Nygammal polisminister
Nu har den efter visst stök tillsatta regeringen presenterats, av vår nya statsminister, Magdalena Andersson. Polistidningen har en artikel om vilken tung minister den nygamla justitieministern, Morgan Johansson blir. Hur kan detta påverka polisen?
Polistidningen noterar att även inrikesministerposten läggs på Morgan Johansson som redan har rollen som justitieminister, när Mikael Damberg axlar finansministerjobbet. Anders Ygeman kommer tillbaka till Justitiedepartementet i rollen som integrations-, migrations- och idrottsminister.
Själv beskriver Morgan Johansson sitt uppdrag på Facebook så här:
"Jag får nu ett helhetsansvar för rättsväsendet och brottsbekämpningen, med ansvar för bland annat straffrätten, grundlagsfrågorna, inre säkerhet, polisen, Säpo, kustbevakningen, åklagarväsendet, Ekobrottsmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården. Dessutom får jag ansvar för det civila försvaret, MSB och räddningstjänsten."
Polisförbundets ordförande Lena Nitz skriver i ett uttalande till Polistidningen att Morgan Johansson är en minister med stort engagemang för polisens arbete och att hon ”ser fram emot att få återuppta våra konstruktiva samtal”.
På frågan om vad det kan få för effekter för poliserna att de inte längre har en ”egen” minister så svarar hon att han visserligen får mycket på sitt bord. Men att hon också kan se en fördel att samla frågorna för ett helhetsperspektiv. Och att det viktiga egentligen är vilken politik som kommer att levereras framöver.
Blåljus ser att den nya regeringen vill prioritera polisfrågorna. Vi hoppas att ett exempel på det är att just Mikael Damberg blev finansminister. Han är kanske den minister som flitigast har åkt med i polisbilar och pratat med hundratals poliser i olika verksamheter. Det bör borga för att han är både väl medveten om polisens problem och behov. Och historiskt, är det finansministerns uppgift att hålla tillbaka myndigheters ekonomiska önskemål.
Ett annat tecken på vilken vikt den nya regeringen lägger vid polisfrågor i vid bemärkelse, är det utrymme som området fick i regeringsförklaringen, närmare en tredjedel. Vi citerar ur texten:
"Fram till november i år har 290 skjutningar ägt rum i landet. De har kostat 42 människor livet. Många av dem var unga pojkar, barn.
Skjutningar i gängkonflikter är inte isolerade fall. De sker organiserat och grundläggs i ett samhälle med för stora klyftor och skillnader i livsvillkor. Ekonomiska, språkliga och normativa. Det grova våldet är ett gift som hotar hela vår samhällsgemenskap. Det undergräver tilliten mellan människor och det urholkar framtidstron. Det gör människor i vårt land till brottsoffer, dödsoffer, sörjande.
Det finns bostadsområden i Sverige som präglas av trångboddhet och en svart bostadsmarknad, där organiserad brottslighet agerar både hyresvärd, bank och arbetsgivare. Där rättsväsendet trängs undan och gängen skapar egna spelregler. Där barn rekryteras rakt in i den kriminella livsstil där sprängningar och skjutningar är vardag.
Så kan det inte fortsätta. Det svenska samhället ska vara starkare än så.
För att få stopp på våldet måste förövarna lagföras. Kriminalpolitiken läggs om.
Fler än 70 straff har skärpts. Ett 30-tal gärningar som tidigare inte var straffbara har kriminaliserats. En historisk utbyggnad av hela det svenska rättsväsendet pågår. Målet om 10000 fler polisanställda är på god väg att nås. En omfattande utbyggnad av Kriminalvården genomförs och domstolarnas kapacitet stärks väsentligt.
I stort sett varenda brottsbekämpande myndighet har fått nya verktyg, fler anställda och större befogenheter.
Nu går vi vidare.
Straffen för gängrelaterad brottslighet ska skärpas ytterligare. Möjligheten att använda hemliga tvångsmedel preventivt för att förhindra allvarlig brottslighet utreds.
Straffen för mened, övergrepp i rättssak och skyddande av brottsling skärps. Vittnen ska inte hotas till tystnad utan få det stöd de behöver för att i trygghet fullgöra sin plikt.
Det ska bli lättare att häkta personer som misstänks för allvarliga brott. Häktningspresumtionen sänks från dagens 2 år till 1 år och sex månader.
Den som begår flera brott ska straffas hårdare. Straffrabatten för unga mellan 18–20 som begår allvarliga brott tas bort. Påföljd ska bättre återspegla brottslighetens allvar, även när det gäller unga. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ses över.
Samhället ska agera mer resolut mot unga i riskzonen och det ska bli möjligt att genomföra fler insatser även om föräldrarna inte samtycker.
Medlemmar i gäng och ungdomar i riskzon ska i högre utsträckning omhändertas och bli föremål för sociala åtgärder. En ordning med statliga ungdomskriminalitetsnämnder liknande den danska modellen ska utredas.
Våldsbrotten och kriminellas maktutövande utgör ett hot mot den folkliga förankringen och den demokratiska legitimitet på vilken vår rättsordning vilar. Det ska bekämpas med det demokratiska samhällets fulla kraft.
Varje år mördas ett 15-tal kvinnor av någon som de har eller har haft en nära relation med. Regeringen har permanentat medel och statsbidrag för att förebygga mäns våld mot kvinnor, och för att skydda de som utsätts. Möjligheterna att stärka det straffrättsliga skyddet också mot psykiskt våld ses över. Straffen för våld och andra kränkningar i nära relationer skärps.
För 20 år sedan, ett år innan hon mördades, stod Fadime Sahindal här i riksdagen och sa:
”Oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet för varje ung kvinna att både få ha sin familj och det liv man önskar sig.”
Hon avslutade med en uppmaning till oss alla att se alla de tjejer som förnekas den rätten i hederns namn: ”Jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen, att ni inte blundar för dem.”
Uppslutningen i Sveriges riksdag är bred och regeringens inriktning är tydlig: Hedersförtrycket hör inte hemma i vårt land. Jämlikhet och jämställdhet gäller alla lika. Hedersförtrycket ska bort.
Straffskärpningarna har gett effekt. Fler grovt kriminella avtjänar nu straff. Men det krävs mycket bredare insatser för att bryta den segregation som leder till fattigdom och hopplöshet och göder gängkriminaliteten.
Varje statsråd i den regering som idag tillträder kommer att få i uppgift att inom sitt ansvarsområde och med stöd av berörda myndigheter vända på varje sten för att stoppa gängkriminaliteten och bekämpa segregationen.
Regeringen kommer att bjuda in företrädare för de kommuner där våldet är som värst och segregationen är som störst för att tillsammans motarbeta brottsligheten.
Många föräldrar, lärare, socialsekreterare, områdespoliser, idrottsföreningar och engagerade frivilliga agerar idag motkrafter. De sprider hopp i mörkret. Men många fler behöver sluta upp.
Vi måste alla hjälpas åt. Därför vill jag också vända mig till hela det svenska folket. Ingen enskild människa kan ensam bryta segregationen eller stoppa skjutningarna och gängen. Men alla kan göra något. När det organiseras nattvandring eller andra aktiviteter, var med om du kan. Ställ upp för idrottsföreningen, så att det finns fritidsaktiviteter för våra barn och unga. Stanna och prata en extra stund med den som behöver förbättra sin svenska för att komma in i samhället."
Mycket av det som står i regeringsförklaringen är som musik i undertecknads, och säkert även i många aktiva polisers öron. Men, vackra ord har vi hört förr, orden måste omsättas i verklighet. För att få en så bra polisverksamhet som alla vill, behöver vi både vara mer rädda om de poliser som finns, och göra yrket så attraktivt att fler lämpliga personer väljer polisyrket, helst för livet.
Då måste både Regeringen och Polismyndigheten lyssna mer på poliserna och deras förtroendevalda.
En sådan är Peppe Larsson, som både jobbar aktivt som polis i Göteborg och är studerandeombudsman för polisstudenter. Han funderar vad orden om målet "10000 fler poliser" är värt och skriver på Twitter:
"Magdalena Andersson säger alltså att vi är på väg att nå målet om 10 000 fler polisanställda.
Det målet är enkelt att nå, men det kommer att vara på bekostnad av färre poliser än tanken från början från regeringen varit, dvs att 2/3 ska vara poliser. Alla som är intresserade av polisfrågor kan se hur retoriken om antalet poliser övergått till att helt handla om polisanställda. Ingen nämner längre att 2/3 ska vara poliser.
Den enkla anledningen till detta är enkel. Man har valt att se på, istället för att tillföra ekonomiska resurser och befogenhet till Polismyndigheten att tillse att dessa poliser är på plats till utgången 2024
Jag anser att regeringen kommer billigt undan genom att alltid kunna hänvisa till vad Polismyndigheten säger ”Allt går enligt prognos”.
Här hade jag velat se en enda journalist följa upp det svaret och få se en kalkyl på hur detta är tänkt att ske.
Varför? Jo, av den enkla anledningen att någon sådan inte finns. Målet kommer inte att nås med dagens villkor. Det vet alla insatta. Alla."
Blåljus noterar att målet tycks ha justerats i all tysthet redan i somras. Ursprungligen skulle balansen mellan poliser och civilanställda bibehållas. Dvs 2/3 av de 10000 fler polisanställda 2024 = 6700 skulle vara poliser. Men i detta pressmeddelande från den 10/6 tycks regeringen ha reviderat målet till 5000 poliser. DVS 1700 färre poliser och lika många fler civilanställda.
Vilket media inte tycks ha uppfattat som värt att uppmärksamma.