Spaning från Polisförbundet fick Twitter att rasa...

Spaning från Polisförbundet fick Twitter att rasa...

Polisförbundets ordförande Lena Nitz har tillsammans med Göran Krafft, senior rådgivare, tidigare vid Kairos Future skrivit en framtidsspaning till bl a Sydsvenska Dagbladet, där kraven på framtidens polisverksamhet beskrivs. Några läsare har dragit slutsatser från lösryckta citat...

Polisförbundet kommer att presentera en rapport om framtidens polis, som förbundet tagit fram i samarbete med Kairos Future som artikeln är en försmak på. Omständigheter som påverkar polisen och nämns i artikeln är:

• Ökade krav på offentlig sektor.

• Ökad cybersårbarhet

• Mer internationell brottslighet

Efter en enkätundersökning har följande åtgärder för att möta utmaningarna identifierats av Sveriges poliser.

• Långsiktigt brottsförebyggande arbete behöver prioriteras. Idag är det eftersatt. Relationsbyggandet bör ha en mer central roll i polisyrket.

• Digitala kanaler blir allt viktigare. Polisen behöver komma ikapp utvecklingen för att förhindra att digitala zoner blir laglösa arenor i samhället. Här behöver poliskåren stärka sin kompetens rejält.

• Polisen måste bli synlig på nya sätt. Att vara ”hela Sveriges polis” betyder inte nödvändigtvis ökad synlighet och att poliserna patrullerar gatorna. I en undersökning bland allmänheten är det tvärtom många som uppger att när de ser polisen blir de oroliga att något har hänt. Däremot måste allmänheten vara trygg med att polisen är lättillgänglig och kommer snabbt om den behövs. Därför måste polisen vara mer digital och tillgänglig online. Det ska inte heller finnas några oklarheter kring hur man kontaktar polisen när behov uppstår.

• Resurser behövs för kontinuerlig kompetensutveckling. På såväl individ- som organisationsnivå är den viktigaste förmågan för polisen framöver att lära nytt.

• Utbildning och forskning. För att vara bättre rustad när nya poliser påbörjar sitt yrke måste grundutbildningen förlängas och akademiseras. Kombinationen med mer komplex brottslighet och ökade krav på offentliga verksamheter innebär också att polisarbete i högre grad måste baseras på forskning och beprövad erfarenhet.

Och detta fick delar av Twitter att gå i taket. En debattör skrev:

"Hur polisfacket vandrar vidare ut i öknen. Den bästa brottspreventionen är tillräcklig och uthållig polisnärvaro i lokalsamhället, inte digital tillgänglighet eller minskad synlighet pga "allmänhetens oro" vid åsyn av polis."

Och ett politiskt parti (utanför riksdagen) skrev:

"Polisfacket och en "senior rådgivare" menar att svensk polis bör bli mindre synlig för att öka tryggheten. Tala om mental kortslutning! Polisen har fler problem än bara bristande resurser och för få poliser."

Polisförbundet konstaterade i samma kanal att "Vår mest missförstådda text genom tiderna (mätt i tid då twitter existerat)? Polisförbundet vill fortfarande ha #flerpoliser. För att öka tryggheten i samhället. För att vara övertydliga: Vi vill alltså ha FLER poliser. Synliga poliser. Ökad lokal polisiär närvaro osv."

Och medförfattaren till debattartikeln, Göran Krafft förklarade om möjligt ännu tydligare:

"Svaret i undersökningen grundar sig i att yngre medborgare uttryckte oro för att något allvarligt hänt när polisen kommer. Äldre kände sig trygga när polisen kommer. Slutsatsen är att det blir viktigare att jobba relationsskapande med fysisk närvaro, inte det motsatta."

Blåljus tror att alla poliser känner igen sig i att när medborgarna är ovana vid att se sina poliser kan känslan vara att när poliser väl syns har något allvarlig hänt. Vilket kan leda till oro. Dessutom är poliserna då anonyma, vilket ytterligare kan späda på oro och misstro. Frågan som då ställs till poliserna blir "vad har hänt?" "varför är ni här" i stället för "Hej är ni här igen!"

Något annat som sannolikt alla poliser känner igen sig i är att om man verkligen vill missförstå och misstänkliggöra, kan allt vridas till oigenkänlighet, särskilt i sociala media. Vilket ovanstående debatt på Twitter tycks bekräfta.