Tack alla ni som visade vägen!
Internationella kvinnodagen 8 mars 2023
Tack alla ni som visade vägen!
Idag 8 mars firar vi internationella kvinnodagen. En dag att tänka tillbaka på de framsteg som nåtts, de förändringar som gjorts och för att fira alla de kvinnor (och män) som med mod och beslutsamhet har drivit kvinnors kamp för att få delta i samhället på lika villkor som män. Idag är nästan varannan anställd kvinna. men vi inväntar fortfarande vår första kvinnliga RIKSPOLISCHEF.
Om männen inom polisen för 100 år sedan fått se en framtidsvision av kvinnornas framfart och betydelse inom dagens Polismyndighet - hade de nog minst sagt "tappat hakan" (de allra flesta)!
Så Tack alla ni som beredde vägen för alla oss andra!
Kvinnors inträde i polisen
Kvinnor inom svenska polisväsendet började sin verksamhet i blygsam skala. Föregångarna kallades polissystrar (1908). Yrket försvann då kvinnor fick samma polisutbildning som männen.
Den första kullen kvinnliga poliser, 24 till antalet, tog sin polis-examen i januari 1958. Samtliga placerades vid Klara polisdistrikt i Stockholm.
Från och med att kvinnor började arbeta inom det då strikt mansdominerade polisyrket har kvinnors yrkesval debatterats, ifrågasatts, mobbats, inte haft samma behörigheter som sina manliga kollegor, erhållit ”specialplacering” …
Först 1971 fick de kvinnliga poliserna börja arbeta under samma villkor som sina manliga kollegor.
Men idag - drygt 100 år senare - är bilden av Polisen som arbetsplats och arbetsgivaren en diametral annan.
Den en gång strikt mansdominerande arbetsplats som polisen en gång var ser idag annorlunda ut.
Detta tack vare våra förkämpar, våra pionjärer. Idag är nästan varannan anställd inom Polismyndigheten en kvinna. Dessutom finns kvinnor på så gott som alla arbetsplatser inom polisen och i alla funktioner. Sedan 2015 fortsätter andelen kvinnligt anställda inom myndigheten att öka.
Polismyndighetens mål är att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra allt arbete. Några exempel:
- för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män
- för att generellt främja en jämn könsfördelning inom myndigheten
- för att inga osakliga skillnader mellan kvinnor och män gällande arbetsvillkor och lön ska förekomma (vilket säkerställs genom en årlig lönekartläggning)
Se också SVTs journalfilm - länk https://www.svtplay.se/video/e5w3Z7N/journalfilmer/47-kvinnliga-poliser
Blåljuskommentar: Inte ens på 2020-talet är frågorna om jämlikhet "out of date". Tyvärr. Och "Varför?"
Lika deprimerande är den låga förväntan om ett svar på ovan fråga. Ursprunget till den låga förväntan har sin utgångspunkt i den lokala "förväntan" det vill säga "ingen förväntan"
Att dåtidens första kvinnliga poliserna hade skinn på näsan som få, det visar historien. Lika självklart gäller det också alla de andra kvinnor som brutit ny mark till yrken som historiskt sett nekats kvinnor.
D¨å-tidens "högt i tak" hade helt enkelt en annan fräschör än idag. Ramarna för dåtidens utmaningar såg helt enkelt olika ut från idag.
Decennier av personliga berättelser om kvinnors vedermödor som trots sin höga utbildning mötts och förminskande av dagens manliga samhällsramar. Idag konstateras resultatet av ett högre medvetande av genus-rättvisa. Ett mål som uppnåtts till följd av alla våra kvinnliga föregångare.
Därför är det också viktigt att vi minnas om att frågor om jämlikhet (yrkesmässigt, ekonomiskt, politiskt…) inte kan tas givna, att vårt arbete måste fortsätta.
Dessa frågor är fortfarande är aktuella över hela världen - i såväl utvecklade som utvecklingsländer.
Idag kanske mer än någonsin.
Samtidigt inväntas med spänning vem den första kvinnliga rikspolischefen månne bli.