Kritik mot Polisens hantering av mängdbrott

Kritik mot Polisens hantering av mängdbrott

Polisens hantering av mängdbrott är ineffektiv. Det skriver Riksrevisionen i en ny granskningsrapport som publicerades idag. Bristerna beror bland annat på att polisen inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena i tillräcklig utsträckning, inte genomför nödvändig kompetensutveckling och sätter för snäva gränser för antalet civilanställda. 

Foto: Riksrevisionen

Sju år efter polisreformen saknar lokalpolisområdena tillräckliga förutsättningar för att klara sina uppdrag. Riksrevisionen menar också att polisregionernas interna resursfördelningsplaner inte får genomslag i praktiken då tillfälliga resursförstärkningar till andra delar av organisationen krävs hela tiden.

Lokalpolisområdena blir därmed en resurspool för hela Polismyndigheten.

– Polismyndigheten hanterar inte mängdbrott effektivt. Andra arbetsuppgifter tränger undan mängdbrotten som många gånger är sammankopplade med organiserad brottslighet, säger Per Dackenberg, projektledare för granskningen.

– Mängdbrotten drabbar enskilda medborgare och övriga samhället hårt. Polisens arbete behöver bli mer effektivt. Ytterst är det en fråga om medborgarnas förtroende för polis och rättsväsende, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Bristerna beror framför allt på:

• att Polismyndigheten inte har lyckats bemanna lokalpolisområdena, där mängdbrotten ska utredas, i tillräcklig utsträckning.
• att personalen på lokalpolisområden ofta behöver ta över utredningar av grövre brott, till exempel mord och våld i nära relationer, från andra nivåer inom polisen (vilket påverkar även utredningarna av grova brott negativt, eftersom lokalpolisområdena inte alltid har tillräcklig kompetens)
• att personal på lokalpolisområden "lånas ut" för att bistå i sådana utredningar.
• att Polismyndigheten inte genomför nödvändig kompetensutveckling för att öka förmågan att utreda mängdbrott – som över tid har blivit alltmer komplexa att utreda.

Begränsad tillgång på civil personal
Riksrevisionen konstaterar dessutom att myndigheten valt att begränsa tillgången till civil personal som är viktig i utredningarna, samt för forensik och administration med följden att mängdbrott som skulle kunna utredas riskerar att avskrivas direkt eller bli liggande så länge att de till slut inte går att utreda eftersom bevisningen har blivit försvagad, skriver Riksrevisionen.

Länk till Riksrevisionens rapport  "Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas RiR 2023:2"

Exempel på brott som räknas som mängdbrott (polisen.se)
* stölder till exempel av och ur bilar, cykelstölder och butiksstölder
* inbrott
* skadegörelse, till exempel klotter
* bedrägerier
* misshandel
* olovlig körning och
* rattfylleribrott

Mängdbrotten står för mer än 80 procent av alla polisens anmälningar.