Den rödaste och grönaste skuggbudgeten enligt Vänsterpartiet

Partiets ekonomiska talesperson, Ulla Andersson, beskriver regeringens budget som att främst gynna rika män, på välfärdens bekostnad. Mot den ställer Vänsterpartiet en expansiv budget som har en plan med reformer för att öka jämlikheten i samhället.

 

– Vi vet att ekonomisk jämlikhet är bra för ett lands utveckling. I jämlika samhällen är hälsan bättre, tryggheten större, den ekonomiska tillväxten högre. Även skolresultat och kreativitet påverkas positivt och jämställdheten mellan kvinnor och män har kommit längre säger Ulla Andersson.

 

Partiet föreslår 20 miljarder till kommunsektorn till 2022. Dessutom satsas 50 miljarder kronor över 10 år och räcker till att utbilda ca 30 000 undersköterskor, lärare och sjuksköterskor, socionomer m.m. Förbättrad arbetsmiljö, kompetensutveckling och förbättrade arbetsvillkor inom hälso- och sjukvården kostar 2 miljarder kronor per år. Stödet till sjukvård i glesbygd kostar 1 miljard kronor. Det gynnar 11 regioner bla Norrbotten som får 370 miljoner kronor. Att höja garantipensionen med 1000 kronor kostar 3,6 miljarder kronor. Garantinivån i sjukersättningen höjs med drygt 1100 kr/mån. Det kostar 2,1 miljarder kronor.

En höjning av taket i A-kassan till 1400 kr kostar 2,1 miljarder kronor. Minskade grupper i förskolan kostar 2 miljarder kronor per år. Partiet föreslår även ett miljöpaket med bland annat vindsnurror och solpaneler på offentliga byggnader för en kostnad om 10 miljarder kronor det första året. Allt detta kostar och då krävs också intäkter.

 

Partiet vill se en ökad beskattning av kapital, bl.a. genom förmögenhetsskatt, gåvoskatt, fastighetsskatt och arvsbeskattning och en ökad progressivitet gällande inkomstskatten. Samtidigt sänks skatten för de som tjänar upp till 30 000 kronor per månad med ca 250 kr /mån enligt partiets budget.

 

 

Rättsväsendet får aningen högre anslag jämfört med regeringens budget, men det är inget huvudnummer i budgetförslaget.

 

Det finns dock ett avsnitt som behandlar kriminalitet och boten mot denna, under rubriken Det svikna Sverige. Det avsnittet är ju särskilt intressant för oss poliser och lyder:

 

"Sverige har länge varit ett land med lägre kriminalitet än många andra länder. Det är inte för att vi haft längre straff eller fler poliser på gatorna. Det har däremot en direkt koppling till att vi haft ett starkt välfärdssamhälle med en välfungerande omsorg och skola samt tillgång till arbete och bostäder. Men det gäller inte längre överallt. De ökande klassklyftorna har slitit isär samhället. Det har gjort att en organiserad brottslighet med löften om snabba pengar kunnat växa fram och slå rot. Många ungdomar som inte ser någon väg framåt genom studier och arbete lockas av möjligheten att tjäna pengar och vinna anseende genom brott. En del förorter har drabbats av öppen narkotikahandel, våldsbrott och organiserad kriminalitet under många år utan att samhället har reagerat tillräckligt.

 

På landsbygden ger 112 beskedet att det inte finns någon polis att skicka. I denna brottslighets spår finns mänskliga tragedier. Där finns människor som dödas och människor som skadas för livet. Genom samhällets segregation, som håller människor från olika bostadsområden och klasser borta från varandra, ökar avståndet mellan människor. Det skapar avstånd som bäddar för starka åsikter om grupper som sällan eller aldrig träffar varandra och bara hör talas om när det handlar om problem, som kriminalitet eller höga sociala kostnader.

 

Det är Vänsterpartiets absoluta övertygelse att en stark, gemensamt finansierad och jämlik välfärd med en väl fungerande skola, fritidsverksamhet, sjukvård, socialtjänst, låg arbetslöshet och ett starkt socialt försäkringssystem är det bästa sättet att motverka klassamhället och att förebygga kriminalitet. Samtidigt måste grov brottslighet som gängkriminalitet och våldsbejakande extremism bekämpas på ett effektivt sätt med hjälp av lagstiftning som bygger på de grundläggande rättsliga principerna i en rättsstat.

 

I stället för att hasta igenom ny straffrättslig lagstiftning som under tidigare mandatperioder bör det förebyggande arbetet förbättras. Förutsättningarna för att tillämpa befintlig lagstiftning ska vara goda och lagstiftningen måste förstärkas där behov finns så att brottsbekämpningen blir effektiv. Vidare måste de som har till uppgift att motverka, förhindra och lagföra grov brottslighet få rätt resurser för att fullgöra sin uppgift.

 

Forskning visar att brottsligheten i Sverige ligger på en stabil nivå även om skjutningarna dessvärre ökat. Tyvärr ger inte den kriminalpolitiska debatten sken av detta. Såväl debatten som politiska ställningstaganden och beslut förespråkar hellre längre och hårdare straff än förebyggande åtgärder, oavsett vilken slags brottslighet det handlar om.

 

Samtidigt visar forskningsresultat både från Sverige och från utlandet att frihetsberövande påföljder är ineffektiva. Allmänheten får bilden av att alla sorters brott ökar, våldsbrott och sexualbrott i synnerhet, vilket skapar en känsla av att otryggheten växer. Denna bild gynnar enbart de politiska krafter som vill splittra samhället och dela upp befolkningen efter etniskt eller religiöst ursprung där grupper har olika värde. För att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs i stället för populistiska utspel om längre och hårdare straff en gemensam politisk vilja för att minska klassklyftorna i samhället."

Blåljus har under senare år upplevt att just Vänsterpartiet har insett att den vardagliga brottslighet som gror när polisen inte kan skydda de svagaste, är ett stort problem som det även behövs polisiära resurser för att komma tillrätta med. Vi ser inte mycket av det i detta i övrigt ambitiösa budgetförslag. Vi är besvikna.