Regeringen
2 februari 2022

Flera grupper kan få utökat skydd mot våld och hot

Regeringen har idag tagit emot en utredning som har förslag på flera områden. Fler grupper än exempelvis poliser ska få liknande skydd som genom lagen om våld/hot mot tjänsteman. Våld eller hot mot journalister ska vara straffskärpande. Hårdare straff för brott mot tystnadsplikt.

Uppdaterad 2/2 kl 16.00 med Moderaternas kommentar (på slutet av artikeln)

Utredningen, som letts av hovrättsrådet Anne Rapp, har haft i uppdrag att bland annat utreda behovet av och lämna förslag till ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet och för utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner.

− Det är helt oacceptabelt att den som deltar i samhällsdebatten, bedriver samhällsgranskande journalistik eller har till uppgift att hjälpa och skydda andra i samhället utsätts för våld, hot eller trakasserier. Alla sådana former av hot och brott utgör ett angrepp mot hela vårt samhälle och måste bekämpas, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

− Yttrandefrihet är en grundpelare för vårt demokratiska samhälle. Hat och hot mot journalister eller andra utövare av samhällsnyttiga funktioner riskerar att inskränka den friheten. Dessa röster är oumbärliga och får aldrig riskeras att tystas av hat och hot, och därför välkomnar jag denna utredning, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Utredningen lämnar bland annat följande förslag:

  • En ny straffskärpningsgrund införs som innebär att det ska ses som försvårande att den brottsliga gärningen begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.
  • Två nya gradindelade brott införs i brottsbalken. Brotten ska betecknas våld eller hot respektive förgripelse mot utövare av viss samhällsnyttig funktion. Med utövare av viss samhällsnyttig funktion avses hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänsten, räddningstjänstpersonal samt utbildningspersonal inom skolväsendet.
  • Straffskalan för brott mot tystnadsplikt skärps och brottet grovt brott mot tystnadsplikt införs.

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Utredningen hade även i uppdrag att analysera behovet och lämpligheten av en skärpt straffskala för våld mot tjänsteman.

Våld eller hot mot tjänsteman där straffet för normalbrott är böter upp till fängelse två år
Grovt våld eller hot mot tjänsteman: fängelse ett år upp till sex år
- Praxis
I dag motsvarar straffvärdet för en knuff, en spark eller ett slag med smärta
som följd typiskt sett ca en månads fängelse (för vuxna gärningsmän)

Bedömningen från utredningen är att höjd straffskala för våld mot tjänsteman inte bör införas bl a eftersom:
Ett minimum på sex månaders straffvärde inte skulle vara proportionerligt
Våld inte heller alltid är allvarligare än hot

Utredningen har även övervägt ett utökat ansvar för tjänstefel, vilket dock inte rekommenderas, eftersom det straffrättsliga tjänstefelsansvaret bara är en del av systemet, det finns även disciplinärt och skadeståndsrättsligt ansvar, och JO och JK har viktiga funktioner för tillsyn och beivrande.

Utredningen landar i att skärpt tjänstefelsansvar kan leda till ökad detaljstyrning som i sin tur
kan medföra minskad effektivitet och sänkt kvalitet och kan leda till problem med rekrytering och
kompetensförsörjning.

När det gäller brott mot tystnadsplikten, vill utredningen dock gå hårdare fram:

Nuvarande straffskala för brott mot tystnadsplikt speglar inte alltid allvaret i brottsligheten, menar man. I vissa fall kan röjandet av hemliga uppgifter ha stor skadeverkan, t.ex. vid röjandet av hemliga uppgifter om polisens brottsbekämpande verksamhet.

- Förslag om skärpt straffskala för brott av normalgraden: böter upp till fängelse i två år
- Förslag om införande av grovt brott mot tystnadsplikt för uppsåtliga brott
Straffskala: fängelse i sex månader upp till fyra år
Påverkar möjligheten att använda vissa hemliga tvångsmedel

Blåljus har full förståelse för viljan att stoppa skadliga läckor från Polisen. Vi ser dock en möjlig komplikation om lagstiftningen ska gå i linje med den grundlagsskyddade meddelarfriheten. Det känns ändå rimligt att frågan utreds grundligt.

Dagens Juridik berättar att Moderaterna har synpunkter på att straffen för våld mot tjänsteman inte höjs.

Moderaternas rättspolitisk talesperson Johan Forssell (M) kommenterar utredningen för DJ:

"Det ska alltid kosta att ge sig på en polis. Moderaterna vill därför att straffet för våld mot tjänsteman alltid ska vara minst sex månaders fängelse. Utredningen föreslår inte någon särskild straffskala för våld mot tjänsteman – men visar samtidigt på två olika modeller för hur en sådan kan införas, där den ena bygger just på det minimistraff som vi föreslår. Regeringen och Morgan Johansson har nu ett utmärkt tillfälle att äntligen visa lite handlingskraft i den här frågan. För Moderaternas del är det orimligt att våld mot en polis ska kunna leda till ett bötesstraff – vi vill istället se ett minimistraff om sex månaders fängelse".

Vidare menar Forssell att samma sak ska gälla för bland annat personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner, enligt riksdagens tillkännagivande.

Moderaterna utgår från att regeringen ändå avser gå vidare med riksdagens tillkännagivande om att Tullverkets och Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd som poliser, säger Johan Forssell (M) till DJ.