”Ingen kupp bakom ATA”

”Ingen kupp bakom ATA”

Martin Åberg, ordförande för polisfacket i Roslagen och ledamot av Polisförbundets granskningsutskott kommenterar signaturen ”Bosses” insändare i förra Blåljus. Till skillnad från ”Bosse” tror inte Martin på att  ATA/Polis ”kuppades” igenom den 23 november 2007. Senare demokratiska beslut inom Polisförbundet har visat att en majoritet står bakom förbundsstyrelsen. Det hade den inte gjort om den känt sig överkörd, menar Martin. 

Hej Bosse,

Inledningsvis vill jag tydliggöra att denna kommentar på din insändare utgör mina personliga reflektioner utifrån mitt uppdrag i granskningsutskottet och ska därför inte ses som ett svar från granskningsutskottet.

Genom uppdraget att granska de fyra senaste åren av facklig verksamhet har vi från granskningsutskottet träffat en stor mängd fackliga företrädare från alla delar i landet samt ett flertal företrädare utanför Polisförbundet i syfte att vända på alla stenar och lyfta fram viktiga händelser och facklig verksamhet under perioden, både bra och mindre bra sådana. Vår målsättning i detta har varit att nysta i alla trådar för att så brett som möjligt granska den fackliga verksamheten ur ett nationellt perspektiv. Det återstår att se om det sent omsider inkommer ny information om något som vi inte lyckats fånga upp i detta arbete. Som du säkerligen noterat innehåller rapporten förbättringsförslag och reflektioner inom många olika områden, varav vissa kanske mer anmärkningsvärda än andra, och det i en omfattning som det historiskt sett lär vara svårt att finna någon motsvarighet till.

Allmänheten kan bli lidande

Din insändare tar upp ett enskilt avtal som kommit att få stor inverkan på många medlemmars situation, ATA (arbetstidsavtalet). Jag har förståelse för din och många andras känsla och upplevelser av effekten av detta avtal och att många medlemmar känner ett behov av att sittande förbundsstyrelse ska ta ett större ansvar för de konsekvenser det medfört beträffande både verksamhet och arbetsmiljö för många medlemmar. Vi ska heller inte glömma att det på sikt är våra uppdragsgivare, allmänheten, som kan bli lidande av nuvarande utveckling med allt fler trötta, missnöjda poliser som inte får ihop vardagen.

Ur granskningsperspektiv kan man dock konstatera att förbundsstyrelsen tecknat avtalet med arbetsgivaren utifrån ett givet mandat i avtalsförhandlingen. Innan dess genomfördes en muntlig föredragning inför landets förbundsområdesordföranden där företrädare för en majoritet av Polisförbundets medlemmar förordade att polisförbundet skulle anta förhandlingsuppgörelsen. Jag har svårt att se att förbundsstyrelsen skulle ha ”kuppat” igenom detta i den fackliga organisationen. Tvärtom har det under granskningen i stor omfattning förts fram från berörda fackliga företrädare att avtalets tecknande föregicks av en förankringsprocess som saknar motstycke i Polisförbundets historia. Att ATA skulle vara framtaget i sina huvuddrag före den 23 november 2007 är ju en förutsättning, vad ska man annars ha tagit ställning till?

Största misslyckandet
Förbundsordförandena från Västra Götaland och Stockholm rådde förbundsstyrelsen att inte teckna avtalen medan Skåne och övriga landets förbundsområdesordföranden och därmed företrädare för en majoritet av medlemmarna rådde förbundsstyrelsen att tacka ja till det förslag som förhandlats fram. Att det skulle röra sig om en facklig ”kupp” från förbundsstyrelsen har jag svårt att se även utifrån den fortsatta händelseutvecklingen då det väcktes ett misstroende på representantskapet i Malmö september 2008. Med undantag från Stockholms län och delar av förbundsområde Skåne visade landets fackliga förtroendevalda, som sagt ja till avtalsuppgörelsen, sitt fortsatta förtroende för den sittande förbundsstyrelsen vilket rimligtvis inte borde ha varit fallet om det ”kuppats” i avtalsfrågan.

Den som trott att GU - rapporten skulle utgöra någon sorts ansvarsdokument för att ställa fackliga företrädare till svars för de problem som många medlemmar upplever som en följd av avtalen lär bli besviken. Däremot talar fakta och händelseförlopp för sig och utifrån det kan Polisförbundets medlemmar bedöma om de anser sig företrädda på bästa sätt och utifrån det agera. För egen del har jag redan från början uppfattat ATA (arbetstidsavtalet) som det avtalsmässigt största fackliga misslyckandet under min tid som polis. Min personliga uppfattning i denna fråga har inte förändrats i och med arbetet med granskningsutskottet men jag vill i detta göra klart att rapportens syfte inte har varit att spegla vare sig min, andra GU - valda eller enskilda medlemmars uppfattning om ett enskilt avtal. Nationellt är detta prövat under granskningsperioden i demokratisk ordning där en överväldigande majoritet av landets övriga fackliga företrädare förklarade sitt förtroende för den sittande styrelsen som tecknat avtalet.

Många läser Blåljus
Avslutningsvis vill jag passa på att kommentera Blåljus som forum. Under granskningsarbetet framkom åtskilliga exempel på det genomslag och de debatter som blossar upp i kölvattnet av Blåljus bland fackliga företrädare och medlemmar i hela landet. Även om alla inte alltid uppskattat forumet i lika hög grad anser jag att forumet fyller ett behov som för framtiden även borde tillgodoses på en nationell facklig arena inom Polisförbundet…

Martin Åberg
Ledamot granskningsutskottet 2010

Vill du läsa vad "Bosse" skrev i förra Blåljus? Klicka HÄR!