Vad gör Polismyndigheten med anledning av #nödvärn
I måndags den 18 december träffade bland andra Rikspolischef Dan Eliasson och HR-direktör Kajsa Möller initiativtagarna för uppropet #nödvärn. Nu berättar Dan vilka åtgärder han initialt tagit med anledning av problemen som uppropet sätter lyset på.
"På måndagen den 18 december träffade jag och HR-direktör Kajsa Möller ordförandena för de fackliga organisationerna samt de nationella huvudskyddsombuden för att stämma av hur vi fångar upp #nödvärn och jobbar framåt.
Som alla vet finns det ett upprop om sexuella övergrepp, trakasserier och annan kränkande behandling inom polisen #nödvärn. Ett antal personer har samlat vittnesmål om brott och olika oacceptabla beteenden och i fredags överlämnades uppropet till undertecknad. Det blev ett bra möte där vi tillsammans reflekterade och diskuterade kring den kultur och beteenden som beskrivs i uppropet. Vi diskuterade också behov av åtgärder nu, på kort och på lång sikt.
De som överlämnade uppropet var måna om att de åtgärder som vidtas tar sikte på all form av kränkande beteenden. De var också nogsamma med att materialet ska behandlas med värdighet. Det senare tycker jag är särskilt viktigt med tanke på att det är många som visat stort mod och engagemang för att lämna bidrag för att vår myndighet ska utvecklas positivt i framtiden.
På måndagen den 18 december träffade jag och HR-direktör Kajsa Möller ordförandena för de fackliga organisationerna samt de nationella huvudskyddsombuden för att stämma av hur vi fångar upp #nödvärn och jobbar framåt. Som berättats tidigare har vi i ledningsgruppen och i många andra sammanhang diskuterat dessa frågor. Även om vi inte har tagit några beslut och justeringar kan komma att göras så känns det som att en samsyn så sakta växer fram om att det material vi fått ska ses som ett viktigt och centralt bidrag i vårt utvecklingsarbete. Följande åtgärder är under övervägande:
1. Åtagande för alla region- och avdelningschefer att i sina delar av myndigheten jobba mot sexuella trakasserier och annan kränkande behandling under 2018 och därefter påvisa positiva resultat under åren. Någon form av mätning måste ske för att följa upp resultatet.
2. Förstärkta utbildningsinsatser och stöd till chefer och medarbetare för att föra samtal om kränkande behandling där materialet i nödvärn är en utgångspunkt.
3. Uppdrag till nationella skyddskommittén att gå igenom de konkreta förslag till åtgärder som föreslagits i olika sammanhang och i nödvärn, exempelvis visselblåsarfunktion, gendercoacher, kamratstödjare med mera och lämna förslag till ledningsgruppen den 24 januari.
4. Noa går igenom materialet i nödvärn, enligt gängse rutiner, för att se om det finns anledning att anmäla brott till avdelningen för särskilda utredningar (SU). En lägesrapport om arbetet lämnas till ledningsgruppen på torsdag denna vecka.
5. Gruppen för skiljande -och disciplinärenden (GSD) får i uppdrag att gå igenom det material som finns och, i ljuset av metoo- och nödvärnsuppropet, se om det finns samband som föranleder särskilda åtgärder.
6. Koppla in forskning i vårt fortsatta arbete i syfte att kartlägga situationen och följa arbetet mot kränkande särbehandling i Polismyndigheten.
7. Göra kränkande särbehandling till en del av de frågor som Polismyndigheten ska ägna särskild uppmärksamhet åt i det fortsatta arbetet inför 2024.
På torsdag morgon diskuterar vi i ledningsgruppen dessa åtgärder och gör eventuella justeringar. Därefter fortsätter diskussionen tillsammans med skyddsombuden, arbetstagarorganisationerna och företrädarna för nödvärn.
Så sakta växer åtgärderna fram som ska leda till
varaktig förändring. Ingen svävar på målet när det gäller kränkande
särbehandling. Det hör inte hemma inom polisen. Vi behöver alla visa ödmjukhet
inför arbetet vi har framför oss och se oss själva i spegeln för att se hur vi
kan bidra till positiv utveckling.
Förändring börjar alltid med att överväga våra egna beteenden.
Dan Eliasson