott begåtts, förklarar han.

- Det som skulle kunna höra till det straffbara området vore om myndighetshandlingar belagda med sekretess kunde antas ha lämnats ut. Inget i det material jag har tyder på det. Fackligt material som sådant är inte sekretessbelagt. Att föra sådant vidare till annan är i juridisk mening inte straffbart.

- Och med det konstaterandet kan man inte heller finna något brottsligt i att uppmana någon att lämna ut fackligt material om det nu förekommit. Jag har inte funnit skäl misstänka brott.

-----------------------------------------------------------------

 

 

INSÄNDARE:

 

 

Snart
borde
botten
vara nådd

 

Jag själv blev anställd inom polisen 1970. Det var en god tid för polisen och för allmänheten ända fram till 1994. Då började ett flertal nya chefer inom polisens ledande funktion med märkliga framtidsvisioner. Det förespråkades att Närpolisen skulle byggas upp. Polisen skulle finnas där allmänheten fanns. JÄTTEBRA! Problemet var redan då att man ville bygga utan byggstenar.

 

Cheferna resonerade faktiskt så här: OM man tar bort alla kriminalpoliser och gör om dem till Närpoliser, så kommer det inte att uppstå några brott som behöver utredas. Då kommer det nämligen att finnas poliser överallt och inga brott kommer att ske! OTROLIGT ENFALDIGT naturligtvis, men så var det faktiskt!

 

 

 

 

Kriminalpoliser blev närpoliser

Man skulle bygga små Närpolisstationer på alla platser där det behövdes och där skulle man kunna hålla förhör, ta emot besök och tips. Dessutom kunde man placera huvudpolisstationen på en avlägsen plats med billig hyra.

ALLA experter på kriminalavdelningarna blev närpoliser, eftersom de inte behövdes längre! DÅ FÖRSVANN ALL EXPERTIS INOM POLISEN! De blev Närpoliser!

 

 

 

 

Låtsas som allt fungerade

Efter några år insåg man att man hade fel, men ingen ville erkänna det.

ALLA chefer fortsatte att låtsas som allt fungerade, eftersom det kunde vara till nackdel att protestera när det senare blev tal om högre tjänster. Detta gällde/gäller även Rikspolisstyrelsen som är den högsta ansvariga och reella myndigheten. Naturligtvis är det Justitieministeriet som är den högsta, men VEM talar sanning för den? Ingen törs helt enkelt (se skäl ovan).

 

 

 

 

Polisen får lida för åklagarbeslut

Polisnämnderna i områdena blev på samma sätt förda bakom ljuset och de kunde inte ta ställning till annat än de uppgifter som polischeferna la fram på bordet. Därför fortsatte eländet år efter år. (fortfarande)Till det övriga eländet hör att Polisdistriktens Chef fick ett ekonomiskt ansvar att spara på alla kostnader, oavsett vad det gällde! (Det gäller fortfarande, för övrigt, och det är naturligtvis extremt hämmande för polisverksamheten.)

Nu borde väl snart botten vara nådd, men vem vet!

Polisen får nu även klä skott för Åklagarnas beslut. Det är nämligen häpnadsväckande när man läser att åklagaren lagt ner massor av ärenden, trots att det finns vittnen och övriga bevis. Man kan läsa en underlig förklaring med hänvisning till olika paragrafer, men den drabbade, brottsoffret, förstår ingenting!

DET får polisen lida för, eftersom åklagarna ingår i bedömningen av rättsväsendet.

 

 

 

 

Det saknas poliser!

Idag försöker man med olika hopplösa medel att återupprätta polisens heder och förtroende med att polismännen MÅSTE åstadkomma diverse mätbara mål så som: antalet ”blås” på trafikanter. (alkotester) samt massor av ”pinnar” (trafikböter). Inget ont i det naturligtvis för det har vår ”nya” Rikspolischef bestämt! Men det saknas poliser! Dessutom försvinner poliserna i en statistik som inte gör någon nytta för allmänheten.

Hela tiden görs konstiga och tillfälliga prioriteringar. Polismännen blir ständigt omplacerade och nya grupper bildas och andra försvinner. En ständig jakt på att åstadkomma någon form av effektivitet, men den är hela tiden högst tillfällig.

 

 

 

 

Är det konstigt att förtroendet faller?

Att sedan polismännen sedan känner frustration, ilska och stress, struntar man totalt i! Det blir konsekvenser naturligtvis! Allt fler bli sjukskrivna, helt enkelt.

Dessutom har man ju infört ett nationellt polistelefonnummer (114 14) och då kan ju allmänheten ringa! OM det finns tid att svara, vill säga. (vilket sällan är fallet. Det blir väldigt lång väntetid om inte annat)Polisen och övriga rättsväsende saknar idag struktur och har ett ledarskap som tyvärr saknar ALL kännedom om vad allmänheten kräver och behöver!

• Enligt min mening kräver allmänheten att få tala med en polis när man ringer till polisen. Helst en polis som känner till området där man bor (det är inte fallet idag).

• Man kräver att polisen kommer inom rimlig tid när man larmar, naturligtvis.(det är inte fallet idag), undantagen är riktigt akuta fall (prioritet ett).

• Man kräver att den skyldiga grannen, eller annan, ska ställas till ansvar för sitt handlande när man blivit slagen på käften (det är sällan fallet idag).

• Man kräver att polisstationen är öppen när man behöver det (det är heller inte fallet idag).

• Man kräver att polisstationen är lätt att nå, både per telefon och personligen (det är absolut inte fallet idag).

• Man kräver helt enkelt att polisen och dess polisstation faktiskt finns och är synlig! (en helt omöjlig ståndpunkt idag eftersom det blir dyrare hyra!?)  

ÄR DET KONSTIGT ATT FÖRTROENDET FALLER?

Kerry Björkström, Farstapolisen.”

BLÅLJUS KOMMENTAR: Kerry har i flera år fascinerat Blåljus läsare när han dundrar mot olika inslag i vårt jobb som förargar honom. Även om man inte är beredd att hålla med honom om allt kan man omöjligt bortse från den starka känsla för polisjobbet som driver honom.

-----------------------------------------------------------------

 

 

 

FLERA INSÄNDARE:

 

Dags att
betala
tillbaka

”Polisförbundet ska vara opolitiskt. Ändå uppmanar man medlemmarna till att delta i en kampanj mot regeringens agerande i fråga om a-kassan. Det är, som Fredrik Reinfeldt sa i en intervju i Degerfors, som att bedriva en kampanj mot valutgången. Han påpekade att alliansen varit helt klar före valet med vad man tänkte göra med a-kassan i syfte att få fram flera nya jobb. Polisförbundet agerar mot valutgången. Hur smakar det?

Dessutom gör man det i en fråga som enligt förbundets hemsida och tidning inte alls berör oss. Förbundsstyrelsen fick oss att osolidariskt smita från vårt ansvar för a-kassan för snöd vinnings skull redan på 1990-talet. Det är så dags att ta till brösttonerna nu.

Men visst anar man sammanhanget. TCO:s ordförande Sture Nordh är en av dem som går ut hårdast mot regeringen. Han vill till och med dra den inför EU-kommissionen. Samma Nordh stod på Polisförbundets representantskap och berömde Jan Karlsen i alla tonarter. Budskapet var tydligt. Det var ett direkt inhopp i valet dagen därpå. Och nu är det dags för Jan Karlsen att betala tillbaka genom att dra in hela Polisförbundet i kampanjen mot regeringen. Om Karlsen tycker att han har något att återgälda för draghjälpen i Malmö så behöver han väl inte dra in Polisförbundets medlemmar i det. Det är inte säkert att vi alla tycker att det var en så god gärning som Sture Nordh gjorde på representantskapet.

”A.K.””

 

 

 

Varför hålls slöfockarna om ryggen undrade en insändarförfattare i förra Blåljus som presenterade sig som befäl. Denne sade sig väl veta vad utryckningspoliserna går för och var beredd att direkt låta yxan gå och sätta i-lön på dem. Två vill kommentera det inlägget:

 

 

 

 

Framåt utan
hängivna
”yxchefer”

Kära ”befäl”, risken är att detta med i-lön mer tillfredställer en önskan hos dem som vill hålla i en yxa, än de som vill verka för bra förutsättningar för vårt uppdrag, att tjäna allmänheten. Personligen tycker jag att yrkesrollen utvecklats enormt de senaste åren, och detta utan att det givits förutsättningar för en allt för stark intern rörelse av hängivna "yxchefer".

Av ditt resonemang att döma har jag en känsla av att du inte är allt för gammal i din roll som befäl. På den privata sektorn drev man det här med i-lön hårt för ca 10-15 år sedan men efter att man insett dess nackdelar ur ett kollektivt perspektiv har man i allt större utsträckning funnit andra lösningar för att stimulera till bättre måluppfyllelse/verksamhet.

Staten har ju nu funnit detta med i-lön som en lösning för produktivitet. Tillåt mig tvivla. Att skapa svartsjuka, rivalitet, chefsförakt och andra stridigheter lär inte främja vår sammanlagda förmåga att tillgodose medborgarnas krav. Lön i all ära, men den dag vi får en chef med förmåga och mandat att se den enskildes behov (lön, utbildning, uppmärksamhet, delaktighet, utveckling, valfrihet mm....) utifrån dess unika förutsättningar och utifrån lokala förhållanden kan vi också svara upp optimalt mot våra uppdragsgivare... Tänkvärt är att en polis i snitt har en så där 40 verksamma år. För en bra chef gäller det att skapa situationsanpassade förutsättningar under hela det verksamma yrkeslivet.

”Yxa i väggen””

 

 

 

 

Har gjort
hälften
av jobbet

”Du som är befäl och vet så mycket om goda och dåliga utryckningspoliser. Har du möjligen funderat över att det är ditt jobb att se till att dom här slöfockarna som du skriver om tar och skärper sej och sätter igång och jobbar? Det låter på dej som du bara går omkring och iakttar och kanske antecknar och sen vill du gärna hålla i yxan och se till att slöfockarna får lägre lön än dom duktiga. Men då har du inte ens gjort hälften av vad du faktiskt har betalt för vill jag påstå.

Leda och fördela arbetet. Har du hört talas om det begreppet? Det är ditt jobb som befäl att först ta ett samtal med dom här slöa och kolla vad det är som gör att dom inte jobbar som alla andra. Kolla om kanske arbetsuppgifterna inte passar deras läggning eller om det är nåt hemma som skär sej så dom inte orkar sköta jobbet. Kolla om det är nåt du eller nån annan kan hjälpa dom att ändra på så dom kommer igång igen. Sen ska du peppa dom att skärpa sej och ta nya tag och så ska du hänga med dom då och då så att dom känner att du bryr dej (och har ett öga på dom).

Om det visar sej att inget av det här funkar då kanske det är läge att börja fundera på hur deras lön ska se ut i jämförelse med dom andras. Men då är det ett bevis på att du har misslyckats som befäl och arbetsledare, tänk på det du. Det är inte frågan om att glatt låta yxan gå, det är frågan om att grubbla över att du inte är nån bra chef. En bra chef stimulerar och motiverar och drar med sej folk genom sitt goda föredöme. Hade vi lite flera sådana chefer i stockholmspolisen så skulle du inte behöva sitta och skriva insändare om i-lön. Det skulle inte ens behövas nån i-lön.

”Tommy””

 

 

 

 

Värdera
24-timmars
verksamhet

”Läste i Sambandet att man funnit en, tror jag, bättre lösning för SB i Södertörn. Känner att det borde vara hög tid för var polismästare att inse behovet av att värdera verksamhetens 24-timmar och ge förutsättningar för denna funktion.

   ”Norr-SB””

BLÅLJUS KOMMENTAR: För läsare utanför polisen i länet kan det vara bra att veta att SAMBANDET är vår lokala personaltidning som redaktören Lotta Eriksson gör ett utmärkt jobb med. Tyvärr ska Lotta lämna oss för grönare ängar. Många kommer att sakna hennes penna. SB betyder stationsbefäl. Det är en titel inom länets polis. Den kom till när vakthavande befälsfunktionen centraliserades till länskommunikationscentralen. En del av stationsbefälen som finns på enheterna runt om i länet har bl a upplevt sin roll som oklar.

 

 

 

 

OM JAN KARLSENS
VÄGRAN ATT SVARA

 

 

 

Signaturen ”Norr om Dalälven” finner debatten ”tjafsig” om kravet på Jan Karlsen att svara. Här tre synpunkter på det inlägget:

 

 

 

Fler är
missnöjda
med facket

Jag håller med dej om att alla håller på att tröttna på den här debatten. Det värsta är att det också tar bort intresset för den fackliga verksamheten. Motivationen försvinner då det inte går att hitta någon konstruktiv lösning. Om nu förslaget att separera arbetslöshetsförsäkringar och andra försäkringar från fackverksamhet kommer blir det ett dramatiskt ras. Det är flera än vi poliser som är missnöjda med fackverksamheten !

Anders Bergstedt”

 

 

 

 

Invänta
gruppens
förslag

”Kan nog vara så. Vi i Stockholm bör invänta det underlag som kommer att presenteras av arbetsgruppen för framtidsfrågor. Därefter är det tid för debatt och sedan beslut. Fram till dess ska energin vändas mot andra viktiga frågor...

”Rådsombud””

 

 

 

 

Droppen
urholkar
stenen

”Droppen urholkar stenen. Så länge det rör relevanta frågor och inte blir upprepningar så tas insändarna in skrev Blåljusredaktören i måndagens Blåljus. Jag får väl se hur länge han låter mig hållas. För visst håller jag på med upprepningar. Nu tar vi min fråga till Jan Karlsen  en gång till:

”Vad tänker du göra för att i alla förbundsmedlemmars intresse lösa konflikten med stockholmspoliserna?”

Att få svar på den frågan är viktigt för hela Polisförbundets framtid. Kanske det viktigaste överhuvudtaget just nu. För om inget svar kommer och om inget händer i fråga har vi kanske inget Polisförbund när det är dags för nästa styrelseval. När det väl blir medlemsomröstning i Stockholm ÄR DET FÖRSENT att göra något.

För att komma med något nytt vill jag berätta om något jag lärde mig i plugget. I Rom någonstans runt Kristi födelse fanns en talare som hette Cicero och han brukade avsluta alla sina tal med ”För övrigt anser jag att Kartago bör förstöras”. Och mycket riktigt när Kartago hade retat romarna en gång för mycket så seglade de dit och rev hela stan. Lärorik historia.

”FÖRBUNDSmedlem””

BLÅLJUS KOMMENTAR: Kul grepp det där med Karthago. En bra poäng! För övrigt hette talaren Cato och levde något hundratal år före vår tideräknings början. Han var en framgångsrik romersk konsul och härförare. Han blev sannerligen bönhörd. Jag har varit i Karthago (som inte heter så längre) i nuvarande Tunisien för en tid sedan och där finns bara några gravstenar och husrester kvar som direkt kan bindas till det puniska Karthago – en stad med en mycket stor befolkning och bl a 220 båthus för krigsfartygen och stallar för 6000 hästar. Allt förstördes av romarna.

-----------------------------------------------------------------

 

 

 

Kan TV4
skada
norrortspolis?

 

Kan en polis som öppet säger sin ärliga mening i medierna få obehag för det på jobbet? Kalla Fakta-reportern Trond Sefastsson på TV4 är orolig att det kan hända efter torsdagens upplaga av det granskande programmet. Blåljus ringde Norrortspolisen som är berörd i TV4-inslaget för att höra om det finns fog för oron. Läs vad de svarade.

 

Programmet idag, torsdag, tar upp en händelse i Norrort, närmare bestämt Järfälla, där en kvinna avled av de skador hon fick då hon föll från ett hyreshus – troligen från ett fönster. I både tingsrätt och hovrätt dömdes Ari, med finskt ursprung, för mord. HD tog inte upp saken till prövning. Ari avtjänar nu ett långt frihetsstraff. Han befann sig i en lägenhet med kvinnan. Båda var missbrukare och vid tillfället kraftigt berusade. Ari hävdar att han låg och sov då kvinnan dödsstörtade. Han vet inget om händelsen. Vid rättegångarna ansågs det vara ställt utom rimligt tvivel att han kastat eller knuffat ut kvinnan genom ett fönster i lägenheten. I programmet drivs uppfattningen att domarna var illa underbyggda och att Ari borde ha frikänts.

I måndags fick jag se inslaget i förväg. Det finns uppgifter i det som gör mig mycket betänksam. Det är ingen tvekan om att det finns ett antal egendomligheter som väcker frågor som en rättskännande person gärna skulle vilja ha svar på. Här kommer den erfarne kriminalteknikern Evald Knutsson, som har sin arbetsplats på Norrortspolisen, in i bilden.

 

 

 

 

En på Norrort begär utskrift

- Vad tror du kommer att hända med Evald nu, undrade Trond Sefastsson efter förhandsvisningen. Kommer folk att sluta hälsa på honom, sätta sig vid ett annat bord i matsalen, frysa ut honom kort och gott? Jag tycker att han är en ärlig och modig polis och jag vill inte att han ska få obehag för att han har ställt upp och berättat i det här programmet. En person på Norrortspolisen har begärt att få se en utskrift av vad Evald sagt. Jag vill inte gå in på vem det är men tyckte jag borde nämna det.

Vad gör Evald i programmet? Han berättar som ni märkte lågmält och mycket sakligt fakta hämtade ur den ytterst omsorgsfulla tekniska undersökning som han och en kollega under flera dagar genomförde på platsen där kvinnan störtade mot sin död. Sammanfattningsvis går det han säger ut på att den tekniska undersökningen inte avslöjade några tecken på att en strid skulle ha ägt rum i lägenheten. Kommer Evald att få obehag på arbetsplatsen för att han berättar detta? Jag frågar Fredrik Pahlberg, facklig ordförande på Norrortspolisen.

 

 

 

 

Även poliser har yttrandefrihet

- Varför skulle han få det, undrar Fredrik och låter uppriktigt förvånad. Han har all rätt att berätta om sitt arbete och vad som kommit fram vid den tekniska undersökningen. Jag kan inte tänka mig vem det skulle vara som skulle vilja neka honom det. Även poliser har yttrandefrihet. Jag känner till händelsen, jag jobbade den kvällen och jag vet att det har varit mycket diskussion om den här hos oss.

- Nej, det är jag inte orolig för, förklarar Evald Knutsson när jag frågar honom själv om han riskerar obehag för inslaget.

- Jag är väldigt noga med att understryka att jag inte har facit i det här ärendet, fortsätter han. Jag har gjort min del som är den tekniska undersökningen. Jag har inte följt förundersökningen i detalj och har alltså ingen samlad bild av den övriga bevisningen. Jag ger mig inte in på att bedöma varken utredningen, åtalet eller domarna. Jag berättar vad jag och min kollega kom fram till på platsen. Och jag kan säga att där fanns inga spår som talar varken för eller emot att kvinnan utsatts för ett brott. Och det gör mig bekymrad att Ari trots det fälls för att han påstås ha handlat på ett sätt som inte har avsatt några spår på platsen. Men domstolen har tydligen värderat annan bevisning så att den räckt för en fällande dom. Det har jag inga synpunkter på för jag har som sagt inte hela bilden. Och vad obehag beträffar så vet alla här på jobbet min inställning – vi har snackat otroligt mycket om det här. Och varför skulle någon tycka illa om det jag säger? Jag berättar ju bara fakta.

 

 

 

 

Omtanken uppskattas

När Trond Sefastsson direkt efter visningen ställde frågan till mig om Evald riskerade obehag svarade jag att jag har svårt att tro det. Det är skönt att den uppfattningen bekräftas både av Fredrik och Evald själv.

Men visst måste man uppskatta Tronds omtanke. Alltför många av hans kolleger har inställningen att scoopet (den egna nyheten) är allt och vilka följder den får för de inblandade struntar man vackert i. Inställningen kallas ”konsekvensneutral” och är mycket utbredd bland journalister. När jag höll på mycket med de här frågorna hörde jag ofta bedömningen att cirka 50 procent av journalistkåren hyllar den konsekvensneutrala principen. Jag uppmanar alltid poliser att ha den principen i gott minne när de kommunicerar med journalister.

 

 

 

 

"Tystnadens filosofi”

Trond Sefastsson har som bekant arbetat som reporter med flera stora kriminalfall och givetvis träffat många poliser. Han känner väl till den ”tystnadens filosofi” som råder (”har jag inget sagt så har jag inget sagt som jag kan straffas för”). Det är logiskt att Trond drar slutsatsen att när någon polis av övertygelse ändå träder fram och berättar fakta så kommer denne att råka illa ut. Det är i verkligheten inte så farligt med den saken.

Däremot är ”tystnadens filosofi” något högst påtagligt. Den har sin grund i polismyndigheternas straffande inställning. Poliser är ända från rekryteringen vana vid att se upp med att säga eller skriva för mycket eftersom de vet att allt i sinom tid kan komma att användas mot dem i en förundersökning eller ett disciplinärende. Länspolismästare Krister Jakobsson, Västra Götaland, har angripit den här kulturen i ett debattinlägg. Han vill kort uttryckt att det ska gå att påtala felhandlingar inom polisen för att vi ska lära för framtiden av dem – inte för att i varje läge straffa den som begått dem. Idag är det inte så – varje minsta misstanke om att ett fel begåtts ska bedömas av en åklagare i chefsställning. I förlängningen av den processen vinkar avsked för polisen. Ingen frågar efter att lära något av vad som hänt. Det är klart som korvspad att en sådan ordning föder – och göder – ”tystnadens filosofi”. Till stor nackdel både för en sund utveckling av polisen och för rättssäkerheten för personer som menar sig oskyldigt dömda.

 

 

 

 

Vem granskar RÅ:s dubbelroll?

I måndags, den 20 november, kom nyheten att justitiekanslern föreslår en ny myndighet som ska bedöma resningsansökningar. Hela dagen surrade radion av intervjuer bl a med företrädare för Riksåklagaren som visserligen inte tror på idén men som ändå inte motsätter sig den om den kan öka allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Inte en enda reporter har väckt den ganska uppenbara frågan om RÅ:s roll. När en resningsansökan kommer in innefattar den nästan alltid kritik mot förundersökningen (som leds av en åklagare), åtalet (som beslutas av en åklagare) och processen (som drivs av en åklagare). Vem är förvånad att RÅ är restriktiv med att tillstyrka resning när en sådan innebär att en åklagarkollega ifrågasätts? Varför ställer journalister aldrig frågor på det temat? Är RÅ som Ceasars hustru? Höjd över varje misstanke?

Trond Sefastsson jobbar själv med ett inslag om ärendet mot Göran Ström, Västerortspolisen, och även stöttat hans strävan efter ny rättegång. Han känner alltså till att RÅ bestämt motsatte sig en ny prövning för Göran Ström. En sådan skulle nämligen satt blixtbelysning på hur åklagaren i ärendet agerat. Trots RÅ:s motstånd fick Göran Ström sin nya rättegång och frikändes av en enig hovrätt. Ett uppslag för kritisk granskning i Kalla Fakta av RÅ:s säregna dubbelroll på gränsen till jäv?

Text och intervjuer: Claes Cassel

-----------------------------------------------------------------

 

 

 

 

BLÅLJUS FÖRST
ÄVEN I DIN DATOR

Vill du göra Blåljus till din startsida på Internet? Det är mycket enkelt. Medan du har hemsidan uppe - klicka på Verktyg-Internetalternativ-Aktuell-Verkställ-OK och saken är klar. På så vis får du alltid senaste nytt från oss.

 

 

 

SLÅ ENSIGNAL!

NYHET! RING!

Har du en spontan tanke, en invändning, ett tips om något som hänt men samtidigt långt till en dator – ring Blåljus 0734 33 50 00 och berätta direkt. Du har givetvis, om du så önskar, samma rätt till anonymitetsskydd som när du skriver. VÄLKOMMEN I LUREN!

-----------------------------------------------------------------

 

 

UPPDATERINGAR OCH
ANTAL BESÖKARE

Blåljus, hemsida för polisfacket i Stockholms län, uppdateras normalt måndagar och torsdagar. Händer det något viktigt uppdaterar vi även andra dagar.

Den här sidan har uppdaterats fredagen den 24 november 2006 kl 2145. Nästa planenliga uppdatering blir måndagen den 27 november.

Vid uppdateringen måndagen den 20 november kl 2300, stod vårt räkneverk på 240.258. Vid den ordinarie uppdateringen, torsdagen den 23 november, hade 801 besökare tillkommit och vi landade då  på 241.059.

-----------------------------------------------------------------

 

 

 

 

HISTORISKA GLIMTAR
- det hände just idag!

Den 24 november 1966 visades Viggen första gången. 1967 flög planet som i 329 exemplar blev stommen i det kalla krigets urstarka svenska luftförsvar. Viggen var när den började flyga mycket avancerad med många nyheter såsom central dator, instrumentvärdena uppspeglade i frontrutan och automatisk farthållare. Tack vare lyftkraftsalstrande nosvinge och motorreversering kunde mycket korta banor utnyttjas, t ex raksträckor på det vanliga vägnätet. Viggen togs ur aktiv tjänst i november 2005. Ett litet fåtal plan flyger ännu.

Arsenalen brann den 25 november 1825. Det var ett dråpslag för teaterlivet i huvudstaden. Gustav IV Adolf som uppenbarligen inte hade pappans, Gustav III, kulturintresse hade nämligen 1806 beslutat stänga och upplösa Kungliga Operan. Ett antal artister och en del av Hovkapellet fick dock framföra mindre verk på Arsenalsteatern som man delade med Dramaten. Arsenalsteatern var inrymd i Jakob de la Gardies 1600-talspalats Makalös alldeles intill Jakobs kyrka (Arsenalsgatan). Aktörerna blev mycket trångbodda fram till 1863 då man öppnade en ny talscen vid Kungsträdgården. Dramatens nuvarande byggnad kom först 1908.

Den 26 november 1943 diskuterade Churchill och Roosevelt planerna på en allierad invasion i Normandie. Det skedde på den första av två Kairokonferenser. Där bestämdes också att Japan skulle berövas landets territoriella vinster sedan 1914. Korea skulle återges sitt oberoende. Något tvivel om vem som skulle vinna kriget till slut fanns tydligen inte då hos de två herrarna. Vid en andra konferens, 2-7 december 1943, försökte Churchill och Roosevelt förgäves övertala Turkiets president Inönü att föra Turkiet in i kriget på de allierades sida. Hade Turkiets EU-ansökan varit i ett annat läge om de två lyckats?

Den 27 november 1701 föddes en av de svenska vetenskapsmän som vunnit världsrykte – Anders Celsius. Han blev mest känd för sin termometer. Han definierade en ny termometerskala, med nollpunkten vid vattnets kokpunkt (under ett visst atmosfäriskt tryck) och 100° vid snöns smältpunkt. Termometerskalan var inte direkt originell, men när den hade vänts (troligen av instrumentmakaren Daniel Ekström) så att fryspunkten sattes vid 0° och kokpunkten vid 100° accepterades den i Sverige och därefter i de flesta länder utom Storbritannien. Celsius var bl a professor i astronomi och upptäcktsresande. Han var också fritänkare. När han bara 42 år låg för döden i lungsot vakade en präst vid hans bädd och talade om det eviga livet. Celsius förklarade att han strax skulle befinna sig i ett tillstånd där han fick se "vad därmed är sant eller ej". Enligt tidens sätt att se saken innebar det sedan livet flytt en resa rakt neråt för hädaren.