DN kan fortfarande inte skilja på antal och andel
"Polisen klarar upp färre brott trots nya miljarderRegeringens miljardregn över rättsväsendet har fortfarande inte lett till att polisen löser fler av de anmälda brotten. Inte ens 3 av 100 stölder och inbrott klaras upp, visar ny statistik som DN tagit del av"
Vi har tidigare berättat om en lika missvisande artikel, i DN, där samme journalist blandade ihop begreppen antal med andel. Han har även i ytterligare en annan artikel använt diagram som beskurits för att överdriva Polisens anslagsökning respektive personella tillskott.
Jag kan konstatera, att om en polis på gatan i Stockholm skulle beskriva ett polisingripande på ett PM, och använda allmänt kända begrepp på ett lika vilseledande sätt som förekommer i DN, skulle den polisen riskera hamna inför internutredarnas argusögon, anklagad för osant intygande, tjänstefel, och möjligen falsk tillvitelse. En polis får nämligen inte ljuga i tjänsten enligt polisförordningens 4 kap 1§.
Därefter skulle han dömas vid rättegång och sannolikt dessutom avskedas. Anledningen till att polismannen skulle avskedas, är att arbetsdomstolen vid upprepade tillfällen slagit fast, att anställningsskyddslagens starka skydd mot avskedande får vika för samhällets berättigade krav på en oförvitlig poliskår, även vid ganska måttlig brottslighet som normalt inte skulle räcka för att avskeda en arbetstagare.
Inte undra på, att Polisen, år från år, får bland de högsta förtroendesifforna i SOM-institutets undersökningar. Detta trots de angrepp som journalister regelmässigt utsätter poliser eller Polisen för.
DN:s artikel finns refererad i både Aftonbladet och Expressen utan att någon av redaktionerna reagerat på de uppenbara felaktigheterna.
Även journalisterna finns med i SOM-institutets undersökningar.
När vi nu ändå diskuterar statistik, har jag tittat på antalet brott som polisanmäldes det år jag blev polis 1974. Det var ca 650 000, enligt Brå. Det sista året jag hittat statistik från Brå, 2007, var det ca 1 300 000 anmälda brott.
Min fråga blir då; Har poliserna blivit dubbelt så många sedan 1974?
Har brotten blivit enklare att utreda? Finns det mindre behov av tekniska undersökningar, videoförhör, tolkförhör, förhör med sociala myndigheter och föräldrar närvarande eller advokater? Allt detta, förutom den grova organiserade brottsligheten (mord, skott i knäna, vapenbrott, utpressning, övergrepp i rättssak), och internetbrottslighet (bedrägerier, stalking, hot, förtal) som vi knappt såg ett embryo till på 1970-talet, gör att det närmast är ett under att så få poliser som Sverige har, i relation till brottsutvecklingen, ändå klarar av att i någon mån begränsa brottsligheten.
Men den sortens statistiska analys lär vi aldrig få läsa om i DN eller övrig massmedia.
Av någon anledning.
Tommy Hansson
Efter denna rubrik och ingress, kan den som orkar läsa det finstilta konstatera i texten, att Polisen klarar upp FLER brott, dock en något lägre andel (andelen har varierat under de senaste sex åren mellan 16 och 17%.)
Vi har tidigare berättat om en lika missvisande artikel, i DN, där samme journalist blandade ihop begreppen antal med andel. Han har även i ytterligare en annan artikel använt diagram som beskurits för att överdriva Polisens anslagsökning respektive personella tillskott.
Jag kan konstatera, att om en polis på gatan i Stockholm skulle beskriva ett polisingripande på ett PM, och använda allmänt kända begrepp på ett lika vilseledande sätt som förekommer i DN, skulle den polisen riskera hamna inför internutredarnas argusögon, anklagad för osant intygande, tjänstefel, och möjligen falsk tillvitelse. En polis får nämligen inte ljuga i tjänsten enligt polisförordningens 4 kap 1§.
Därefter skulle han dömas vid rättegång och sannolikt dessutom avskedas. Anledningen till att polismannen skulle avskedas, är att arbetsdomstolen vid upprepade tillfällen slagit fast, att anställningsskyddslagens starka skydd mot avskedande får vika för samhällets berättigade krav på en oförvitlig poliskår, även vid ganska måttlig brottslighet som normalt inte skulle räcka för att avskeda en arbetstagare.
Inte undra på, att Polisen, år från år, får bland de högsta förtroendesifforna i SOM-institutets undersökningar. Detta trots de angrepp som journalister regelmässigt utsätter poliser eller Polisen för.
DN:s artikel finns refererad i både Aftonbladet och Expressen utan att någon av redaktionerna reagerat på de uppenbara felaktigheterna.
Även journalisterna finns med i SOM-institutets undersökningar.
När vi nu ändå diskuterar statistik, har jag tittat på antalet brott som polisanmäldes det år jag blev polis 1974. Det var ca 650 000, enligt Brå. Det sista året jag hittat statistik från Brå, 2007, var det ca 1 300 000 anmälda brott.
Min fråga blir då; Har poliserna blivit dubbelt så många sedan 1974?
Har brotten blivit enklare att utreda? Finns det mindre behov av tekniska undersökningar, videoförhör, tolkförhör, förhör med sociala myndigheter och föräldrar närvarande eller advokater? Allt detta, förutom den grova organiserade brottsligheten (mord, skott i knäna, vapenbrott, utpressning, övergrepp i rättssak), och internetbrottslighet (bedrägerier, stalking, hot, förtal) som vi knappt såg ett embryo till på 1970-talet, gör att det närmast är ett under att så få poliser som Sverige har, i relation till brottsutvecklingen, ändå klarar av att i någon mån begränsa brottsligheten.
Men den sortens statistiska analys lär vi aldrig få läsa om i DN eller övrig massmedia.
Av någon anledning.
Tommy Hansson