19 juni 2014

Kommentar till lönerevision ett i RALS 2013-2016

Nu har lönenämnden, den opartiske ordföranden fattat sitt beslut om polisernas löner för revisionstillfälle ett. Det gick exakt som RPS ville denna gång och innebär att löneökningar betalas ut med retroaktivitet från den 1 oktober 2013. Här kan Du läsa en sammanfattning av förhandlingarna från början till slut som förbundsområdesstyrelsen i Stockholm uppfattat dem. Dessutom frågor och svar från Polisförbundet

Lönenämndens beslut rörande första revisionstillfället av RALS 2013-2016

 

Den opartiska ordföranden har dömt helt enligt arbetsgivarens önskemål. Det innebär att de två (2) procent som fanns att fördela vid första revisionstillfället från 2013-10-01 kommer att fördelas i enlighet med arbetsgivarens förslag. Samtliga polismyndigheter, har på RPS uppmaning, gjort en individuell bedömning. Polismyndigheterna har sedan skickat tillbaka förslag på individuella löneökningar till RPS. Det är detta förslag som nu kommer att betalas ut.  

 

Bakgrund

Kort efter det att Polisförbundet växlade yrkanden med Rikspolisstyrelsen (RPS) responderade RPS att de bara kunde ta ansvar för RALS-tiden mellan den 1 oktober 2013 till och med sista december 2014, då de upphör att existera. Thomas Rolén som är ordförande för genomförandekommittén för den nya Polismyndigheten signalerade tidigt att han inte hade mandat för att ta ansvar för en förhandlingslösning för den nya Polismyndigheten. Som en konsekvens av detta föll samtliga av Polisförbundets yrkanden förutom att parterna var överens om att diskutera höjd ingångslön/lägsta lön för nyanställda Poliser. Parterna dvs. Polisförbundet och RPS var överens om att tidsramen för dessa förhandlingar skulle vara klara senast den sista februari 2014.

 

Slutbud januari 2014.

Redan under januari månad 2014 fick Polisförbundet ett slutbud från RPS att ta ställning till. Slutbudet innebar att chefer och arbetsledare, precis som tidigare, skulle ha lönesättande samtal. Övriga skulle ha lönesamtal vid första revisionstidspunktet, 1 oktober 2013.

 

Vidare skulle andra revisionstidpunkten på 2,3 procent splittras så att 1,15 procent av de 2,3 procenten skulle skjutas fram till sista revisionstidpunkten som är den 1 oktober 2015. Redan där blir det märkligt då RPS inte kunde diskutera några av Polisförbundets yrkanden med hänvisning till att de tar slut den sista december 2014. Däremot hade de tydligen inga problem med att skjuta fram löneökningsutrymmet in i den nya Polismyndigheten. Vi kan bara spekulera i VEM som gav klartecken till det.

Det mest uppseendeväckande var att RPS erbjudande om att höja ingångslönen till 23 000 kronor innebar att vi skulle vara med och finansiera den höjda ingångslönen/ lägsta lönebilden tio (10) år in i framtiden. Detta utifrån ett prognostiserat rekryteringsbehov av polisassistenter som RPS räknat fram. Denna nya finansieringsmodell gör att många frågor måste ställas på sin spets. Att vi är med och finansierar befintliga polisassistenter med RALS-medel upp till en tänkt lägstanivå är en sak, men att vara med och finansiera arbetsgivarens framtida rekryteringsbehov ter sig mycket märkligt. Vad händer om Regeringen fattar beslut, som de gjort tidigare, att stänga Polishögskolan? Vad skulle det innebära med de RALS-medel vi avsatt? Den faktiska kostnaden för arbetsgivaren blir även vid en höjd ingångslön/lägsta lön en vinstaffär för RPS då de poliser som pensioneras bort har en betydligt högre lön än de som nyanställs. Detta förslag till förhandlingslösning torde vara unik inom svensk avtalsrörelse.

 

Sedan kanske vi borde vara tacksamma för att RPS bara tog höjd för en medfinansiering de första tio åren. Förmodligen finns behovet av att rekrytera poliser betydligt längre än så. RPS skulle med sitt teoretiska förslag kunnat hävda att vi skulle vara med och medfinansiera den nya höjda lönen/lägsta lönen några tusen år i framtiden, fram till dess att en eventuell meteorit träffar jorden och behovet av poliser inte längre finns. Polisförbundets styrelse med ett enigt avtalsråd i ryggen förkastade, mot den bakgrunden, RPS slutbud i sin helhet.

 

Centrala parters stöd

I och med att Polisförbundet förkastade RPS slutbud följdes detta av att de sökte stöd hos de centrala parterna. Det innebär att Polisförbundet och RPS (lokal nivå) tillsammans med offentlighets anställdas råd (OFR) samt Arbetsgivarverket försöker finna en förhandlingslösning. Efter några veckor meddelade de centrala parterna att de misslyckats. Enligt oss skulle nästa steg ha blivit att de lokala parterna dvs. Polisförbundet och RPS utsett en opartisk ordförande och i förlängning en lönenämnd för att fördela utrymmet i det första revisionstillfället. Istället fortsatte förhandlingarna vilket i praktiken innebar att RPS slutbud inte var just ett slutbud. RPS begrepp av ordet slutbud känns urvattnat.

 

Förhandlingslösning

Vid en heldagsförhandling mellan Polisförbundet och RPS kom parterna fram till en tänkt förhandlingslösning inom ramen för det utrymme som fanns. Det skulle innebära att vi gick  med på att första revisionstillfället skulle fördelas enligt arbetsgivarens förslag på två (2) procent. Detta skulle betalas ut i juli 2014 med en retroaktivitet tillbaks till 1 oktober 2013.

 

Vid andra lönerevisionen, 1 oktober 2014, skulle parterna skjuta hälften av utrymmet på 1,15 procent till den sista lönerevisionen 1 oktober 2015. För de kvarvarande 1,15 procenten skulle lägsta lönebilden höjas till 24 400 kronor per den 1 oktober 2014. Vidare skulle en viljeyttring av parterna författas om 25 000 kr som lägsta lönebild infrias från och med 1 oktober 2015.

 

Vid tredje (3) revisionstillfället per den 1 oktober 2015 skulle vi ha ett lägsta löneutrymme om 3,65 procent kvar att fördela. 2015. Båda parter var vid tillfället tydliga med att förslaget måste förankras inom respektive organisation.

 

En majoritet vid Polisförbundets avtalsråd sa ja till förhandlingslösningen vilket även RPS gjorde. Däremot gick arbetsgivarverket in och sa nej vilket blev arbetsgivarens slutgiltiga besked. Det stämmer väl överens med alliansens politik om att vårt arbete i yttre tjänst inte är värt så mycket. Som en konsekvens av detta synsätt är att arbetsgivaren inte heller är villig att vare sig ge oss en ingångslön/ lägsta lön eller likartad löneutveckling som ligger i paritet med vad bland annat väktarna får efter 15 månaders anställning.

 

Effekten av detta förslag hade inneburit att med den nytänkta ingångslönen på 24 400 kronor skulle polisassistenterna klara av att, av egen bärkraft, finansiera sina framtida löneökningar för att få en rimlig löneutveckling. Idag omfördelas mycket lönemedel från framförallt obefordrade inspektörer till polisassistenterna för att polisassistenterna i Stockholm ska kunna få en rimlig löneutveckling. Detta har skett de sista lönerörelserna och det är inte längre en framkomlig väg. Effekten av denna omfördelning av lönemedel leder på sikt till en lönedumpning av Svensk Polis.

 

Löneanalys

I förra RALS:en gjordes en nationell löneanalys över hur löneskillnaderna såg ut inom polisen. Kortfattat redogjordes den utifrån index. Hade t.ex. polisassistenterna index 100 i en myndighet innebar det att man hade en medellön ur ett nationellt perspektiv. För Stockholms del hade polisassistenterna ett index på ca 106 medan våra chefer hade ett betydligt högre index. Det innebär att chefernas löneutveckling varit betydlig högre än för t.ex. polisassistenterna vilket borde motivera även cheferna varför de skulle vara med och finansiera den nya lägstalönen/lönebilden för polisassistenterna och i och med det höja vårt yrkes status.

 

Lönenämnd

Ulf Perbeck utsågs till ordförande för lönenämnden och hans första uppgift var att försöka finna en förhandlingslösning efter enskilda samtal med parterna. Medlingsförslaget innebar att första revisionstillfället skulle fördelas i enlighet med arbetsgivarens förslag samt att lägstalönen skulle höjas till 23 500 kronor från och med 1 oktober 2013. Kostnaden för att höja ingångslönen/lägsta lönebilden finansierades även denna gång genom att dela andra revisionstidpunkten per den 1 oktober 2014. Detta förslag hade inte löst problemen med lönebildningen för Svensk Polis och med beaktande av den förhandlingslösning som låg på bordet men förkastades av Arbetsgivarverket gav Polisförbundets avtalsråd ett enigt NEJ till detta. Den opartiska ordföranden fattade då beslut om att löneutrymmet från första revisionstillfället ska fördelas i enlighet med arbetsgivarens ensidiga förslag...

 

Oenighetslösning

Tidigare har de opartiska ordförandenas målsättning varit att om parterna inte kan komma överens ska båda parterna bli ”förlorare” i det beslut som denne fattar. Orsaken till det är att öka motivationen för parterna att själva finna förhandlingslösningar. I och med att den opartiska ordföranden Ulf Perbeck beslutade helt till RPS fördel kan man ställa sig frågan vilket incitament RPS har att i kommande revisiontillfällen finna en förhandlingslösning då de kan gå till lönenämnd och där få igenom sitt eget förslag. Denna fråga om oenighetslösning måste omförhandlas på central nivå inför nästa RALS. Om detta inte sker kan man inte längre prata om att arbetsgivaren och fack är jämbördiga parter i löneförhandlingarna. 

 

Vad händer nu?

De förhandlingslösningar som låg på bordet innebar att första lönerevisionen skulle fördelas i enlighet med arbetsgivarens förslag. Nästa revisionstillfälle är redan den 1 oktober 2014 och innan dess har vi ett Riksdagsval. Vår bedömning är att de krafter som drog igång efter införandet av ATA/Polis 2008 är en västanfläkt utifrån den situation arbetsgivaren nu försatt sig i. Precis då som nu har de totalt missbedömt den stora frustration som finns inom Polisen. Förutom det stora missnöjet kring lönerna ska vi nu också genomföra den största omorganisationen inom Polisen sedan 1965. Polisförbundet nationellt kommer att bestämma tågordningen för den fortsätta processen för att vi ska nå 25 000 kronor under avtalsperioden och arbetsgivaren kommer att få den verksamhet som de är beredda att betala för.

 

Förbundsområdesstyrelsen i Stockholms län

Frågor och svar om avtalet

 

 

När får jag min nya lön?

 

-          Så snart som möjligt, dock tidigast i juli kommer den nya lönen.

 

När räknas den nya lönen ifrån?

-          Den räknas från den 1 oktober 2013.

 

Vad betyder det för mig?

-          Du kommer att få din nya lön tidigast i juli och samtidigt kommer en retoraktiv utbetalning för tiden 1 oktober 2013 till och med 30 juni 2014. Om din lön exempelvis höjs med 200 kronor, får du även en klumpsumma för de nio månader som gått 200x9=1800 kronor.

 

Hur stor löneförhöjning kan jag förvänta mig?

-          Lönesättningen är individuell och differentierad. Någon individgaranti finns inte. När vi pratar om procent i de här sammanhangen gäller det för hela kollektivet, det vill säga alla medlemmar tillsammans.

 

Vad händer med ersättningar för den övertid jag gjort efter den 1 oktober 2013?

-          Alla tillägg som är en funktion av månadslönen (till exempel övertids-, restids- och stora tidsförskjutningstillägget) räknas om i förhållande till din nya lön.

 

Vad grundar sig min nya lön på?

-          Lönenämnden har fattat beslut om hur lönerna ska fördelas. Lönenämnden har utgått ifrån uppgifter som arbetsgivaren har lämnat in. Om du får löneförhöjning eller inte, och hur stor den blir, har Polisförbundet inte varit med och påverkat.

 

Vad blir nästa steg?

 

-          Nu kommer Polisförbundets förhandlare och förbundsstyrelse att gå igenom hur vi ska lägga upp arbetet inför revisionstidpunkt två och tre. Förhandlingarna drar igång så fort som möjligt inför nästa revisionstidpunkt som är den 1 oktober 2014.

-          Parallellt med förhandlingarna kommer vi att driva på för en rimlig löneutveckling på flera fronter. Högskolefrågan är viktig att lösa, eftersom det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och löneutveckling för alla yrkesgrupper. Vi har länge ifrågasatt varför just polisutbildningen inte ska räknas som en högskoleutbildning, med de fördelar som det för med sig för bland annat möjligheten till en god löneutveckling.

 

Varför sa ni nej?

 

-          Det var ingen tvekan när vi frågade våra förbundsområden. Inget sa att vi skulle acceptera det bud som låg på bordet. Ett enigt avtalsråd rekommenderade förbundsstyrelsen att säga nej till den opartiske ordförandens förslag. Säkerhetspolisens medlemmar valde att lägga ner sin röst, eftersom Polisförbundet där har tecknat ett motsvarande avtal för sina medlemmar.

 

Hur motiverar ni beslutet?

-          För det första, att arbetsgivaren satt lön för första revisionstillfället utan att den enskilda arbetstagaren eller vi som facklig organisation vet på vilken grund lönen satts eller hur man skulle ha kunnat påverka sin lön.

-          För det andra, att vi inte skulle nå kampanjmålet 25 000 kronor som lägstalön under avtalsperioden.

-          För det tredje, tyckte vi att prislappen blev för hög utifrån hur mycket pengar som skulle finnas kvar att fördela vid det tredje och sista revisionstillfället.

-          Vi skulle sammanfattningsvis ha fått betala för mycket för att få igenom en lägsta lönenivå som vi inte var nöjda med. Det hade behövts extra pengar, utöver de vanliga medlen för löneökningar, för att höja lägstalönerna.

 

Varför är det bättre att få mindre pengar nu?

-          Genom att säga nej till den här helhetslösningen, har vi fortfarande möjlighet att hitta bättre lösningar för de två senare revisionstidpunkterna.

-          Att säga ja till det bud som låg på bordet, hade varit som att säga ja till en färdigspelad fotbollsmatch där ett antal mål skulle levereras i två halvlekar. Och vi var inte nöjda med matchresultatet.

-          Det som hade kunnat bli en medioker fotbollsmatch med två halvlekar kan nu, efter att vi sagt nej, jämföras med en hockeymatch där vi spelat första perioden och två perioder återstår. I tredje perioden möter vi dessutom en ny motståndare.

-          Vi ger alltså inte upp. Vi tror att vi har bättre förutsättningar i kommande perioder, inte minst med tanke på det starka publikstöd vi har i den här matchen.

 

Vad händer med löneanalysen?

 

-          Vår inriktning står fast. Vi vill lägga en nationell lönestruktur, där en lägstalön ingår som en viktig del. Tyvärr blir det inte verklighet nu, utan det är något vi måste fortsätta att jobba för.

 

Vad är en lönenämnd?

-          Lönenämnden, ska i första hand försöka få parterna att komma överrens. Lönenämnden leds av en opartisk ordförande som utses av parterna gemensamt. Om arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen inte enas om annat, ingår i nämnden även en företrädare för arbetsgivaren och en företrädare från arbetstagarsidan. Ordföranden har utslagsröst. Här kan du läsa mer www.polisforbundet.se/2014/02/14/lonenamnd-vad-ar-det/

 

Vad betyder fredsplikt?

-          Så länge det finns ett gällande kollektivavtal, råder fredsplikt. Fredsplikt betyder att parterna – det vill säga fackförbundet och arbetsgivaren – förbundit sig att inte ta till stridsåtgärder, som strejk eller lock-out. Här kan du läsa mer http://www.polisforbundet.se/2014/02/14/fredsplikt-vad-ar-det/. Här kan du läsa mer om poliser strejkrätt http://www.polisforbundet.se/2014/02/14/polisers-strejkratt-detta-galler/