Arbetsmiljöverket har hårda krav på polisers laserskydd

Arbetsgivarens åtgärder mot laserfaran räcker inte

enligt Arbetsmiljöverket

Tunnelbanepolisen och skyddsombudet Robert Sollare lyckades få med sig Arbetsmiljöverket på ett föreläggande mitt under pågående möte. Polisoperativa avdelningen i Stockholms län måste nu skaffa fram skydd mot laserstrålar till i princip alla poliser på avdelningen som riskerar att utsättas för faran. Mikael Gelius, Söderortspolisen, som skaffat sig gedigna kunskaper om laserhotet säger till Blåljus att han anser att alla poliser som kan riskera att utsättas för laser måste ha lätt tillgång till skydd.

– Det är inte säkert att det måste vara personlig utrustning för alla men åtkomsten måste vara snabb, förklarar han. Skydden kan inte ligga på stationen.

Huvudskyddsombudet Charlotte Nichols, polisfacket i Stockholms län, berättar att på tio månader har 47 anmälningar om laser kommit in från poliser i länet – nio har gällt arbetsskada, resten tillbud.

- Det här är ett allvarligt hot, menar hon, och något måste hända snabbt.

- Det är inte acceptabelt att människor ska utsättas för laserattacker när de utövar sitt jobb, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket, till TT.

- Jag tyckte inte att vår ledning agerade tillräckligt snabbt för att få fram laserskydd, berättar Robert Sollare för Blåljus. Jag skrev en så kallad ”begäran om åtgärd” till dem. Svaret jag fick var att polisryttarna som är en särskilt utsatt grupp skulle få skydd men inga andra. Det svaret var jag som skyddsombud inte nöjd med. Enligt regelverket vände jag mig då till Arbetsmiljöverket.

Föreläggande direkt
- Sedan hände saker snabbt, fortsätter Robert. Det kom till ett möte med ledningen med inspektörer från verket och andra experter. Jag la fram våra argument och fick hjälp med fakta av Mikael Gelius. Arbetsmiljöverkets företrädare höll ett kort möte på plats och sedan meddelade de ett föreläggande som i stort sett går ut på att alla SPT-poliser på Polisoperativa avdelningen i Stockholm ska ha tillgång till laserskydd vid SPT-kommenderingar där laserhotet bedöms vara mest akut.

(SPT-poliser är specialutbildade i den Särskilda PolisTaktik som används vid bl a folksamlingar där risken finns för allvarliga ordningsstörningar och våld. I dessa sammanhang deltar ofta personer som är direkt ute efter att skada poliser – bl a med laserpekare).

Permanent synnedsättning
- Har man tillräckligt starka laserpekare som träffar en polis ögon finns risken för permanent synnedsättning, förklarar Robert Sollare. Men även bländningseffekten kan få mycket allvarliga följder.

Det bekräftar Mikael Gelius.

- De starkaste laserpekare vi beslagtagit är på 500 milliwatt (mW). En sådan ger även på långt håll en brännskada på näthinnan som inte läker utan blir bestående. Är träffen olycklig, t ex på gula fläcken, blir följden en permanent synnedsättning som kommer att påverka offret kraftigt hela resten av livet. På nära håll kan även mindre pekare ge skador.

Nationell taktik behövs
- Den minsta tillståndspliktiga pekaren, 5 mW, och större ger bländning som en annan allvarlig effekt. Synen kan slås ut helt kortare eller längre tid. I lindrigare fall uppstår en s k efterbild (jämför fotoblixtar) som ger synsvårigheter direkt och ibland i timmar. Det är lätt att föreställa sig följderna av en allvarlig bländning  för t ex bilförare och piloter.

- Jag anser att vi med det snaraste behöver information och utbildning för alla poliser om laser och farorna och konsekvenserna. Dessutom behöver vi en nationell taktik och metod för att möta de här allvarliga hoten.

"Grov misshandel"
- Rekommendationen från Rikspolisstyrelsens jurister är att förövarna ska anges för ”grov misshandel” när lasern riktas mot människor. Riktas den mot flygplan kan misstanke om ”luftfartssabotage” tillkomma. Det är allvarliga brott med långa fängelsestraff i skalan. Problemet är att få rättskedjan med på det här. En åklagare nyligen ville skriva ner ”grov misshandel” till ”ofredande” berättar Mikael.

- Ett stort problem är att laserpekarna kan säljas, köpas och innehas utan påföljd. Det är först när strålarna når allmän plats eller luftrummet som straffsanktion kommer in i bilden. Laserpekarna säljs i stor omfattning till alla som efterfrågar dem, slutar Mikael.

- Som vice länshuvudskyddsombud anser jag att alla poliser ska ha tillgång till skydd mot laser när de arbetar i utsatta sammanhang eller när de ska ingripa mot personer som kan vara beväpnade med laserpekare, säger Charlotte Nichols. Arbetsmiljöverket har nu givit oss ett starkt stöd i den kampen och jag räknar med att arbetsgivaren tar sitt arbetsmiljöansvar i den här frågan ganska omgående.

Intervjuer: Claes Cassel - och TT.

FOTNOT ETT: På sidorna 6 och 7 i det nummer av Polistidningen som presenteras på torsdagens Blåljus finns ett reportage om laserfaran.

FOTNOT TVÅ: Du kan läsa hela TT-artikeln om laserfaran här.