Centralstyrd fackfientlighet

Centralstyrd  fackfientlighet

Brister i samverkan mellan polisfack och ledning har inte nödvändigtvis lokala orsaker. Troligare ligger en centralstyrd strategi bakom. Rikspolisstyrelsen vill helt enkelt fösa ut facket. Det får vi veta i verksamhetsberättelsen från polisfacket i Stockholms län inför årsstämman på fredag den 10 mars.

Stämman är Förbundsområdets högsta beslutande organ och är proportionellt sammansatt av valda ombud från föreningarna.

Det verksamhetsår som föregår stämman har präglats av att den centralistiska tanken som numera genomsyrar den tjänstemässiga organisationen har börjat få full effekt inom Polismyndigheten Stockholms län. Detta har inneburit en mängd konfrontationer som har varit svåra att förutsäga.

Vad verksamhetsberättelsen i något inlindade ordalag vill säga är att en nygammal inställning till medarbetarna börjat göra sig gällande hos ledningen. Och resonemanget som löper ända från rikspolischefen och neråt är att polisfacket haft alldeles för mycket att säga till om hittills. Nu ska det bli ändring på det.

 

 

Vissa saker fungerar bra – andra dåligt

- Samverkan för utveckling bedrivs över hela polismyndigheten på olika nivåer, skriver styrelsen i verksamhetsberättelsen. Några centrala delar i samverkan är arbetsplatsträffar och samverkansgrupper. Då det gäller samverkansgrupp för förbundsområdesstyrelsen så ingår två stycken fackliga representanter i den centrala samverkansgruppen (CSG) som leds av länspolismästaren.

- CSG har under året bl.a. arbetat med att utvärdera hur samverkan fungerar i polismyndigheten. De fackliga representanterna lade ett sådant utredningsförslag, som sedan CSG beslutade att genomföra. Utvärdering är nu avrapporterad till CSG, några beslut om förändringar är ännu inte fattade, utvärderingsarbetet lever vidare.

- Då det gäller Samverkan för utveckling så kan vi konstatera att vissa saker fungerar bra och vissa fungerar dåligt. Det är fortfarande skillnader i hur det fungerar inom polismyndigheten mellan distrikten/avdelningar och den centrala delen.

 

 

 

 

Länspolismästaren bara en gång i månaden

- Vissa distrikt/avdelningar har kommit långt i processen och här gör man ett seriöst arbete, med ett gott resultat. Både fack och arbetsgivare samt inte minst arbetstagare utnyttjar fördelarna med samverkan och utvecklar den delen.

  - Andra verkar tyvärr inte utnyttja systemet och möjligheterna. Det har gjorts undersökningar som visar att arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal inte genomförs som det är tänkt enligt avtalet, trots att det nu har funnits i några år.

- Då det gäller den centrala samverkansgruppen finns det brister. Under verksamhetsåret har närvaron från den högsta ledningen avtagit för att nu innebära att länspolismästaren  bara deltar en gång i månaden. Vi upplever att samverkansklimatet har försämrats på central nivå och vi får inga signaler om att det finns en vilja att förbättra det.

 

 

 

 

Motstridiga uppgifter till facket

I verksamhetsårets löneförhandlingar har det kommit information från tjänstesidan som varit motstridig från gång till gång, skriver styrelsen.

  - Vi uppfattade att vi hade ett löneavtal för att strax därefter få vetskap om att vi inte hade det. Vi uppfattade det som om att vi var överens om avtalets innebörd för att senare hamna i en bokstavsdiskussion om avtalet. Vi uppfattade det som om att vi var överens om innebörden av individuell lön för att senare få motstridiga uppgifter. Tyvärr har detta inte bara handlat om lönefrågorna. Det finns flera områden bland annat samverkan och arbetstid som har haft samma händelseförlopp under verksamhetsåret.

- Svårigheten att hitta en förhandlingspart som har haft mandat inom polismyndigheten har varit ett stort hinder i den normala förhandlingsprocess som ständigt pågår inom en så stor organisation som vi faktiskt är.

 

 

 

 

Tumskruvarna dras åt

- Vi har under verksamhetsåret också upplevt att ”tumskruvarna” dras åt ur ett Stockholmsperspektiv där både nationell lön och nationella arbetstidsavtal diskuterats. Detta sammantaget visar att den fackliga organisationen är på väg in i ett allt hårdare klimat med arbetsgivaren. Vi upplever att det inte alltid är den lokale arbetsgivaren som saknar samverkansintentioner utan att mycket av intentionerna styrs centralt.

- Efter ett tag lyckades vi efter mycken möda och stort besvär sy ihop ett avtal vilket innebaratt lönen höjdes med 800 kr för alla och att ett engångsbelopp på 6000 kr utbetalades, fortsätter verksamhetsberättelsen. Avtalet slöts inom ramen för den nya avtalsperioden men tar även hänsyn till de förda diskussionerna kring bilaga 14 (ekonomiskt utfall av rationaliseringar). Vi kunde redan här konstatera hur RPS styrande roll påverkade förhandlingsarbetet i mycket hög grad.

 

 

 

 

Toppstyrning från RPS

  - Trots att vi nu hyser tillförsikt inför det kommande året finns orosmoln på avtalshimmeleni form av en toppstyrning av verksamheten från RPS sida. Vi hoppas dock att förhandlingsarbetet tar fart och att parterna lever upp till 6 § i huvudavtalet”Arbetet ska ha en övergripande och långsiktig inriktning och syfta till att skapa en förtroendefull dialog mellan parterna präglad av öppenhet och respekt.”

- En fråga som har varit aktuell under hela verksamhetsåret är det faktum att fler och fler av våra medlemmar upplever att de hanteras på ett icke rättssäkert sätt av åklagarna på CU (interna utredningar). Känslan av att fler och fler åtal inte är objektivt kvalitetssäkrade har fått fäste bland medlemmarna. Åklagarnas syn visade sig inte minst då åklagarna krävde att den fackliga organisationen inte skulle få närvara vid CU-gruppens sammanträde. Ur vårt perspektiv så innebär detta att vi inte har möjlighet att bemöta de påståenden som åklagarna levererar som sanningar till den politiska gruppen.

 

 

 

 

Polisstyrelse i politiska block

- Tyvärr fortsätter polisstyrelsens ledamöter att positionera sig i olika politiska block och använder sammanträdena till olika utspel som endast är förankrade i respektive grupp. Vidare så ser de inte alltid skillnad på denna statliga styrelse och en kommunal, vilken merparten av ledamöterna är mer bekväma med. Länspolismästaren får ofta påpeka att de behandlar frågor som hon och inte styrelsen beslutar i. Vid novembersammanträdet var styrelsen dock enig om att utestänga personalrepresentanten från CU-gruppen. Chefen för CU föredrog då ett pm, där det angavs sekretesskäl som hinder för fackliga representanter att närvara. Vi ser dock ingen annan orsak än att det var ett beställningsjobb: våra polismålsåklagare tolererade inte att bli ifrågasatta av oss.

- Det finns dock en hel del ljuspunkter att redovisa under verksamhetsåret. Arbetsmiljöfrågorna har kommit i fokus på ett positivt sätt och ekonomin går åt rätt håll inom myndigheten. Flera intressanta undersökningar är genomförda under året i polismyndigheten, där man har efterfrågat hur medarbetarna uppfattar sin arbetsmiljö. Nu kommer man att utvärdera detta och sedan göra ett försök att finna en gemensam modell, i syfte att bl.a. kunna göra bättre jämförelser inom myndigheten.

 

 

 

 

Gränspoliser bildar eget

Polisfackets tio underenheter (föreningar) har blivit elva, eftersom medlemmarna vid den nyinrättade gränspolis-avdelningen ville bilda en egen förening. Eftersom avdelningen är ett eget verksamhetsområde beslöt styrelsen efter rådets hörande att det skulle ske och ”Gränspolisföreningen” tillkom. De bildade interimsstyrelse i maj 2005 och höll årsmöte den 6 december. I december överfördes ca 170 medlemmar från PF Birger Jarl, PF Söderort, PF Birka och Norrorts PF. Formellt återstår dock att stämman 2006 beslutar om en ändring i stadgarna så att de anpassas till Gränspolisföreningens tillkomst.

Förbundsområdesrådet är ett rådgivande organ för förbundsområdesstyrelsen. Frågor som lön och arbetsmiljö är exempel på frågor som behandlas av rådet. För styrelsen är rådet ett mycket viktigt organ.

I rådet ingår totalt 40 ombud, som fördelas mellan föreningarna i förhållande till aktiva medlemmar. Varje förening har två platser i grundmandat. Förutom ombuden deltar förbunds-områdesstyrelsen, revisorerna och valberedningen. Det finns även en möjlighet att låta observatörer delta i rådet. Rådet har haft åtta sammanträden under verksamhetsåret, varav ett av sammanträdena var i internatsform under två dagar.

 

 

 

 

Jämställdhet pratar man om

Under verksamhetsåret har polisfacket i länet genomfört två introduktionskurser och två fortsättningskurser med totalt 71 deltagare. Kurserna har främst vänt sig till de nyvalda fackliga funktionärerna. De flesta deltagarna har kommit från Förbundsområde Stockholms län men det har även varit deltagare från andra förbundsområden i landet. Just blandningen av deltagare har varit uppskattad. I utvärderingarna av kurserna har samtliga deltagare ansett kursen varit mycket bra eller bra.

Tyvärr tvingas styrelsen konstatera att jämställdhet är något man gärna pratar om men få gör något åt det. Myndigheten har i dag en utpekad jämställdhetsansvarig men vi vågar påstå att det inte sker något aktivt arbete i frågorna. Det finns inget planerat arbete som vi har fått ta del av. Värt att notera den 8 mars på internationella kvinnodagen.

 

 

 

 

Bra återkoppling till motioner

Styrelsen redovisar i verksamhetsberättelsen hur det gått med arbetet på de motioner som stämman biföll 2005. Det är en bra återkoppling som visar att det ofta lönar sig att motionera. Den enskilde kan påverka.

Styrelsen har ett antal förslag till stämman av ekonomisk och praktisk natur. Stämman ska också behandla en rad motioner från medlemmar.

Anders Bergstedt har skrivit ett förslag som handlar om ungefär samma saker som hans insändare i höstas på Blåljus och i tidningen Sambandet nyligen: Ett krav från hans sida är att Lars Ericson, ordförande i polisfacket i Stockholms län, ska redovisa exakt vad hans enskilda firma (avslutad sedan 2003) sysslade med för några år sedan. Det vill Lars Ericson inte göra av hänsyn till integriteten hos sina dåvarande uppdragsgivare.

 

 

 

 

Motionsrätten får inte urvattnas

Styrelsen, där Lars Ericson vid tillfället inte medverkade, svarar:

”I en demokratisk organisation som vår är motionsrätten en självklarhet. Det är medlemmarnas verktyg för att påverka den fackliga verksamheten och dess inriktning. Ur ett demokratiskt perspektiv är det mycket viktigt att den rätten försvaras och att det förblir så. Därmed också sagt att motionsrätten inte får urvattnas med frågor som inte har med verksamheten att göra.

Mot denna bakgrund är styrelsens uppfattning att denna handling inte är att betrakta som en motion. Den har inte något med den fackliga verksamheten att göra och riktar sig bara till en person. Redan i handlingens första rad kan man utläsa att det handlar om Lars Ericsons externa verksamhet.”

Styrelsen berättar sedan att ärendet dragits ingående på olika fackliga nivåer. Förtroendet för Lars Ericson är orubbat. Styrelsen har eftersträvat att Polisförbundets externa revisor skulle få gå igenom firmans verksamhet vilket även Lars Ericson anser vara helt i sin ordning. Revisorn har nämligen tystnadsplikt rörande detaljerna men kan yttra sig om helheten. Polisförbundet har inte svarat på styrelsens brev i frågan.

Styrelsen föreslår att handlingen från Anders Bergstedt avförs från stämmans dagordning.

 

 

 

 

Polisförbundet yrkesförbund

Två motioner tar upp frågan om Polisförbundet som yrkesförbund. Båda är negativa till någon nämnvärd förändring – Polisförbundet ska även i fortsättningen vara öppet bara för poliser. Styrelsen vill att stämman bifaller den andra motionens att-sats som lyder:

”Rätt till aktivt medlemskap äger polisman, samt i undantagsfall annan tjänsteman inom polisväsendet, enligt gränsöverenskommelse med andra organisationer, såvida inte förbundsstyrelsen finner skäl vägra inträde.”

Undantagsfallet kan vara en polisutbildad som får ett administrativt jobb inom polisen men som vill vara  kvar i förbundet.

 

 

 

 

Varnar för intriger och splittring

Medlemsomröstning om individuell lön föreslås i en motion. Polisfackets styrelse är starkt skeptisk och varnar för intriger och splittring. Man tror också att det i praktiskt utfall resulterar i motsatsen till det motionären eftersträvar – risken är att arbetsgivarens favoriter prioriteras. Styrelsen föreslår avslag.

En motionär vill se sänkt pensionsålder för poliser som arbetat mycket i skift. Styrelsen sympatiserar med tanken men varnar för sämre ekonomiskt utfall i nuvarande system. Styrelsen arbete i pensionsfrågan redovisas och med det vill man att motionen ska anses besvarad.

Förslag om mörkt tonade rutor i radiobilarnas vinner däremot styrelsens gillande. Motionären pekar både på vittnens och målsägares trygghet vid utpekande av misstänkta och samma misstänktas integritet när de väl hamnat i baksätet. Styrelsen föreslår bifall.

 

 

 

 

Även köpa plats i medier

En motionär skriver:

”Media har den senaste tiden skrivit om olika händelser där polis varit inblandad. Denna förmedling har för dem som är insatta varit något ensidig för att utrycka sig milt. Relevanta fakta och baskunskaper om polisiärt arbete är ofta bristfällig. Detta leder till att allmänheten inte får en rättvisande bild av vad som egentligen hänt.

En lösning på detta problem är att bilda en partsammansatt grupp, med representanter ifrån media, polis, jurister, personer med specialkompetens i områden såsom polislag, självskydd, vapen, rättegångsbalk mm. Gruppen skall kontinuerligt följa händelser och välja att kommentera dessa när det är påkallat, med beaktande av sekretessbestämmelser. Gruppen skall även kunna köpa plats i media för att få ut sitt budskap. Den ensidiga rapporteringen som ofta sker är inte nyttig. Allmänheten får inte se båda sidor av myntet och tilltron till vårt arbete minskar.”

Styrelsen delar motionärens tankar och föreslår bifall.

----------------------------------------------------------------------

 

 

 

 

”Jag är mycket besviken på facket som viker sig så lätt”

”Vi saknar maktmedel mot ogin arbetsgivare”

 

”Vad är det egentligen fråga om? Är det vårt fel att vi är för få poliser i Sverige. Är det meningen att vi ska få ta skiten för att våra polis"chefer" och kära politiker gjort bort sig? Helt plötsligt kommer man på att det är sportevenemang och helt plötsligt ska semestrarna omförhandlas. Skitdåligt är ordet! Facket kräver kompensation för förändringarna. Arbetsgivaren skiter fullständigt i det och kör över oss. Jag är mycket besviken på facket som viker sig så lätt. I den information som skickats från facket till oss på fältet så konstateras bara kallt att ingen kompensation kommer att utgå, alls. Nu får det vara nog. Jag litar inte längre på att polisfacket tar tillvara mina rättigheter. Det är inte första gången som facket vikt sig för arbetsgivaren.

”En överarbetad och förbannad radiobilspolis!””

- Vi tycker detsamma som insändarförfattaren, säger Kenneth Falk i polisfackets styrelse i Stockholms län. Kenneth driver förhandlingarna bl a i semesterfrågor. Vi har fört fram kraven på kompensation i flera år men arbetsgivaren i Stockholms län är kallsinnig. I andra län har poliserna både ekonomisk kompensation och bättre tidskompensation än vi. Det är mycket bra att insändaren reagerar – jag önskar det var många fler som gjorde det. Facket har nämligen inga maktmedel i sådana här förhandlingar. Vill arbetsgivaren vara ogin mot poliserna så kan han vara det.

  ----------------------------------------------------------------------

 

 

 

 

 

Hjälp till missbrukare

ljuspunkt på polisstyrelse

Polisstyrelsen vill nu ha klara besked av myndigheten om personalstatistiken (brutto- och nettopoliser) och de regler som styr fördelningen av medel och personal mellan polismästardistrikten. Det förväntar man sig till sammanträdet i april.

Måndagens polisstyrelsesammanträde inleddes med två redovisningar av studiebesök i England om ”poliskontor och volontärsverksamhet” och i USA & Canada om ”verksamhetsuppföljning och polisiär hantering av ungdomskriminalitet”. Deltagare var olika chefer i myndigheten och deras reseberättelser finns på intranätet för de som vill fördjupa sig i erfarenheterna.

Frågan om mobila polisstationer på Stureplan och Medborgarplatsen togs upp. Myndigheten hänvisade till att det faktiskt inte är dåligt med polisstationer intill just de här torgen. Dessutom anstränger sig polisen att vara närvarande där vid de tider det behövs.

LOTS-projektet (socialtjänst och polis i samverkan ordnar snabb hjälp åt missbrukare) var dagens ljuspunkt. Karolinska institutet har utvärderat och funnit mycket uppmuntrande resultat. Bl a har poliser i flera fall engagerat sig i enskilda människor och lyckats få dem in i bra vård.

Vidare gavs information om det tänkta arbetet med 2007 års budget. Poliskontoren diskuterades. I samband med det berättade myndigheten om planer på att ge distrikten tilldelning av de ca 75 externt sökande i relation till hur många poliskontor enheten öppnar. Där kan man bara nämna att den frågan är långtifrån färdigförhandlad.

----------------------------------------------------------------------

Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser eller viktiga nyheter kan bryta den periodiciteten.

HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 7 mars 2006 kl 2340. Den uppdateras igen den 10 eller 11 mars.

----------------------------------------------------------------------

MINNS DU?

Den internationella kvinnodagen firas 8 mars med möten och demonstrationer för att markera kvinnosolidaritet och föra fram aktuella reformkrav. Det var den socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn 1910 som instiftade en dag till stöd för kvinnlig rösträtt. År 1977 rekommenderade FN ett allmänt firande av den internationella kvinnodagen. Firandets socialistiska karaktär har tonats ned, och numera deltar även opolitiska kvinnoorganisationer.

På Hampton Roads, flodmynning i Chesapeake Bay i Virginia. utkämpades  den 9 mars 1862, under amerikanska inbördeskriget, en duell mellan nordstaternas pansarfartyg ”Monitor” konstruerat av John Ericsson och sydstaternas ”Virginia” (tidigare namn ”Merrimack”). Trots att själva drabbningen numera brukar ses som oavgjord bidrog Monitors framgångar till att nordsidan kunde etablera sjöherravälde och till etablering av en ny fartygstyp som spred sig även till Sverige.

Den 10 mars 1976 angrep Astrid Lindgren skattesystemet och hävdade att hon tvingas betala 102 procent av sin inkomst i skatt.