Ny strategi: "Ökad systemkraft"
Ny strategi: "Ökad systemkraft"
”Ökad systemkraft” ska trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Det anser justitieministern som tillsätter ett råd han själv ska leda. Strategin välkomnas av rikspolischefen - även om det samtidigt kommer krav på ökad polisiär effektivitet – främst gällande NOA och NFC. Andra är mer tveksamma.
Det nya rådet ska ”öka kraften och träffsäkerheten i de åtgärder som nu vidtas”, sa justitieministern då förslaget mot den organiserade brottsligheten presenterades den 19 december 2022. Gunnar Strömmer fördjupade förslagets syfte vid konferensen för Folk och Försvar under tisdagen.
Året 2022 slår rekord när det gäller skjutningar och sprängningar - vilket fått feta rubriker och stort utrymme media.
Inte så många rubriker de senaste åren har belyst den ”tysta” kriminaliteten dvs välfärdsbrottsligheten, något som Gunnar Strömmer liksom rikspolischefen beskriver som ”systemhotande” (och enligt vissa demokrati-hotande). Strömmer beskrev dessa brott som "inhemsk terrorism".
Vad är då välfärdsbrott?
Enligt SKR är en definition "att en extern aktör – företag eller privatperson – otillbörligen utnyttjar kommunala medel för egen vinning”. Kort och gott "bidragsfusk" vilketsom kostar samhället många MILJARDER (skatte)KRONOR varje år.
Enligt Anders Thornberg ger dessa välfärdsbrott de kriminella mångfaldigt större inkomster än både narkotikabrotten och bedrägeribrotten tillsammans!
Regeringens ökade krav på polisen
– Vi måste få till en helt annan samlad systemkraft för att trycka tillbaka gängen, sa Gunnar Strömmer bland annat under tisdagen.
Förutom förslagen om ett flertal åtgärder mot den organiserade brottsligheten (ex utökad hemlig avlyssning till att se över en lag som förbjuder deltagande i kriminella gäng) kommer regeringen också inom kort också att ge Polismyndigheten i uppdrag
- att se över hur den operativa förmågan/effektiviteten kan ökas bland annat/främst verksamheten vid:
- Polisens nationella operativa avdelning, NOA
- Polisens nationella forensiska centrum, NFC.
Regeringens initiativ riktat emot den organiserade brottsbekämpningen välkomnas av rikspolischefen Anders Thornberg:
- Vi kan inte lösa situationen själva, säger han och betonar samtidigt
- "...att nyrekryteringen av unga till gäng måste förhindras".
Andra, t ex Ardalan Shekarabi (S) anser att - även om vissa förslag är bra - är exempelvis förslaget om visitationszoner direkt kontraproduktivt.
Ardelan saknar också preventiva åtgärder (brottsförebyggande) för att stoppa gängens nyrekryteringar.
Blåljus: Gläds åt att många av åtgärder (lagar, domstolar, polisiära verktyg...) redan ÄR igång - eller på väg... Är också enig med såväl rikspolischefen liksom (S) talesman Shekarabi om vikten av FÖREBYGGANDE ARBETE dvs att sätta stopp för att unga att lockas in i kriminalitet. Men varför 1) är de politiska förslagen så få och 2) är fortfarande polisen brottsförebyggande insatser så underprioriterad? Nyheten om att en 6-åring (i USA) häromveckan med berått mod gått fram till sin lärare riktat ett handeldvapen mot hennes bröst och och skjutit ... är skrämmande.
Varför? Pga av en "oenighet".
Satsningen på polisen behövs och välkomnas, men även andra satsningar behövs. Till exempel fler mötesplatser där vuxna och unga i alla åldrar träffas naturligt, lär känna varandra, bygger relationer och skapar möjlighet till samtal, stöd… T ex fritidsgårdar, och andra initiativ som görs på kommunala bibliotek, inom skola, idrott… liksom insatser som välkomnar in unga i arbete... Önskelistan är lång.
Inte minst behövs ”en polis nära medborgarna” - dvs en "personlig polis" som man känner igen.