Det kan tyckas självklart, att om olika myndigheter ska utföra en
gemensam uppgift, att alla delar måste fungera. Brottsbekämpning är ett
exempel, med rapportering, utredning, ev frihetsberövande, rättegång och
påföljd. Det som Riksrevisionen nu betonar, är att om en del börjar
producera mer, måste de andra delarna också hänga med.
Poliserna i Sverige har trots underbemanning med stöd av bland annat ny lagstiftning fört allt fler ärenden till rättegång och dom. Problemen har inte låtit vänta på sig. Häktena är som bekant överfulla, kriminalvårdsansstalterna har också hög beläggning. Och nu noterar Riksrevisionen i en ny
rapport att att regeringen i sin styrning av myndigheterna inte har haft
tillräckligt fokus på hela kedjan. Rättskedjan består som bekant av polis,
åklagare, domstolar och kriminalvård.
Domstolarna fick visserligen budget enligt sitt anslagsyrkande, men riskerar framöver att bli en flaskhals, något som kan leda till att rättegångar sker först när minnen börat blekna, något som kan vara en risk för rättssäkerheten. Till det kommer att gärningsmän som inte lagförts kan fortsätta en eventuell brottskarriär i frihet. Domstolsverket lämnade i början av året in sitt anslagsyrkande till regeringen där man yrkar på ett ökat anslag med 650 miljoner kronor för åren 2020–2022.
Motsvarande ökningar torde krävas för åklagare och kriminalvården som sedan länge haft en hög arbetsbelastning.
JUSEK har flaggat för behovet och Polisförbundet har drivit frågan att en
polisberedning skulle kunna ge en långsiktig planering för samhällets rättsskydd.
−Tyvärr har man från politiskt håll ägnat sig åt ett lappande och
lagande och gett tillfälliga resurstillskott till den myndighet som för
tillfället har de mest akuta behoven, säger Tomas Stjernfeldt, förste
vice ordförande Polisförbundet.
− De satsningar som har gjorts på Polisen har varit helt nödvändiga.
Och det kommer att krävas ytterligare satsningar framöver. Samtidigt
måste även andra rättsvårdande myndigheter få de resurser som krävs när
polisen expanderar. Annars riskerar de satsningar som görs att till
stora delar gå förlorade, säger han.
− Nu måste regeringen ta ett helhetsgrepp och arbeta långsiktigt för att stärka hela rättsväsendet, säger Tomas Stjernfeldt i ett pressmeddelande.
− En varaktig beredning skulle medföra att vi får en ordentlig analys
av vad som krävs för att polisen och övriga myndigheter ska kunna bli
bättre på att förebygga, utreda och bekämpa brott, avslutar han.
Blåljus menar att polisen inte klarar av brottsligheten ensamma. Självklart måste polisernas åtgärder följas upp, helst tidsmässigt så nära brottet som möjligt. Det är viktigt för rättssäkerheten, för brottsoffren, och för att gärningsmannen ska uppfatta sambandet mellan sin handling och samhällets reaktion på ett tydligt sätt.
Tommy Hansson
