Hur många gånger kan en tonåring bli beskjuten i Sverige?

I reportaget beskrivs hur samhällets insatser och påföljder inte haft någon nämnbar verkan. När pojken kommit tillbaka till sin miljö, har gängen uppenbarligen all makt över honom. Nu, efter allt han varit med om,  kan han se det positiva att komma från gängmiljön, även om det är ett SIS-hem. Det var spännande i början med det kriminella livet, men när han ville dra sig ur, var det inte så enkelt... Utanför SIS-hemmet är planeringshorisonten 24 timmar, och framtiden högst oklar.

"Det rekordhöga antalet skjutningar som skakar Sverige är toppen av ett isberg. Under ytan ligger mängder av mindre allvarliga brott men också sociala problem, psykisk ohälsa och ofullständig skolgång. Nu kräver fackförbunden Vision och Polisförbundet ett helhetsgrepp och effektiv samordning för att vända en utveckling som kostar i såväl i ekonomiska termer som i mänskligt lidande.

 

För många i samhället är det de mest spektakulära händelserna som syns: det rekordhöga antalet dödsskjutningar och andra skjutvapenrelaterade uppgörelser på öppen gata. Det påverkar både den faktiska tryggheten och den upplevda tryggheten i samhället, särskilt i våra utsatta områden."

 

"Våldets ständiga närvaro i den kriminella miljön

speglas också i hur man förhåller sig till polisen. Det finns stor konsensus kring att man riskerar sin egen, och kanske också anhörigas, säkerhet om man pratar med polisen. Knutet till detta finns även uppfatt­ningen om att polisen inte heller kan skydda en från utsatthet om man skulle delta i en brottsutredning. Konflikter hanteras istället inom den kriminella miljön. I materialet finns uttalanden om att polisen inte har någonting med konflikten att göra, att man vill lösa den själv genom en skjutning och att man bränner sin krimi­nella identitet om man skulle prata – även om motståndet mot polisens inblandning inte tycks vara absolut.

 

Dessutom finns det problem med polisens legitimitet, vilket flera intervjupersoner vittnar om. Det uttrycks exempelvis genom berättelser om att man tvivlar på polisens intention – om de verkligen har intresse av att skydda en från våld. Det finns också intervjupersoner som beskriver att deras negativa uppfattning om polisen har bekräftats av egna erfarenheter. Att man vill hantera konflikter inom den kriminella miljön kan därmed i en viss me­ning förstås mot bakgrund av känslan av att polisen inte finns där för en. Samtidigt försvåras därigenom också polisens möjlig­het att spela en roll i konflikthanteringen."