I SÖDERTÄLJE:

Ny attack mot polisers bilar

”En ny attack mot polisers bilar har inträffat i Södertälje”, berättar Lars Ericson, ordförande i polisfacket i Stockholms län, för Blåljus. ”En polis har fått däcken sönderskurna på sin bil när den stod i garage i Södertälje polishus. Där har också en polisbil fått däcken förstörda. Samma sak har drabbat ytterligare en polis privatbil. Den stod parkerad utanför bostaden. Vid ett möte idag i Polishuset fick jag signaler från ledningen som jag tolkar så att man är på väg att ompröva sitt nej till ett helt nytt polishus i Södertälje som ett alternativ till den nu planerade ombyggnaden av det gamla. Det välkomnar vi i så fall”, slutar Lars Ericson.

-----------------------------------------------------------------

Göran Strömi Kalla fakta

Se Kalla fakta i TV4 i kväll, torsdag, kl 2030. Programmet tar upp Göran Ström, Västerortspolisen, och hans långa kamp för rättvisa. Göran blev först nyligen helt friad i hovrätten. Göran slog, för att hindra färd, ett eller två batongslag mot armen på en misstänkt drogpåverkad motorcyklist som försökte starta och dra från platsen. En enig hovrätt fann ingripandet helt korrekt. Men innan dess hade Göran drabbats hårt. Under notiser här till vänster hittar du rubriken ”GÖRAN STRÖM”. Där kan du läsa mycket bakgrund. Intressant är också Blåljus långa intervju med åklagaren i målet Christer Ekelund. Den hittar du under äldre nyheter till vänster 2006-12-24. Rubriken är ”Häxjakt på poliser – myt eller verklighet”.

-----------------------------------------------------------------

 

 

 

 

Blåljus ändrar utgivningstakt under en kort tid framöver.
Se nedan.

-----------------------------------------------------------------

KVINNOR STARKA I POLISFACKEN SÖDER-OM-SÖDER

I alla tre söder-om-söderdistrikten har kvinnorna en glädjande stark ställning i de fackliga styrelserna.

 

Polishusfrågan het i Södertälje

 

 

”Vi hade dubbelt så många deltagare på vårt årsmöte som förra året”, berättar Jan Svensson, ordförande i Södertälje polisförening. ”57 kom till mötet och det är inte illa med tanke på att vi bara är 159. Jag tror det handlar om ett väldigt stort intresse för polishusfrågan”.

Medlemmarna fick en redogörelse för arbetet med den riskanalys som nu är klar för om- och tillbyggnaden av det gamla polishuset i Södertälje. Själva riskanalysen är sekretessbelagd och det går inte att ge några detaljer ur den. Men frågan är het för södertäljepoliserna sedan ytterligare attacker mot bilar, både privata och tjänste, gjorts i polishusgaraget den senaste veckan. En polis har också fått däcken sönderskurna på sin bil utanför bostaden.

- Vi hade tyvärr inga motioner att behandla, förklarar Jan Svensson, och i valen gick det så att vi fick in en ny ledamot – Taina Rosén-Vilidu. Och därmed har vi tre män och två kvinnor i den fackliga styrelsen i Södertälje.

 

 

 

Årsmötesrekord och ny ordförande i Söderortsförening

 

 

”127 medlemmar och 15 fullmakter – det måste vara ett årsmötesrekord”, säger avgående ordföranden i Söderorts Polisförening Kenneth Falk till Blåljus.

Söder-om-söderdistrikten har ett nära fackligt samarbete och Ulf Ask från Södertörn satt ordförande på Söderorts välbesökta årsmöte. Kenneth Falk hade bestämt sig för att träda tillbaka efter många år på ordförandeposten som övertogs av fackligt erfarne Johnny Nordlöf.

- Det kändes precis lagom, säger Kenneth. För att återgå till årsmötet så var det nog extra välbesökt på grund av en valfråga. Vi hade en medlem som gärna ville komma in i styrelsen och sedan en grupp som hade en annan uppfattning. Båda sidor mönstrade sina styrkor och det blev rösträkning som visade att den här medlemmen, som inte föreslagits av valberedningen, inte hade det nödvändiga stödet från årsmötet.

- I övrigt var det ett traditionellt årsmöte. Vi hade inga motioner och inte så mycket annat heller som väckte diskussion. Vi fick fyra nya kvinnor och två nya män i styrelsen. Nyvalda är Ann Lindahl, Maria Jensen, Sara Stening, Cecilia Närfors, Lars-Göran Niemi (skribent i Blåljus i somras) och Martin Eckerdahl. Martin var tänkt som kassör och det har han redan konstituerats som. Med det valet har vi fem kvinnor och fem män i styrelsen och det känner vi oss glada över.

 

 

Laddade frågor i Södertörn

”Vi hade ett 30-tal på vårt årsmöte och det kunde vara fler eftersom vi är nära 500 medlemmar i Södertörns Polisförening”, tycker ordföranden Ulf Ask, just omvald på två år. ”Men vi har ingen bra möteslokal på någon station och måste hyra in oss på stan och det gör nog sitt till”.

- I Södertörn har vi en del verkligt laddade frågor, förklarar Ulf Ask för Blåljus. Botkyrka och Huddinge har turbunden periodplanering medan Handen har vanlig periodplanering och försöken att ensa det här har väckt en enorm debatt. Nu föll det sig så att ledningen före årsmötet hade bestämt att Handen får fortsätta som de vill och därmed hamnade den frågan inte på årsmötets dagordning.

- Däremot hade vi tre motioner glädjande nog skrivna av unga poliser som funnit den här vägen att föra fram sina åsikter. En ville att övertid som tillkommer efter ett nattpass alltid ska vara kvalificerad oavsett vad klockan är. Vi jobbar i den riktningen så att den ansåg årsmötet besvarad. Sedan ville en medlem att fler, framförallt på utryckningen, ska få utbildning på MP5 (polisiärt förstärkningsvapen avsett för särskilda händelser). Det jobbar vi också för så även den blev besvarad. Slutligen motionerade en medlem om att uppdelningen i enkel och kvalificerad övertid inte är bra. All övertid bör vara kvalificerad. Det höll årsmötet med om och biföll motionen.

- Nyvalda i styrelsen, slutar Ulf, blev Elisabeth Clemetti, Kenneth Johansson och Carina Nyberg och därmed består vår styrelse i Södertörn av fem kvinnor och sex män.

-----------------------------------------------------------------

 

 

Debattforum
INSÄNDARE:

 

”Nu vet jag
hur chefer
tänker”

”Nu har jag äntligen fått svar på HUR chefer tänker och utbildas i diverse situationer, tror jag. Så här är det: Så fort någon ”underställd” börjar ta fram olika problem och konfronterar chefen med detta, så gäller det för chefen att FÖRNEKA FAKTA! På så sätt så tar man bort kritiken, tror man. Man tror att man tar ”udden” av problemet och personen som framställer problemet framställs som ”lägre vetande”.

Ni andra: Testa chefen! Han/Hon kommer säkert att förneka problemen!

ALLA chefer har nämligen gått samma chefskurs!

Man kan ju fråga sig VARFÖR någon kommit fram till detta? Det är inte undra på att polisverksamheten går åt helt fel håll (andra uttryck finns)! Detta är helt enkelt en varning i all välmening. Jag själv har snart gett upp, men bara nästan. Eftersom dumheterna fortfarande förekommer i allt större utsträckning, så fortsätter jag, trots allt.

Kerry”

 

 

 

Signaturen ”Per” skrev för en tid sedan på Blåljus att förbundsordföranden sträckt ut handen till Stockholm med konferensen den 7 maj. ”Per” bad också alla betänka att enighet ger styrka. Anders Bergstedt instämmer:

 

 

 

 

”Många har
mått illa”

”Det är välgörande att läsa det du skriver. Många har mått illa över situationen och det har tydligen avspeglat sej på Birger Jarls stämma, men glädjande nog har det varit tvärtom för de övriga. Det är bara att hoppas att man vid Länsavdelningens stämma kan hitta en konstruktiv linje och att Lasse och Janne kan närma sej varandra !

Anders Bergstedt”

  -----------------------------------------------------------------

 

 

 

 

UR ÅRETS MOTIONER:

 

 

Verklig demokrati
Civila på polisjobb
Tonade radiobilrutor

”Det är lätt att se fördelarna med samtalsdemokratin. Det är ett civiliserat och förnuftigt sätt att lösa problem och nå gemensamma lösningar som alla sluter upp kring. Problemen uppkommer när egenintresset och gruppidentiteten är starka eller när det finns renodlade intressekonflikter. Då kan det vara svårt att föra det prövande samtalet. Förbundsstyrelsen borde därför anse att det är mycket angeläget att stärka samtalsdemokratin inom förbundet. Det är uppenbart att samtalsdemokratin kräver nya arenor och mötesplatser i förbundet där åsikter kan bildas, debatteras och ifrågasättas.”

 

Det här skriver Andreas Strand, Polisföreningen Birka, Västerortspolisen, i en motion som han vill ska tillstyrkas av stämman vid polisfacket i Stockholms län den 23 mars. Sedan är tanken att den ska vandra vidare till Polisförbundets representantskap i höst. Det är lätt att ana att Andreas erfarenheter från representantskapet i Malmö hösten 2006 ligger bakom motionen. Andreas fungerade där som samordnare för ombuden från Stockholms län och det gav honom djupa inblickar i det spel som pågick.

Nu vill Andreas att det inrättas ett förbundsråd eller ett ordförande-forum inom Polisförbundet för att vidga samtalsdemokratin. Med utgångspunkt från händelserna under representantskapet vill Andreas också att stadgarna ändras så att nominerade i valet till förbundsstyrelsen ges en ovillkorlig rätt att, under rimlig tid, yttra sig inför ombuden på representantskapet.

Han vill också se stadgarna ändrade så att förbundsstyrelsen måste redovisa en utförligare verksamhets- och ekonomisk inriktning för kommande verksamhetsperioder. Detta hänger ihop med att förbundsstyrelsen vid mötet i Malmö föreslog en höjning av medlemsavgifterna utan att presentera en budget där det framgick hur pengarna skulle användas.

 

 

 

Över till chefsföreningen

Chefsföreningen påtalar i en motion skillnaden mellan Polisförbundets stadgar och det som tillämpas inom polisfacket i Stockholms län. Enligt förbundet ska man vara medlem i det förbundsområde där man har sin anställning. En stockholmspolis kan alltså inte välja att ha sitt medlemskap i Skåne län. I konsekvens med det vill chefsföreningen att medlemmar i Stockholms län ska ha det föreningsmedlemsskap  som följer av deras anställning. Kort sagt – kommissarier och uppåt ska föras till chefsföreningen med automatik. Idag har vi en stadga som betonar medlemmens eget val.

Chefsföreningen understryker att man inte vill tvinga någon. Den som uttrycker ett tydligt val ska få sin vilja fram. Chefsföreningen vill med motionen endast ändra normalförfarandet.

 

 

 

 

Civila utredare vid gränspolisen

  Claes Carnö på Gränspolisavdelningen lyfter fram frågan om civilanställda brottsutredare i en motion. Han noterar att än så länge utreds de flesta brott av poliser på avdelningen. Men det finns även några civila utredningsassistenter, som arbetar med brottsutredningar. De utreder brott mot Utlänningslagen och mot BrB (brottsbalken).

Claes Carnö berättar att utredningsassistenterna hos Gränspolisavdelningen har önskemål om att få arbeta även med mer kvalificerade brottsutredningar. Det finns passkontrollanter som vill få utredningsvana med brottsutredningar. Dessa önskemål understöds av chefer inom polisen, hävdar han.

Nu vill han ha svar på frågan om Polisförbundet i framtiden önskar se poliser eller civilanställda inom myndigheten som brottsutredare. Han vill också att förbundet undersöker ute i myndigheterna hur det fungerar med civilanställda brottsutredare och redovisar resultatet till medlemmarna. Därefter önskar han att förbundet agerar mot myndigheterna efter en fastställd inriktning i frågan.

 

 

 

 

Säkerheten för poliser i yttre tjänst

Även styrelsen i fackliga sektionen vid länskommunikationscentralen, OLKC, reagerar mot att poliser där ersätts med civilanställda. I en motion kräver den att den yttre polisverksamheten även i fortsättningen skall ledas och styras av polisinspektörer på OLKC.

Arbetsgivaren vill utöka bemanningen av civil personal på OLKC, berättar styrelsen, och dessa skall utbildas till fullvärdiga operatörer. Detta innebär att arbetsgivaren vill jämställa en civiloperatör med en polisoperatör vilket medför att de civila operatörerna även kommer att prata radio.

Den fackliga styrelsen ser en fara i detta och anser att säkerheten för poliser i yttre tjänst äventyras. Även servicen riskerar att försämras då det är svårt att ersätta den kunskap som poliser på OLKC fått genom polisutbildning och den polisiära erfarenhet de vunnit i yttre tjänst.

 

 

 

 

Skadeståndsprocesser

Roslagens polisförening har enats om en motion som syftar till att sätta fokus på samverkansavtalet. Målet med avtalet är en ytterligare förbättrad och mer effektiv verksamhet där medarbetarnas samlade kompetens än mer kan fångas upp och tas till vara. Efterlevnaden av intentionerna av samverkansavtalet kan dock ifrågasättas på sina håll, skriver styrelsen.

Nu vill styrelsen i Roslagen att polisfacket i länet i första hand verkar för att samverkansavtalet ska följas. Vidare vill man att facket agerar mot arbetsgivaren i enskilda fall genom att driva skadeståndsprocesser enligt skadeståndsreglerna i MBL på grund av brott mot samverkansavtalet. Facket ska också få mandat att, vid behov, säga upp samverkansavtalet om vidtagna åtgärder inte medför en tillfredsställande tillämpning av avtalet.

 

 

 

 

Personen bakom betyget och meriterna

Jag vill att polisfacket i Stockholms län aktivt ska vara med och påverka framtidens rekrytering och polisutbildning. Det gäller blivande kollegor och vilka krav vi har på dem, skriver Jan Forsman i City i en motion. Han har hört uppgifter om att man ska ändra rekryteringen till ett mera högskolemässigt ansökningsförfarande. Det är en linje han inte tror på.

Vi måste jobba på att behålla en aktiv rekrytering där vi försöker ta reda på vem personen bakom betyget och meriterna är, i dagens system gör man det genom tester och intervjuer samt referenstagning, slutar Jan Forsman.

 

 

 

 

Uppskattade arbetsplatsbyten

Vi har under åren haft kolleger som har gjort korta arbetsplatsbyten med andra myndigheter, detta har uppskattats av i princip alla inblandade. Personlig utveckling, erfarenhetsutbyte, nya idéer och ett trevligt miljöombyte är bara några av de positiva effekter detta har. Vi knyter också vid dessa tillfällen nya kontakter som är värdefulla inte minst fackligt sett, skriver Jan Forsman i ytterligare en motion.

Med tanke på de goda resultaten vill han att Polisförbundet i Stockholms län jobbar på att det skall bli lättare för poliser i länet att kunna göra korta tjänstebyten/praktik   med andra myndigheter.  (kortare= 2-3 veckor). Han vill se en modernare, tillåtande attityd från arbetsgivaren till önskemål om byten.

 

 

 

 

Ny medarbetare kostnad – ej resurs

Myndigheten verkar inte vara speciellt intresserad av att personalrörligheten skall öka, menar Länspolisföreningens styrelse. Detta kan bero på att vid stor och fri rörlighet kommer polismästarna att tappa greppet om ekonomin då lönemedlen ligger på distrikt och avdelningar och inte centralt i myndigheten. Polismästarna ser varje ny medarbetare som en kostnad i stället för som en resurs. Flera av länspolisföreningens medlemmar har drabbats av detta synsätt.

Länspolisföreningens uppfattning är att lönemedlen skall ligga centralt alternativt att de följer individen. Detta för att underlätta en sund rörlighet inom myndigheten, skriver Länspolisföreningens styrelse i en motion till stämman.

 

 

 

 

Vikariatpeng även en söndag

Per-Åke Wallberg, Sigtuna närpolis, vill ha en förändring i avtalet rörande vikariatsersättning. Han tycker det är orättvis att den vikarierande bara ersätts för vikariatsperiodens vardagar. Ansvaret i denna tjänst handlar om personalansvar, arbetsmiljöansvar och förundersöknings-ledaransvar, dessa ansvarsområden slutar inte att gälla bara för att två lediga dagar infaller varje vecka, menar han och vill att vikariatsersättning utgår för hela perioden inräknade lediga dagar.

 

 

 

 

Beredskap med bombhund

Bombskyddsgruppen är än så länge en liten grupp. I bombskyddsgruppen finns för närvarande fem godkända sprängämnesökande hundar. Under året 2007 kommer förhoppningsvis gruppen utökas till åtta sådana, skriver bombhundförarna på Länskriminalpolisens tekniska rotel i en motion.

Enligt ett regeringsbeslut finns krav på myndigheten att hålla minst en bombhund med förare dygnet runt alla dagar på året. Detta har inneburit att hundförarna under många år tvingats till beredskap avsevärt mer frekvent än vad som är normalt för enheter med beredskapsansvar.

Under merparten av år 2006 har beredskapen delats av fem hundförare. Det har gjort organisationen mycket sårbar. Sjukdom och längre kurser påverkar beredskapsfrekvensen ytterligare.

Bombhundförarna vill nu att  beredskapsersättningen (som varit densamma sedan minst år 1986) höjs. Konsumentprisindex kan vara ett riktmärke.

 

 

 

 

Foderlega bör följa konsumentpriser

Hundförare argumenterar i ytterligare en motion för att kostnadsersättningen för hållande av tjänstehund höjs.

Kostnadsersättningen, foderlega, för tjänstehund inom Polismyndigheten i Stockholms län är för närvarande 1520 kronor/månad. Ersättningen har inte på något sätt följt konsument-prisindex.

Hundföraren får ersättningen för privat fördyring som uppkommer för hållande av hund.Hundförarna kan antingen äga sina hundar själva eller också ägs hunden av myndigheten.Hundförarna är tvingade att transportera hunden i sin privatbil till och från arbetet. Detta innebär ett stort slitage på fordonet, både invändigt och funktionellt. Många mil gör att fordonets värdeminskning är avsevärd. Milkostnaden är hög. Ersättningen skall dessutom täcka medarbete i form av extra städning, slitage i hemmet samt foderkostnad.

År 1980 var ersättningen 900 kronor/månad. Konsumentprisindex beräknat ifrån detta år fram till 2006 visar att denna ersättning borde vara 2600 kronor/månad. Tittar man enbart på index för hållande av kombibil, bensinkostnad m m torde summan bli betydligt högre, menar hundförarna.

 

 

 

 

Funktionstillägg för utryckning

Göran Martinsson från 1 S/I planeringslag 2 vill ha ett funktionstillägg till poliser i ingripandeverksamheten (radiobilarna eller utryckningen med andra ord). Han pekar i sin motion på att ingripandeverksamheten i City har svårigheter att få poliser att stanna kvar i det uppdraget.  De nya kommer ofta direkt från PHS och endast ett fåtal  från andra enheter. Det har fått till följd att ingripandeverksamheten har många poliser med få anställningsår. Samtidigt ställs det i ingripandeverksamheten höga krav beträffande kunskaper och färdigheter inom flera områden, framhåller Göran Martinsson.

Ett funktionstillägg skulle kunna få fler poliser att stanna i ingripandeverksamheten. Därutöver vill Göran Martinsson att de som arbetar i ingripandeverksamheten ska få fyra timmar i stället för en timme fysisk träning i veckan. Det ställs höga fysiska krav på en polis inom ingripandeverksamheten, allt från tunga lyft till skiftestjänstgöring. För att förlänga en polisman tid på ingripandeverksamheten så måste han eller hon få möjligheten att bibehålla sitt välbefinnande, skriver Göran.

Inom parantes: någon som undrade över Görans arbetsplatsbeskrivning ovan? Jo, 1 står för City, S för Södermalm och I för ingripandeverksamheten. Ett planeringslag är två gamla turlag som slagits samman (turlag är en grupp poliser som arbetar i samma skift) och därmed borde planeringslaget mönstra cirka 25 poliser men i praktiken finns oftast bara ca 15.

 

 

 

 

Handledning av akademiker ersätts inte

Det har blivit mer och mer vanligt att poliser utses att handleda civil personal. Myndigheten saknar policy vad beträffar utbetalning av handledararvodet, påpekar Länspolisföreningen i en motion. Vid Operativa avdelningen utbetalas handledararvodet vid handledning av nyanställda civila operatörer på LKC. På Länskriminalpolisen utbetalas inget handledarvode vid handledning av nyanställda akademiker. Länskriminalpolisen motiverar detta med att handledararvode ej utgår då handledningen inte gäller en polisaspirant.

Nu vill Länspolisföreningen att polisfacket i länet verkar för att handledararvode ska utbetalas vid handledning av civilanställda.

 

 

 

 

Bättre utrustning i polisfordon

En av ingripandeverksamhetens verksamhetsmål är att effektivisera den långtgående förundersökningen på platsen där ett brott har skett. För att det ska bli så effektivt som möjligt behövs bättre utrustning i polisfordonen, menar Göran Martinsson, City.

Skulle förutsättningar finnas i polisfordon såsom ljud- och bildupptagning samt ett mobilt datasystem skulle ingripandeverksamheten effektiviseras radikalt, hävdar han.

Rättssäkerheten för såväl polispersonal såsom misstänkta skulle också förbättras. Inom flera polismyndigheter i andra länder finns denna utrustning redan, och jag anser att Sverige inte ska vara ett undantag, slutar Göran och vill nu att polisfacket i länet ska engagera sig för att få till stånd en förändring.

 

 

 

 

Skydd mot nyfikna blickar

”Under ett nattpass blev min patrull beordrad till ett skadegörelsebrott. På grund av tiden på dygnet fanns det få personer i rörelse. Händelsen hade anmälts av ett vittne, som mötte upp vid platsen. En annan patrull hade i nära anslutning till brottet stannat de enda två personerna, som i övrigt fanns i närheten vid tillfället. Här fanns ett utmärkt tillfälle för oss att ta med vittnet och låta honom se om de personer som stoppats var de samma som utfört skadegörelsen.

Vittnet vägrade eftersom han menade att han tydligt kunde se in i bilen. Enligt honom skulle därför även han kunna bli igenkänd av personerna och han var därmed rädd för att råka ut för repressalier. Det är min fasta övertygelse att vi hade kunnat förmå vittnet i detta fall att följa med och peka ut de eventuella gärningsmännen om vi hade haft tonade rutor i baksätet. Av olika skäl är anmälare och vittnen ofta rädda för att medverka i brottsutredningar”,

skriver Tomi Nyström i Roslagens polisförening. Han vill att polisfacket påverkar myndigheten att ändra beslutet att ta bort toningen av rutorna i polisbilarnas baksäte.

Han pekar också på att i de lagar och författningar som styr polisens arbete talas det om att vårt handlande och de ingripanden vi gör ska styras av hänsyn mot dem som vi omhändertar. Åtgärderna ska inte skapa större olägenhet än nödvändigt eller väcka onödig uppmärksamhet. Han finner det naturligt att vi skyddar frihetsberövade och andra i polisbilarnas baksäten mot nyfikna blickar.

 

 

 

 

Enskildes intresse i andra hand

I länet finns det ett antal rehabiliteringsärenden där det av olika anledningar bedömts att rehabilitering ska ske utanför eget distrikt, skriver Roslagens polisförening i en motion. Någon samordning eller samlad syn på dessa ärenden synes inte ske utan insatsen bygger på överenskommelser mellan enskilda polismästare i de enskilda fallen. Hanteringen av rehabiliteringsärenden har kommit att bli en budgetfråga mellan berörda distrikt och den enskildes intressen tenderar att komma  i andra hand beträffande långsiktiga lösningar.

Det är av vikt att myndigheten tar sitt myndighetsgemensamma ansvar för de medarbetare som jobbar i Stockholms län utan att ärendena ska hamna i kläm mellan enskilda distrikts intressen, anser Polisföreningen i Roslagen.

Därför vill man att polisfacket i länet verkar för att rehabiliteringsansvaret i ärenden som, efter bedömning, inte kan hanteras av eget distrikt/avdelning övertas av personalavdelningen och att avdelningen får budgetmedel för detta.

FOTNOT: Motionen är ett viktigt sätt för medlemmen att framföra sina åsikter inom polisfacket. Alla medlemmar kan motionera. I Stockholms län kan den som lyckas med sin argumentering vandra med sin motion hela vägen från polisföreningens årsmöte till den regionala stämman och vidare till Polisförbundets representantskap. Vinner den bifall där har motionen påverkat förbundets handlande och kan därmed i allra bästa fall medverka till att hela polisväsendet ändrar sig. Det finns exempel på det. Blivande författare av motioner ska inte låta sig avskräckas av att flertalet förslag växlas in på något fackligt sidospår och stannar där. De påverkar i alla fall på sin väg och chansen att de ska nå ända upp finns alltid. Den ökar ju kortare och slagkraftigare de är. Ett annat bra tips är att i att-satserna inte låsa fast facket i detaljanvisningar. Allmänt hållna inriktningar med bra svängrum för förhandlarna brukar göra susen.

I den här artikeln har motionerna inte kommenterats utan får tala för sig själva. När vi kommer närmare stämman den 23 mars kommer vi att få veta vad styrelsen i det regionala facket tänker kring motionerna och vilket beslut den föreslår stämman att fatta.

Inom polisfacket i Stockholms län har den som motionerar yttranderätt vid stämman när motionen behandlas. Den öppningen finns inte vid förbundets representantskap.

Tyckte du att någon eller några motioner ovan var särskilt intressanta? Om du är ombud vid stämman kan du kämpa för dem där. Är du inte ombud får du gå den gamla hederliga demokratiska men något mödosammare vägen. Sök upp dina valda ombud och argumentera för att de ska slåss för bifall av just den här motionen. Argumentens skärpa avgör vilken framgång du når.

-----------------------------------------------------------------

 

 

 

 

BLÅLJUS FÖRST
ÄVEN I DIN DATOR

Vill du göra Blåljus till din startsida på Internet? Det är mycket enkelt. Medan du har hemsidan uppe - klicka på Verktyg-Internetalternativ-Aktuell-Verkställ-OK och saken är klar. På så vis får du alltid senaste nytt från oss.

-----------------------------------------------------------------

 

 

 

 

UPPDATERINGAR

Blåljus, hemsida för polisfacket i Stockholms län, uppdateras normalt måndagar och torsdagar. Händer det något viktigt uppdaterar vi även andra dagar.

Under några veckor från torsdagen den 22 februari kommer Blåljus, på grund av omständigheter som vi har svårt att påverka, bara publiceras på torsdagar. Vårt debattforum är också tänkt att vara stängt under samma period, lite beroende på utvecklingen, men öppnas igen i god tid före stämman. Blåljus hoppas på läsarnas välvilliga förståelse för åtgärden.

Den här sidan har uppdaterats torsdagen den 22 februari 2007. Nästa planenliga uppdatering blir torsdagen den 1 mars 2007.

-----------------------------------------------------------------

 

 

 

 

HISTORISKA GLIMTAR
- det hände just idag!

En folkomröstning på Åland i december 1917 hade resulterat i en överväldigande majoritet för återförening med Sverige och en åländsk delegation uppvaktade i början av februari 1918 Sveriges kung och regering med yrkande på återförening. En rysk garnison fanns på ögruppen, och med anledning av rapporter om oroligheter sändes den 23 februari 1918 en svensk flottexpedition till Åland. En långvarig och bitter konflikt uppstod mellan Stockholm och Helsingfors om Ålandsöarnas framtida statstillhörighet. Utgången blev att Nationernas förbunds råd i juni 1921 godtog Finlands krav på ögruppen men samtidigt förordnade dels om ögruppens demilitarisering, dels om långtgående självstyrelse för Åland.

24 feb 1993offentliggjordes att Gota Bank gick med 12,9 miljarder i förlust Bankerna redovisade stora förluster inte minst på grund av fastighetskrisen.. När den internationella lågkonjunkturen bredde ut sig på hösten 1990 vände fastighetspriserna på kommersiella fastigheter brant nedåt och föll på två år med mer än 50 procent. Nybyggnaden av fastigheter lamslogs. Nedgången på fastighetsmarknaden drabbade först och främst de fastighetsbolag som drivit på spekulationen och i andra hand de finansbolag och banker som, direkt eller indirekt, hade finansierat den. Staten övertog senare även aktierna i Gota Bank.

Den 25 februari 1937 hölls protestmöte i Stockholms konserthus mot pilsnerfilm som "kulturfara". Det var filmer där man - i motsats till champagnedrickandet i Svensk Filmindustris sofistikerade komedier i överklassmiljö - förtärde pilsner och brännvin. Protesterna gällde Weyler Hildebrands "Pensionat Paradiset" (1937).

Den 26 februari 1942 – den kallaste krigsvintern – noterades nya köldrekord i Sverige. I Skåne, till exempel, är det minus 35 grader, och Gotland isolerades eftersom  färjetrafiken ställts in.

Den 27 februari 1933 brann riksdagshuset i Berlin. På brandplatsen greps en ung nederländsk kommunist, Marinus van der Lubbe. Nazisterna skyllde genast branden på en kommunistisk komplott och genomdrev en undantagslag, som satte de medborgerliga rättigheterna ur spel och banade väg för Hitlers diktatur. van der Lubbe dömdes till döden för mordbrand. Det har funnits många teorier om hur branden uppkom men forskningens nuvarande ståndpunkt lutar åt att van der Lubbe ensam tände på.

Den 28 februari 1986 sköts statsminister Olof Palme till döds på Sveavägen i Stockholm. Dådet orsakade den mest omfattande och uppmärksammade polisutredning som någonsin förekommit i Sverige. Ett antal spår följdes, däribland det kontroversiella s.k. PKK-spåret, men utan framgång. Först drygt två och ett halvt år efter mordet, 14 december 1988, anhölls en medelålders förtidspensionerad missbrukare, Christer Pettersson, med en lång rad noteringar i kriminalregistret som misstänkt för mordet. Enligt tingsrättens majoritet räckte Lisbet Palmes utpekande för att han skulle dömas till livstids fängelse i juli 1989. De båda juristdomarna i tingsrätten reserverade sig mot domen och ville frikänna honom med motiveringen att den bevisningen inte var tillräcklig. En enig hovrätt frikände den Christer Pettersson i november 1989 med den huvudsakliga motiveringen att det inte kunde uteslutas att Lisbet Palme och övriga vittnen misstagit sig vid identifieringen isynnerhet som den inte i nämnvärd grad stöddes av annan bevisning. Polisutredningen har fortsatt men hittills varit resultatlös i den meningen att inga avgörande bevis gått att få fram.

Den 29 februari kallas skottdag.  Det är en extra dag som skjuts in i kalendern för att avvikelserna mellan kalenderår och tropiskt år eller mellan kalendermånad och synodisk månad (tiden mellan två på varandra följande identiska månfaser, oftast nymåne) inte skall växa obegränsat under tidernas lopp. Traditionellt har skottdagen i Sverige inskjutits efter 23 februari i den gregorianska kalendern. Från millennieskiftet har skottdagen placerats som 29 februari. Skottdagen hade tidigare rykte att vara en utpräglad otursdag då man helst inte borde utföra något viktigt arbete. Traditionen att kvinnor "får fria" på skottdagen har påståtts återgå på bestämmelser i medeltidens Skottland.

Den 1 mars 1953 vann Nils "Mora-Nisse" Karlsson för nionde och sista gången Vasaloppet. Han var av de främsta svenska skidåkarna genom tiderna. Han vann OS-guld på 50 km 1948 och blev trea på samma distans i VM 1950. År 1947 blev han dubbelsegrare i Holmenkollen (18 och 50 km), där han vann 50 km även 1951. Mora-Nisse tog 17 individuella segrar i SM (sex på 15 km, fem på 30, sex på 50), två i stafett och 18 i lag. Han blev 1944 den förste som vann tre distanser i SM, upprepat 1950 då han för IFK Mora också vann stafett plus alla tre lagtävlingarna. Han fick Svenska Dagbladets guldmedalj 1944.