ATA/polis - så påverkar det oss

ATA/polis - så påverkar det oss

Huvudskyddsombudet redogör för historiken, nuläget och framtiden när det gäller arbetsmiljön och ATA/polis

Fram till idag
Inför införandet av den nya arbetstidsförläggningen som trädde i kraft den 1 oktober 2008 med stöd av ATA/Polis väckte skyddsorganisationen i Stockholm frågan om riskbedömning som ska genomföras inför förändringar av den här storleksordningen. Vi såg att det förelåg risk för ohälsa och olycksfall på grund av det ökade arbetstidsmåttet i kombination med myndighetens tillämpningar av de nya arbetstidsförläggningsreglerna. Arbetsgivaren delade inte vår uppfattning om att en riskbedömning behövde genomföras. Genom att vända oss till Arbetsmiljöverket fick vi rätt i formfrågan om riskbedömning, vilken genomfördes partsgemensamt under senhösten.

Tillbud spelar roll

Inför riskbedömningsarbetet samlade skyddsorganisationen in material där skrivna arbetsskador och tillbud spelade en viktig roll. Vi använde det som underlag till vår argumentation och framförallt för bedömning av situationen. Vi hanterade anmälningarna anonymt. Vi placerade in problemen i ämnesområden för att se övergripande och återkommande tendenser, risker och skador. Vi använde oss av de tillbud och arbetsskador som skrevs fram till december 08. Underlaget pekade på att de nya arbetstidsförläggningarna inte gav möjlighet till stora delar av personalen att återhämta sig. Utöver den starka oron för förändringen signalerade medlemmarna redan att ni hade blivit utmattade, inte hann träffa familjen, tvingades byta tjänst för att få ihop livspusslet. Stress- och utmattningsreaktioner såsom halsbränna, magkatarr och sömnstörningar var återkommande. Utan det underlaget hade Arbetsmiljöverket sannolikt inte förelagt arbetsgivaren att ens genomföra en riskbedömning. Era skrivelser gjorde stor nytta!

Riskbedömningsarbetet genomfördes först efter det att provisoriumet trätt i kraft. Det innebar att arbetet tvingades riktas in på eventuella risker med det permanentade införandet, med hjälp av erfarenheterna från provisoriumet. Arbetsgivaren och skyddsorganisationen kom inte fram till samma allvarlighet i bedömningen. Vi såg att allvarlig risk för ohälsa och olycksfall föreligger över tid, främst på grund av att återhämtningen inte tillgodoses. Arbetsgivaren ansåg att risken inte var allvarlig. Arbetsgivaren vägrade att bedöma eller uttala sig om de såg någon risk över huvud taget.

Vi kom däremot i riskbedömningsarbetet partsgemensamt fram till en handlingsplan som ska genomföras under arbetet med införandet av den permanentade arbetstidsförläggningen samt efter det att permanentandet har införts. Handlingsplanen beaktar flera aspekter; lokal delaktighet, lokala riskbedömningar, förena arbete och föräldraskap/fritid, jämställdhetsaspekten etc. Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att den permanentade arbetstidsförläggningen inte innebär förhöjd risk för ohälsa eller olycksfall över tid. Det ska inte behövas enstaka semesterdagar fört att garantera individens återhämtning, man ska inte heller dras med halsbränna och sömnstörningar för att man har jobbat på schemat under kortare eller längre tid.


Var står vi idag?

Under provisoriumet har vissa förändringar skett i tillämpningarna av ATA/Polis, vilket har underlättat i arbetsmiljön för personalen. Förändringarna verkar dock inte vara tillräckliga för att uppnå en arbetsmiljö där man över tid ska kunna jobba på ett tidsschema utan förhöjd risk för ohälsa eller olycksfall. En av orsakerna till denna slutsats är de tillbud och arbetsskador som fortsätter att komma in till oss. Allt mer har utmattningen växt starkare som den främsta negativa effekten av arbetstidsförläggningen. Många försöker lösa situationen kortsiktigt och praktiskt genom att regelmässigt lägga in semesterdagar vid varje periodplanering för att orka. Andra byter arbetsplats för att minimera skiftestjänstgöringen, för att orka, för att hinna träffa sin familj. Det är inte hållbart över tid, varken för individen eller för verksamheten.


Tillbudsanmälningar och arbetsskadeanmälningar

Många frågor har inkommit till oss angående tillbudets vara eller mening.

Tillbuden och arbetsskadorna är ett oerhört viktigt underlag för er och för oss i det fortsatta arbetet med arbetstidsförläggningens arbetsmiljökonsekvenser. Utan det underlaget minskar vår legitimitet att driva ärendet gentemot arbetsgivaren och att vid behov vända oss till arbetsmiljöverket med lyckat resultat. Varje tillbud gör skillnad. De som har skrivits och de som kommer att skrivas.

I och med att underlaget har tyngd, är det är viktigt att tillbuden inte missbrukas, utan används när det finns fog för det. Tillbud till arbetsskada skrivs om risk för ohälsa eller olycksfall föreligger. Tillbudet ska användas som en stödåtgärd för arbetsgivaren att agera förebyggande innan eventuell skada uppstår. Tillbudet ska alltid skrivas individuellt när det handlar om psykosocial arbetsmiljö, för det är varje individs upplevelse som legitimerar tillbudet. Exempel på detta är fysiska och psykiska negativa effekter utifrån att arbeta under den nya arbetstidsförläggningen. Om ni behöver skriva tillbud, använd er inte av förtryckta tillbudsblanketter. Arbetsmiljöverket ser inte seriöst på dessa tillbud.

Vi har gått ut med ytterligare information om tillbud och arbetsskador via skyddsorganisationen på GroupWise. Fråga ditt lokala skyddsombud om du inte har fått ta del av informationen.


Framtiden

Eventuella förändringar som härrör från handlingsplansarbetet ser vi först resultaten av vid införandet av den permanentade arbetstidsförläggningen. Under tiden fortsätter den negativa spiralen att sätta sina spår.

Nästa avstämningspunkt för handlingsplanen är vid skiftet april/maj. Vi kommer då att gå igenom inkommet material från december 08 till idag. Det är oerhört viktigt att man skriver om nya tillbudssituationer/arbetsskadesituationer uppkommer pga ATA/Polis. Annars drar arbetsgivaren sannolikt slutsatsen att vi har normaliserats och accepterar förutsättningarna och att ATA/Polis inte genererar något arbetsmiljöproblem. Vi ser inte enbart på tillbud och arbetsskador utan beaktar även annat skrivet material, inkomna brev som beskriver situationen, eventuella returneringar, statistik som visar på negativa trender etc. 


Kommer det in ett starkt ökat antal tillbud och/eller arbetsskador som pekar på behovet av skyndsammare åtgärder kommer huvudskyddsombudet att omedelbart väcka den frågan innan nästa avstämningspunkt inom handlingsplanen.

När vi driver arbetstidsförläggningsfrågan ur ett arbetsmiljöperspektiv är våra mål att man över tid ska kunna jobba på ett schema utan att bli utmattad, dvs utan förhöjd risk för ohälsa eller olycksfall, att man ska kunna kombinera yrkesliv och fritid/föräldraskap på ett balanserat sätt och att arbetsglädjen ska finnas för det arbete man utför. Skyddsorganisationen varken kan eller ska lägga sig i ATA/Polis avtalskonstruktion. Avtalet är slutet under fredsplikt. Däremot är det vår uppgift att bevaka att arbetsgivaren följer Arbetsmiljölagen. Hur arbetsgivaren lever upp till det är arbetsgivarens ansvar. Och för oss väger lag tyngre än avtal.


Emma Cronberg
Huvudskyddsombud i Stockholms län