Fackfientligt på en del distrikt i länet

Fackfientligt  på en del  distrikt i länet

Hur lönesätts den polis som ofta är borta från sin arbetsplats där de lönesättande samtalen hålls? Den frågan ställdes på rådsmötet i Solbacka. Styrelsen i polisfacket i länet informerade företrädarna.

- En kollega från ett distrikt har många och långa svaromål på LKC, berättar Fredrik Pahlberg, ordförande i Norrorts polismästardistrikt. Ingen fara, säger man till henne på LKC, du är högpresterande. Ändå hamnar hon i det lägsta skiktet när lönerna sätts på hennes ordinarie arbetsplats. Där är hon en person som inte är närvarande.

- Det finns en uppenbar risk att den som ska sätta den individuella lönen premierar de som ”alltid” är på jobbet i förhållande till dem som även innehar svaromål eller andra uppdrag t ex skjutinstruktörer, fackliga ”turombud” mfl, svarar Andreas Strand , styrelsen i polisfacket i Stockholms län.

- Man behöver inte vara borta för att få låg lön, berättade en rådsdeltagare som är lokal facklig företrädare. I en del chefers ögon är jag obstinat, inte samarbetsvillig och ovänligt inställd till arbetsgivaren. Knappast ett ämne för topplön. Och mitt brott är att jag framför mina kamraters uppfattning som inte alltid stämmer med hur cheferna ser på saken.

Tydlighet krävs om fackets roll
En annan rådsdelegat informerade att han blivit uppmanad att sluta det fackliga uppdraget när han sökte en befälsfunktion.

- Det är märkligt,  menade Andreas, att de högsta cheferna predikar hur viktigt det är viktigt med ett gott samarbete med den fackliga organisationen. Men när man kommer ner på lägre nivåer är det helt andra tongångar. De höga cheferna behöver bli mycket tydligare i fråga om hur de ser på fackets roll inom polismyndigheten.

- Frågan om rast eller måltidsuppehåll sprider mycket oro runt om i länet, förklarade Björn Kellerth från styrelsen. Bland annat vill man på sina håll införa rast för stationsbefäl och biträdande stationsbefäl. Problemet är att denna fråga i grund och botten inte är en förhandlingsfråga – arbetsgivaren äger den.

Ätande ofta enda reserv
Rast är som bekant fritid när man kan hänga av sig vapen och radio och byta eventuell uniform till civila kläder. Man behöver inte vara tillgänglig för arbetsledningen under rast. Måltidsuppehåll är arbetstid då man utan att byta om äter med radion påslagen. Tanken är att man är en resurs om något särskilt händer. Ingripandepoliser brukar peka på att de en del pass särskilt runt veckohelger lämnar måltiden för att stötta när det är riktigt besvärligt ute. Tillgången på radiobilar är ofta så smal att de ätande är den enda reserven.

Länspolismästare Carin Götblad har bestämt att yttre uniformerad personal och spanpersonal i operativ verksamhet ska ha måltidsuppehåll.

- Det är viktigt att komma ihåg, påpekar Björn Kellerth, att det inte finns lokal delegation att införa t ex rast. De frågorna ska handläggas i polishuset.  

Samverkan beaktas inte
- Vi kan konstatera att dom som håller i det faktiska förhandlingsarbetet inte beaktar tvärgruppernas analys och förslag, noterar Björn. Det känns konstigt eftersom högsta ledningen gjorde ett stort nummer av samverkan i tvärgrupperna och eftersom grupperna la ner ett stort arbete. Talet om att arbetstidsfrågorna skulle hanteras i förtroendefull samverkan mellan arbetsgivare och poliser känns ganska tomt.

- Rent allmänt, fortsätter han, kan vi se fram emot ytterligare försämringar. I min erfarenhet har arbetsgivaren på vårt område aldrig tidigare varit så aktiv på att snäva in på våra villkor. På vissa håll i länet har ledningarna t ex helt frångått en tydlig överenskommelse om att vi ska kunna lägga in minst fem tiotimmarspass på sexveckorslistor och sju på åttaveckors.

Utbildning i ATA
- Ska man nämna något positivt i sammanhanget så har vi äntligen kommit överens om en partsgemensam utbildning i ATA-frågor som kommer senare i höst, slutar Björn.

RAKEL och ATA allvarliga problem
- RAKEL och ATA är två allvarliga problem när det gäller anmälan om och tillbud till arbetsskada, berättar Charlotte Nichols från styrelsen och tillika länets huvudskyddsombud.

Som tidigare berättats i Blåljus kan Charlotte och Roger Östergren, också styrelsen och vice huvudskyddsombud, läsa om alla anmälningar och tillbud i sina datorer.

Omfattande rakelmätning
- Till hösten får vi en partsgemensam utbildning för skyddsombud, fortsätter Charlotte. Vi deltar också i en pandemigrupp som nämndes i förra Blåljus där vi ska analysera hur polisanställda bäst skyddas mot svininfluensan. På tal om skydd har vi förstått att det händer att poliser inte bär skyddsväst. Det är viktigt att komma ihåg att om vi tilldelats skyddsväst ska vi bära den under tjänstgöring.

- Till hösten 2010 ska det göras en omfattande mätning av RAKEL, förklarar Charlotte. Men redan nu är det klart att om någon som arbetar med RAKEL känner några symtom eller stark oro för möjliga skadeverkningar kan denne kontakta sin arbetsledning och få genomgå en medicinsk undersökning.

- De största praktiska problemen med RAKEL, fortsätter Roger Östergren, är att larm försvinner, inte når LKC, och att hörbarheten är dålig. När det gäller hörbarheten är problemet klarlagt. Alla fordon är genomgångna utom i Söderort. Det krävs en uppgradering av de bärbara enheterna. Vi har just fått klart att den ska skötas av vår radioverkstad men kön kommer att bli lång. Vad som får larmen att försvinna är ännu oklart.  

För få utryckningsutbildade
- Facket deltar i en bullergrupp och det har bl a resulterat i att hörselskydd delats ut till poliser på tunnelbanan, trafiken och till SPT-utbildade. Vi hoppas att fler grupper blir prioriterade och får skydd.
- För få poliser har utryckningsförarkursen. I sommar har ledningen givit dispens så att det räckt om en i bilen haft kursen. Det är inte bra och vi skulle önska att det togs fram morötter för att locka fram tillräckligt många handledare så att utryckningspoliser får gå kursen, slutar Roger.

CC