polishus fasad
2 juni 2022

Tystnadskultur kan mötas med visselblåsare

Tystnadskultur kan mötas med visselblåsare

Debatten om polisers och utredares arbetsmiljö, och möjligheter att internt kritisera Polismyndigheten och organsiationen fortsätter. SvD, som startade granskningen har nya intervjuer med Polisförbundets Lena Nitz och Rikspolischefen Anders Thornberg.

Lena Nitz känner igen bilden att det är för få poliser med tillräcklig kompetens och erfarenhet för att utreda grova brott. Hon berättar för SvD att väldigt många poliser har lämnat yrket, vilket både påverkar verksamheten och riskerar leda till att målet om 26000 poliser till 2024 inte kan uppnås.

Att poliser känner att de inte vågar kritisera, reagerar Lena Nitz starkt på:

"Jag tycker det är helt oacceptabelt, jag tycker att det hindrar polisverksamheten att utvecklas. Polisledningen måste lyssna till de poliser som efterfrågar rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb."

Även Rikspolischefen Anders Thornberg känner igen bilden om tystnadskulturen i polisen, och säger till SvD att det är känd materia för oss. Det är väldigt viktig att medarbetarna känner att de kan prata öppet om situationen. Han skulle hellre se att medarbetarna kände att de kunde kritisera internt än att de ska känna sig nödgade att gå ut i media med kritiken.

"Jag förutsätter också att man berättar för sina chefer, men uppenbarligen finns det vissa som känner att de inte kan göra det, så därför har de valt att gå till media. Jag tar det här på största allvar."

Han berättar vidare att det pågår ett arbete med att få fram en visselblåsarfunktion inom Polismyndigheten som man hoppas ha tillgänglig inom några veckor. Visselblåsartjänsten är resultatet av den svenska regeringens implementerande av EU:s visselblåsardirektiv.

Dessutom har Rikspolischefen skrivit ett uttalande, som publicerades på Polisen.se runt midnatt.

"Den grova kriminaliteten är en stor utmaning för Polismyndigheten. Medarbetare som jobbar med dessa utredningar sliter hårt men det saknas erfarna utredare i den omfattning som behövs.

Det är en självklarhet att vi vill ha erfaren personal som arbetar med komplicerade brottsutredningar men när antalet grova brott ökar fortare än vi hinner rekrytera och utbilda, blir effekten ett hårt tryck på den personal vi har. De problem i samhället med grov kriminalitet vi ser i dag har byggts upp under många år, utvecklingen kommer att ta tid att vända. För Polismyndighetens del handlar det bland annat om att rekrytera och behålla polisanställda, och höja vår operativa förmåga genom att utveckla arbetssätt och metoder när det gäller att förhindra och klara upp grova brott och förverka brottsvinster. Därutöver måste polisens uppdrag renodlas för att frigöra fler till det viktigt kärnuppdraget.

Vi ska bli ännu bättre på att löpande bedöma läget i hela landet, och fördela och förflytta våra medarbetare där de gör mest nytta. Detta innebär i nuläget tuffa prioriteringar eftersom vi i grunden inte ökar i det antal som krävs, utan omfördelar resurser.

Arbetsmiljön för utredarna behöver bli bättre, villkoren för alla anställda är en fråga som vi prioriterar, det är därför av stor vikt att medarbetare berättar om de problem de ser och möter. Vi ska säga som det är, och samtidigt arbeta hårt för att förbättra situationen. En förutsättning för att på bästa möjliga sätt kunna genomföra ett bra utredningsarbete är ett bra metodstöd. Därför har en översyn gjorts för att bättre anpassa metodstödet till den grova brottslighet vi nu möter.

Vi har numera också en bedömandegrupp som går igenom domar och tittar på framgångsfaktorer i utredningsarbetet och vad vi kan lära oss av det. Återkoppling sker till såväl den operativa verksamheten som till utbildningsorganisationen. Vi har också förstärkt vår operativa analysförmåga när det gäller att hitta kopplingar i olika delar inom ett ärende.

Samtidigt som utvecklingen av vår förmåga sker och att vi blir fler medarbetare har tillgången till kriminellas kommunikation i krypterade appar inneburit att ett stort antal ledande individer inom den organiserade brottsligheten frihetsberövats och sitter i fängelse. När vi sammanställt utfallet ser vi att det i nuläget totalt sett inneburit närmare 2000 utdömda fängelseår.

Den förbättrade tekniken är viktig när det gäller att inhämta information genom hemlig dataavläsning och kameror, men innebär också bättre förmåga och förutsättningar att analysera data, så att vi snabbt kan se helheten och därmed öka lagföringen. Vi behöver också fortsätta utveckla vår samverkan nationellt tillsammans med andra myndigheter, men även internationellt för att bygga starka nätverk som kan bekämpa de kriminella nätverken, som många gånger begår brott utanför Sveriges gränser. Att stoppa rekryteringen/inflödet av unga till kriminella gäng är avgörande.

Vi kan samtidigt konstatera att det är en överbeläggning på våra kriminalvårdsanstalter, och det är kö för dem som ska avtjäna sina straff. Detta är ärenden som har utretts av mycket kunniga, dedikerade och engagerade medarbetare.

Rikspolischef Anders Thornberg"

Blåljus ser fram mot både visselblåsarfunktionen och att arbetet fortsätter för att förbättra alla polisanställdas arbetsmiljö och ta tillvara deras erfarenheter i det praktiska polisarbetet.

Polisförbundet har både engagerade skyddsombud och förtroendemän som mer än gärna hjälper till!