En polis får tåla en del
En polis får tåla en del
Dags för politiker se på polisernas arbetsmiljö
”Siffran elva är helt orimlig”, säger Stockholms läns nya huvudskyddsombud Emma Cronberg till Blåljus. Elva s k §2-anmälningar har kommit in från hela landets polis under år 2007 enligt Arbetsmiljöverkets statistik (se PDF-fil). En sådan anmälan ska upprättas av arbetsgivaren om en polisanställd råkar ut för en händelse som leder död eller allvarlig skada ELLER om den hade kunnat leda till detta (tillbudsanmälan).
”Det är klart”, fortsätter Emma, ”att poliser under vintern och våren mött betydligt fler allvarliga situationer än bara elva. Anmälningsplikten sköts helt enkelt inte. Flertalet företrädare för arbetsgivaren är för dåligt insatta i vad som krävs för att bedriva ett systematiskt skyddsarbete”.
Samtidigt vill Emma betona att arbetsgivaren i Stockholms län trots allt agerar i rätt riktning. Facket ser fram emot en partssammansatt utbildning och ett nytt system för arbetsskade- och tillbudsanmälningar som är på väg.
- Vi inom facket har också ett stort ansvar att trycka på och ställa krav och att efter bästa förmåga samverka med arbetsgivaren i gemensamma satsningar.
Skjutvapen kan dyka upp oförutsettI en tidigare artikel om arbetsmiljö tog Blåljus upp några exempel på situationer som skulle kunna föranleda en tillbudsanmälan. En sådan var att ett laddat skjutvapen påträffas och beslagtas vid skyddsvisitation av en frihetsberövad.
- Här måste man bedöma varje situation för sig, menar Emma. Om man i alla led av ingripandet agerat så att poliserna haft full kontroll och den frihetsberövade inte skulle kunnat komma till skott ens om han försökt är det inte §2. Men om vi kan säga oss att det gick bra mera av tur än något annat så ska en tillbudsanmälan skrivas. Jag vet av egen erfarenhet att skjutvapen kan dyka upp i sammanhang där man inte haft minsta chans att förutse dem.
Samhället tar inte polisers skydd på allvar
- Men tyvärr, konstaterar Emma, så är vi poliser dåliga på det här tänket. Att ta ett vapen av någon eller att förfölja en bil med misstänkta våldsverkare som flyr från ett färskt dåd tycker vi hör till jobbet. Och det gör det ju så det är inte fel tänkt. Men att analysera riskerna och att påtala dem för att nå förändring och för att visa hur farligt det här jobbet är – det är vi dåliga på. Och – vill jag tillägga – ganska resignerade. Domstolarna och Brottsoffermyndigheten ger oss gång efter gång besked på temat ”en polis får tåla en hel del”. Samhället har sannerligen ingen systematisk skyddsattityd när det gäller polisens jobb. Man kunde önska att politikerna också intresserade sig lite för de här problemen.
Vi kommer in på Arbetsmiljöverkets statistik (se PDF-fil) över farliga yrken. Polisen kommer först på femteplats strax över arbetare i möbeltillverkning och klart under toppnoterade anställda som jobbar med tillverkning av mineraliska produkter och utvinning av mineraler.
Orättvis statistik skadar oss
- Jag har all respekt för att gruvarbete är farligt, säger Emma. Men det är naturligtvis alldeles uppåt väggarna att människor som jobbar i tillverknings- och utvinningsindustri har statistiskt sett farligare arbeten än poliser och brandmän. I de förstnämndas fall är ju det stora flertalet risker förutsägbara och i många fall möjliga att förebygga. När det gäller poliser och i viss mån brandmän är det precis tvärtom. Överraskande och svårförutsägbara faror är en del av vår vardag. Om arbetsgivaren systematiskt anmälde alla faror och vi själva var mer uppmärksamma och påstridiga skulle vi med stor sannolikhet toppa de här listorna. Det skadar oss på många olika sätt att statistiken inte ger en rättvis bild.
Ett cirkeldiagram visar att kvinnor i polisyrket skadas proportionellt betydligt mer sällan än manliga utövare. Kvinnorna borde med hänsyn till hur många de är i yrket stå för en fjärdedel av skadorna. Men för ögat verkar deras ”tårtbit” av skadorna snarare peka mot en åttondel eller mindre.
FAKTA KRING POLISENS ARBETSMILJÖ
Väljer andra vägar än våld
- Jag har inga fakta. Jag efterlyser forskning på området, menar Emma. Men om jag får förmoda kan jag tänka mig att kvinnor väljer andra vägar för konfliktlösning än män. Dels av uppenbara praktiska skäl. Med en generalisering kan man ju säga att kvinnor oftast är kortare och har mindre muskelmassa än män. Dels kan man – med ännu en generalisering – tänka sig att kvinnor kulturellt och traditionellt har tränat mer på annan sorts konfliktlösning än våld. Slutligen kan man föreställa sig att de vi möter kanske är mindre benägna att ge sig till att misshandla en kvinna. Men det resonemanget har stora luckor – det är inte så ovanligt med manliga förövare som visar minst lika stor, om inte större, hänsynslöshet när det gäller att slå kvinnliga poliser.
Blåljus återkommer i ytterligare artiklar till arbetsmiljöfrågorna inom polisen i Stockholms län.
Intervju: Claes Cassel
-----------------------------------------------------------------
Vår resursbrist blåser målsägare
JO var starkt kritisk mot Roslagspolisen nyligen för att några bedrägeriärenden blivit liggande mycket lång tid för några år sedan. JO har givetvis rätt i att det inte är värdigt en rättsstat att helt enkelt strunta i medborgarnas anmälningar som i många fall är både befogade och väl underbyggda med utpekande av misstänkta och liknande.
Men det kan vara bra att hålla i minne att de här bedrägerifallen inte misskötts av någon enskild polis. Roslagen har tvingats att ta hand om prioriterade brott först och det har bara inte blivit någon tid över till bedrägerierna. De har inte delats ut till någon polis utan blivit liggande i s k balans.
Vidare bör man påpeka att bedrägeriärendena numera samlats på särskilda rotlar inom länet vilket resulterat i att de förhoppningsvis hanteras lite mera effektivt än tidigare.
Allt det här må vara förklaringar men fungerar inte som ursäkter. Man vill tro och hoppas att Polismyndigheten i Stockholms län bett de här drabbade målsägarna om ursäkt. Om så inte har skett så gör Blåljus det för vad det nu kan vara värt för de som utsatts för vår resursbrist.
CC.
OCH DÄRMED ÖVER TILL EN ANNAN BILD AV BROTTSBEKÄMPNING:
Lägsta brottslighet på fyrtio år i NYPD
New York har nu den lägsta brottsligheten i absoluta tal på 40 år! Dettatrots att staden vuxit med ca 4 miljoner invånare.
Minskningen av brottsligheten är en social reform av mycket stora mått. jämförelse med för 15 år sedan blir varje år 1800 människor färre dödade,1600 färre kvinnor blir våldtagna, 75.000 människor färre blir rånade och närmare 100.000 färre innehavare av hem och butiker slipper se sin egendomförstörd vid inbrott.
Varje gång jag skriver om detta får jag ett antal mail som skriver att den sjunkande brottsligheten är en demografisk effekt: New York införde friabort i början av 1970-talet och det gjorde att färre oönskade och försummade barn blev födda. Detta kan möjligen haft betydelse i början av90-talet men förklarar varken varför t ex Washington DC med sammaabortlagstiftning har ökande brottslighet eller hur det kommer sig att brottsligheten fortsätter att sjunka år efter år. Inte heller är förklaringen den s k nolltoleransen. New York-polisen ägnar sig långt mer änden svenska åt att rycka ut mot bullerstörningar och mindre ordningsbrott. Men det beror på att man fått mer tid, tack vare den sjunkandebrottsligheten i stort.
Förklaringarna till det säkrare New York är enligt min mening två: Mer ändubbelt så många poliser, i förhållande till folkmängden, som i Sverige samtatt de lokala polischeferna hålls ansvariga för att hålla brottslighetenlåg. Den polischef som inte klarar sitt jobb blir omplacerad.
Titta gärna på veckostatistiken över brottsligheten. Man kan få den i maileller på fax nedbruten på det egna bostadsområdet.
<http://www.nyc.gov/html/nypd//sites/default/files/filarkiv/pdf/2012_arkiv/chfdept/cscity.pdf>
Stockholms socialborgarråd Ulf Kristersson har nyligen varit i New York ochstuderat bl a brottslighet och hur man tar hand om utslagna.Justitieminister Beatrice Ask är på väg. Det gör de rätt i.
Texten hämtad ur Olle Wästbergs månadsbrev över e-post. Olle Wästberg har varit konsul i New York och han intresserade sig mycket för den lokala polisen under åren han arbetade där. NYPD är en mycket använd förkortning av City of New York Police Department. Uttalas ”enwaipidi”.
-----------------------------------------------------------------
Tjänar vi verkligen så mycket?
De disponibla inkomsterna, d.v.s. inkomsterna efter transfereringar och skatter, ökade 2005 med 6 %. Inkomstutvecklingen var särskilt positiv för gruppen ensamstående män över 65 år, vars disponibla inkomster ökade med hela 10 %, berättar utrednings- och statistikkontoret i Stockholmsstad.
Både den sammanräknade förvärvsinkomsten och den disponibla inkomsten, inkomst efter skatter och transfereringar, ökade under 2005 för samtliga familjetyper. Familjerna fick behålla en större del av sina inkomster (inklusive transfereringar) än året innan.
Mellan åren 1998 och 2005 ökade den disponibla inkomsten med 35 % för pensionärsfamiljer och med 33 % för familjer i åldrarna 20-64 både med och utan barn. Konsumentprisindex ökade under samma period med 9 %.
Under perioden 1998-2005 ökade antalet familjer i åldrarna 20-64 år i Stockholms stad med 6 % medan pensionärsfamiljerna minskade med 9 %.
-----------------------------------------------------------------
VI HAR NÅGRA INSÄNDARE I RÖRET MEN DE KRÄVER BEARBETNING OCH KOMMER LITE SENARE.
-----------------------------------------------------------------
Håller reda
på varje
yttre polis
När RAKEL är operativt i Stockholms län går det med stor exakthet att utläsa var flertalet poliser som jobbar i yttre tjänst befinner sig geografiskt. Ur skyddssynpunkt är det ett stort framsteg. I huvudstadslänet får RAKEL väldiga dimensioner.
”Vi har just påbörjat monteringen av RAKEL i de första av 840 polisfordon som ska utrustas”, berättar Ulf Rohdin för Blåljus. Han är general för det enorma projektet att införa RAKEL i Stockholms län.”I veckan beställde jag 3200 handstationer. Flertalet av dem ska enligt Carin Götblads beslut knytas till individuellt till enskilda poliser. De kommer att få varsin personlig mjukvaruprofil som vi lagt ner ett stort arbete på att ta fram”.
Ulf Rohdin minns att frågan varit aktuell tidigare:
- Ni skrev mycket i polisfackets tidning ”Föreningsnytt” på 1980-talet om en Ericsson-radio som skulle göra det möjligt att med dåtidens teknik pejla in var radioenheten befann sig. Då sågs det som en kontrollåtgärd, som något negativt. Idag är det ett krav från poliserna som jobbar ute att man ska veta var de är om det inträffar något allvarligt. Idag får vi en mycket avancerad teknik för att göra det här, som poliserna kan lita på.
-
Personlig programsträng
- Vi har nu skapat en personlig programsträng för var och en som ska matas in i handstationerna. Den innehåller allt om behörigheter, vilka man får kommunicera med och mycket annat. Sven Morin har skött om det här, lagt ner ett väldigt arbete på att få allt att stämma och utvecklats till expert på området.
Vi i Stockholms län befinner oss just nu i etapp två. Polisen är en av fjorton användare i RAKEL-systemet. Till skillnad från systemen 70 och 80 äger vi inte RAKEL. Det gör Krisberedskapsmyndigheten. Leverantör är Rikspolisstyrelsens PVIT (IT-system). Polisen i länet är beställare och användare.
70 och 80 kvar ett tag
- Vår genomförandefas sträcker sig från februari till november, förklarar Ulf. På den tiden ska vi ha radion monterad på LKC, i basstationer och stora närpolisstationer och som sagt i 840 fordon. När det gäller fordonen har det blivit en liten försening på ungefär en månad. Man hade tyvärr inte helt kvalitetssäkrat installationen så att RAKEL fullt ut fungerade ihop med 70 och 80. Men det finns absolut ingen dramatik i det här. 70 och 80 finns kvar och fungerar och RAKEL kör vi inte operativt förrän vi är helt nöjda. Jag bedömer att det troligen dröjer något in på det nya året 2008 innan Carin Götblad fattar sitt beslut att RAKEL är normalradiosystem för Polismyndigheten i Stockholms län. Under 2008 kan man nog räkna med att Rps beslutar att avveckla 80. 70 däremot blir kvar framåt 2010-2011. Vid förstärkningsrörelser och liknande måste vi vara säkra på att kunna kommunicera med poliser i län som får RAKEL sist vilket sannolikt inträffar under 2009.
Ubildningen på RAKEL drar igång den 3 september. Man har redan rekryterat 60 lokala utbildningshandledare som tillsammans med 17 länsinstruktörer ska se till att alla som använder RAKEL blir grundligt insatta i systemet.
Magiskt datum
- Den 3 september blir på sätt och vis ett magiskt datum, berättar Ulf. Då delar vi nämligen ut de första handstationerna och det blir den första dagen som man kan kommunicera från fältet via RAKEL i Stockholms län. En annan viktig milstolpe under RAKEL-året blir vecka 46 som börjar med 12 november. Då räknar vi med att ha RAKEL i operativ drift i hela myndigheten. Därifrån testar vi alla funktioner parallellt med 70 och 80 och när vi så kan säga att allt fungerar som det ska fattar länspolismästaren som sagt sitt beslut att nu är det RAKEL som gäller.
Blåljus har skrivit om RAKEL-problem i Skåne där systemet fått stängas. Påverkar de bristerna Stockholms län?
Medierna stängs ute
- Nej, svarar Ulf. Det rör sig framförallt om en svaghet i ett ljudkort som givit bristfällig hörbarhet på LKC. Kommunikationen mellan enheter på fältet har varit kristallklar. Man har försäkrat oss att de problemen kommer att vara lösta. Man ska också minnas att det inte var någon dramatik i Skåne. Man gick bara tillfälligt tillbaka till sina gamla radiosystem som var i full drift. Det är sådant som händer när man inför komplicerad teknik.
Medierna förlorar en informationskanal när RAKEL införs eftersom sändningarna inte kan avlyssnas. Gör ni särskilda insatser för att tillgodose deras behov att få veta när allvarliga saker som berör allmänheten inträffar i samhället?
Nationell strategi behövs
- Vi har lyft den frågan till styrgruppen för genomförandet av RAKEL. Vi har också tagit upp saken med LKC. Men det är min uppfattning att vi även behöver en nationell kommunikationsstrategi för att lösa de här frågorna. I en sådan strategi krävs det också en särskild syn på hur den ska tillämpas i storstäderna, slutar Ulf Rohdin.
Intervju: Claes Cassel-----------------------------------------------------------------
BLÅLJUS FÖRST
ÄVEN I DIN DATOR
Vill du göra Blåljus till din startsida på Internet? Det är mycket enkelt. Medan du har hemsidan uppe - klicka på Verktyg-Internetalternativ-Aktuell-Verkställ-OK och saken är klar. På så vis får du alltid senaste nytt från oss.
SLÅ ENSIGNAL!
NYHET! RING!
Har du en spontan tanke, en invändning, ett tips om något som hänt men samtidigt långt till en dator – ring Blåljus 0734 33 50 00 och berätta direkt. Du har givetvis, om du så önskar, samma rätt till anonymitetsskydd som när du skriver. VÄLKOMMEN I LUREN!
-----------------------------------------------------------------
UPPDATERINGAR OCH
ANTAL BESÖKARE
Blåljus, hemsida för polisfacket i Stockholms län, uppdateras normalt måndagar och torsdagar. Händer det något viktigt uppdaterar vi även andra dagar.
Den här sidan har uppdaterats torsdagen den 12 april 2007 kl 2359. Nästa planenliga uppdatering blir måndagen den 16 april 2007.
Vid uppdateringen måndagen den 2 april stod vårt räkneverk på 272.795. Vid uppdateringen torsdagen den 5 april hade 1262 besökare tillkommit och vi landade då på 274.057.
-----------------------------------------------------------------
HISTORISKA GLIMTAR
- det hände just idag!
Den 13 april 1935 strömmade publiken till Färg och Form i Stockholm sedan stockholmspolisen ingripit mot och beslagtagit flera av Bror Hjorths skulpturer på grund av anstötlighet. anstötlighet. Det är ändå inte så förfärligt länge sedan…
Den 14 april 1912 kolliderade fartyget Titanic i hög fart med ett isberg och sjönk. Mer än 1500 människor drunknande. Av 130 svenskar ombord räddades endast 40.
Den 15 april 1989 avlider 95 människor i samband med läktarbråk på en fotbollsarena i engelska Sheffield.
Den svenska ubåten Ulven med 33 mans besättning rapporteras saknad den 16 april 1943 utanför Marstrand. Då Ulven påträffades den 5 maj visade det sig att den kört på en mina och att besättningen dödats omedelbart.