Inga medborgargarden i Sverige?

Tre tunga jurister debatterade den nya regeringens feministiska lagförslag om exempelvis internationell sexköpslag, om polisens resurser, om uppdelningen av juridik och polispolitiken, om förundersökningsbegränsning och mycket annat intressant i Veckans Juridik.

Regeringsförklaringen, som annars ansågs vara tunn på det rättspolitiska området,  innehöll en rad feministiska satsningar på det rättpolitiska området: Samtycke vid sex (annars våldtäkt), skärpta straff för sexbrott och kriminalisering av sexköp utomlands. Vad innebär detta? Maria Abrahamsson,  jurist och moderat riksdagsledamot menar att det är ett utslag av populism, men fick mothugg av vänsterpartisten advokat Claes Borgström som betonade lagstifningens normerande betydelse. Frågan är om Polisen har resurserna att prioritera exempelvis sexköp av vuxna utomlands.

En annan fråga som diskuterades var vilken vikt betyg bör ges när det gäller att utse höga juridiska funktioner. Det kunde konstateras att just höga betyg inte var kännetecknande för panelen, men det har ju gått bra för dem ändå.

Panelen diskuterade även det kloka i att dela upp juridiken och Polisen på olika ministrar, varav den ene, Anders Ygeman inte är särskilt erfaren av just det området han fått till ansvar.

Är det värdigt en rättstat att inte ens försöka lösa de mängdbrott som drabbar medborgarna? Göran Kellner, utredningschef vid If har skrivit en artikel på ämnet som kritiserar att förundersökningsbegränsningar används allt för frikostigt. Det är inte värdigt ett rättssamhälle, enligt Göran. Det påpekades att om det upplevs att brott inte utreds, kan det leda till medborgargarden, något som vi (enligt Claes Borgström) inte har i Sverige. (en annan bild kan uppfattas i dessa radioprogram)

Nämndemannasystemets vara eller icke vara diskuterades ur olika synvinklar, med hänsyn taget till det nya parlamentariska läget - och framförallt; ska nämndemännen även i fortsättningen utses politiskt?

Satsningen på Polisen som den borgerliga ministären gjort diskuterades även, och det konstaterades att den inte var så stor egentligen, vi ligger i förhållande till folkmängd mm snarast på samma nivå som 1985. Det framställdes som ett problem att få tillräckligt många som ville utbilda sig till duktiga poliser.

Debatten leddes som vanligt lyhört av Dagens Juridiks chefsredaktör Stefan Wahlberg.

Tommy Hansson