Lena Nitz Patrik Danielsson debatt
27 april 2022

Ett misslyckande för Polismyndigheten och samhället

Polisförbundet om påskhelgen upplopp: 

Händelsen är oacceptabel och ett misslyckande för Polismyndigheten och samhället

Polisens utrustning höll inte för påfrestningen och många poliser saknade egen utrustning skriver Polisförbundets ordförande Lena Nitz och Patrik Danielsson (nationellt huvudskyddsombud) i en gemensam debattartikel på Aftonbladet idag. Detta med anledningen av påskhelgens olika upplopp där över 100 poliser skadades. Polisförbundet kräver nu att händelserna utreds och analyseras.

DEBATT/ Poliser hamnar ofta i pressade och svåra situationer som kräver snabba och korrekta beslut. För att kunna hantera det krävs polisiär kompetens i form av utbildning och erfarenhet men också rätt utrustning och bra ledarskap.  

Efter påskhelgens upplopp står det klart att dessa nödvändiga pusselbitar inte fullt ut fanns på plats i alla delar, vilket försatte poliser i oerhört farliga situationer med stora risker för liv och hälsa.

Under upploppen gick flera hundra personer på olika platser i landet till våldsamt angrepp mot poliser med stenar, tillhyggen och molotovcocktails. I vissa fall utsattes poliser för ett så brutalt våld att det kan rubriceras som mordförsök.

Över 100 poliser skadades, och för några kommer ärren sitta kvar långt efter att de fysiska skadorna läkt. Ett tjugotal polisfordon vandaliserades dessutom och sattes i brand.

Händelsen är oacceptabel och ett misslyckande för Polismyndigheten och för samhället. Att attackera poliser är att attackera den yrkesgrupp som är satt att värna våra demokratiska fri- och rättigheter. Angriparna måste gripas och lagföras.

Det måste utredas och analysera om förloppet och konsekvenserna hade kunnat undvikas. Har Polismyndigheten sörjt för den professionalitet som krävs för den här sortens uppgifter?

När vi hör polisers egna berättelser och ser resultatet av upploppen kan vi konstatera att:

  • Många poliser hade inte egen skyddsutrustning och befann sig därför i en mycket utsatt situation, helt eller delvis utan adekvat skydd.
  • Polisers utrustning höll inte för påfrestningarna. Både hjälmar och kravallsköldar har spruckit.
  • Polisfordonen som ska utgöra skydd för poliser har inte klarat kraven på att motstå våld mot exempelvis vindrutor.
  • Många poliser saknade utbildning i särskild polistaktik. Dessutom deltog polisaspiranter under polisinsatserna. De är ännu inte färdigutbildade poliser och bör inte delta vid sådana särskilda händelser.

Det här är oerhört allvarligt, men tyvärr inte förvånande.

Polisförbundets senaste undersökning om polisers utsatthet uppgav 40 procent att de inte har tillgång till personlig tung skyddsväst och 35 procent att de inte har en personlig ballistisk hjälm. Dessutom har pris gått före kvalitet och säkerhet i upphandlingar vilket vi varit kritiska till.

Vi har även uppmärksammat Polismyndigheten på den enorma utbildningsskulden. Hela 53 procent av poliskåren har inte fullt ut fått den fort- och vidareutveckling de behöver ur ett säkerhetsperspektiv.

Poliser som var i tjänst under upploppen vittnar i flera fall om att de var för få, vilket är oerhört allvarligt. Ingenting påverkar säkerheten lika mycket som att numerären är rätt anpassad efter uppgiften.

Gjordes verkligen rätt bedömningar och överväganden inför demonstrationerna?

Polisförbudet har krävt att en oberoende utredning av händelserna ska tillsättas skyndsamt.

Det är positivt att Rikspolischefen hörsammat kravet. En noggrann utredning är nödvändig för att dra lärdomar utifrån vad som gick fel.

I utredningen behöver följande frågor besvaras:

  • Vilka underrättelser fanns, vilka överväganden gjordes och vilka beslut togs inför och under demonstrationerna? 
  • Hur fungerade organisationen och beslutskedjan under pågående upplopp?  
  • Behöver polisen tillgång till annan taktik, utrustning eller andra verktyg? 
  • Var poliserna rätt utrustade och rätt utbildade för händelserna? 
  • Hur var numerären anpassad till uppgiften utifrån de underrättelser som fanns och utifrån händelseutvecklingen? 
  • Hur kan Polismyndigheten förhindra att liknande situationer uppstår igen?  

Det som hänt kan hända igen, och när det gör det måste polisen stå bättre rustad.

Polismyndigheten måste ta ett bättre ansvar för sina medarbetares säkerhet och bli bättre på att inte utsätta poliser för onödiga risker.

Det är en viktig arbetsmiljöfråga men det är också viktigt för hela samhället – bara en polis med rätt förutsättningar kan säkra allas vår trygghet och värna vårt demokratiska samhälle.

Lena Nitz, ordförande Polisförbundet
Patrik Danielsson, nationellt huvudskyddsombud

Läs artikeln på  Aftonbladet debatt