Om fortsatta lönesatsningar på poliser

Partsgemensam överenskommelse om fortsatt polislönesatsning och uppvärdering av polisyrket

Förhandlingsansvarig, Andreas Strand, sammanfattar det viktigaste ur överenskommelsen rörande polislönesatsningen 2022-2024:

Gemensam läges- och målbild
Polismyndigheten och Polisförbundet är överens om att det krävs en fortsatt uppvärdering av polisyrket för att säkra Polismyndighetens kompetensförsörjning av poliser på kort och lång sikt samt för att ytterligare utveckla polisyrket och polisverksamheten till gagn för samhället och medborgarna.

För att nå dessa mål krävs att Polismyndigheten är en attraktiv arbetsgivare som i än större omfattning kan rekrytera, motivera, utveckla och behålla den polisiära kompetens som behövs nu och framöver. Detta innebär att såväl ingångslöner, löneutveckling kopplat till erfarenhet och utveckling av den polisiära kompetensen samt ersättningar knutna till yrkets krav på tillgänglighet, flexibilitet, ansvar och befogenheter måste höjas markant under de närmaste åren.

Polislönerna behöver därför fortsatt höjas i relation till löner för andra yrkesgrupper arbetsmarknaden. De av riksdagen aviserade polislönesatsningarna på 1,2 miljarder för perioden 2022-2024 är en grundförutsättning för att detta arbete ska kunna genomföras.

Övergripande plan för åren 2022-2024

2022 års polislönesatsning
Samtliga 2022 års extra budgetmedel till polislönesatsningar ska tillföras revisionsutrymmet i lönerevisionen per den 1 oktober 2022. De extra medlen ska användas utifrån ”VAD”-perspektivet (jfr 5 § RALS) och utbetalas till poliser som använder sin polisiära kompetens till gagn för verksamheten.

2023 års polislönesatsning

Parterna har som gemensam målbild att senast 2024 ha fördubblat gällande ob-tillägg för poliser. Ett första steg ska genomföras med stöd av 2023 års extra budgetmedel till polislönesatsningar. Inom ramen för detta steg ska tilläggen höjas med 75 procent, vilket preliminärt beräknas kosta 300 miljoner kronor inklusive sociala avgifter. Parterna är mot denna bakgrund överens om att tabellen i 18 § ASA/Polis ska ändras enligt följande med giltighet från och med den 1 januari 2023:

I den utsträckning det med hänsyn till de ovannämnda tre delsatsningarna återstår medel ur 2024 års extra budgetmedel ska dessa användas till att höja andra arbetstidsberoende ersättningar utifrån polisyrkets krav på tillgänglighet och flexibilitet. Parterna är överens om att under 2023 ha en fortlöpande dialog om de arbetstidsberoende ersättningarna i syfte att ha ett färdigt koncept till den 1 januari 2024.

2024 års polislönesatsning

Parterna är överens om att de steg mot fördubbling av ob-tillägget som påbörjades 2023 ska slutföras enligt vad som anges ovan under rubriken ”2023 års polislönesatsning”. Målsättningen är att det fördubblade ob-tillägget ska gälla från och med den 1 januari 2024.

Parterna är också överens om att 150 miljoner kronor av 2024 års extra medel till polislönesatsningar ska användas till att höja ingångslönerna för nyblivna poliser. En gemensam målbild är att ingen polis ska ha lägre lön än 31 000 kronor per månad (vid heltid).

Parterna behöver därför också beakta lönestrukturen dels för de poliser som vid aktuell tidpunkt har löner som ligger under målbilden, dels för de poliser som vid aktuell tidpunkt har löner som ligger strax över målbilden. Parterna är överens om att syftet ska vara att finna en så ändamålsenlig lönestruktur som de ekonomiska och de övriga omständigheterna medger.

Andreas Strand
Förhandlingsansvarig, Polisförbundet i region Stockholm

Blåljus-kommentar:
Reaktionerna på nya direktiven om hur riksdagens extrapengar för fortsatt uppvärdering av polisyrket ska fördelas har till största delen varit positiva. Inte minst för att det nu finns en större plan om hur olika ”nödvändigheter” ska angripas, dvs år 2022, år 2023 och år 2024, vilken utgör en bra grund inför kommande regionala förhandlingar. Ett resultat som uppnåtts (som Blåljus gissar och applåderar) genom att Polismyndigheten och Polisförbundet under våren bildade den s k ”Strategi-gruppen” och gemensamt tog tag i frågan var extrapengarna "gör bäst nytta".

Not. I strategigruppen ingick: regionpolischeferna Ulf Johansson (Mitt) och Mats Löfving (Stockholm), Henrik Dider,HR-chef samt Polisförbundets Tomas Stjernfeldt, förste vice ordförande, Sophia Willander och Anna Ramsten