PAN ur Polistidningen
2 februari 2021

Ett välkommet avbrott i vintermörkret

Ett välkommet avbrott i vintermörkret

 
Som Polispensionär, är det lite dystert så här i Coronatider, där snöskottning nästan är det roligaste som händer. Då kommer plötsligt nya numret av Polistidningen som en påminnelse från fornstora dagar, med högst läsvärda artiklar om allt från de lokala polisernas verklighet, poliser i USA, Personalansvarsnämndens policy och så mycket mer...
 
Vilken tur att man fortfarande är med i Förbundet!
 
Igenkänningen är total, när lokalpoliser berättar om hur liten del av sin arbetstid de får ägna åt huvuduppdraget. Som gammal kvarterspolis, områdespolis och närpolis, minns jag så väl hur allt annat betraktades som viktigare. Särskilt sommartid, då ju alla poliser måste åka radiobil för att några poliser ska hinna få semester...
 
I tidningen går även att läsa om en polis som förtidspensionerats, men som kämpat sig tillbaks. Och, chefredaktörens ord om att polisers förmågor ser olika ut, liksom neuropsykologiska diagnoser. (Vilka närmast tycks epidemiska nu för tiden...)
 
Vi får veta mer om Polisförbundets inställning till framtida polislöner och läsa insändare från verksamma och framtida poliser. Säkerhetsbranchens tillväxt och Polisens utbyggnad, tycks inte oroa säkerhetsbranchen, vars VD ju har gedigen polisiär erfarenhet. Ordförandeord om hur poliskompetens värderas och hur den borde värderas, och så mycket mer. Exempelvis att en polis i USA med mellan 10 och 36 veckors utbildning har en medellön på 553000:-/ år. Och mer i vissa delstater. Medan en svensk polis med 2,5 års polisutbildning har 421200:-/år i snitt. Tänkvärt.
 
Tack för en ljuspunkt i vintermörkret.
 
Många av artiklarna finns att läsa här, för den som inte är medlem eller prenumerant.