INSÄNDARE: Vi måste bestämma oss om beredskapspolisen
ALLA INLÄGGNEDAN ÄR INSÄNDARE: (utom Blåljus kommentarer, förstås)
Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i Stockholms län har. Insändare publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta undantagsfall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.
Jag är ganska trött på att se bilder på Carin Götblad i alla möjliga sammanhang. Att hon får pris för att uppfinna hjulet på nytt och att det satsas enormt på kvinnor i ALLA ämbeten, men för oss vanliga män finns det intet kvar. Såååå trött. Hoppas jag vinner på Lotto snart så jag slipper allt.
Barbarossa
När det gäller beredskapspolisen är det svårt att veta vad som är rätt och fel rent fackligt sett. Är beredskapspolisen ett hot mot den polisiära yrkesrollen? Kommer den att urvattna polisbegreppet och öppna portarna för alla möjliga yrkesgrupper som vill ta en bit av poliskakan? Lyssnar man på Polisförbundet centralt så låter det så. En del styrelseledamöter är rent hätska mot beredskapspoliserna.
Eller är beredskapspolisen en välutbildad grupp av hyggliga medborgare med en lojalitet mot rättsväsendet som är betydligt större än till exempel hos snittet av ordningsvakter och väktare? En grupp som står till förfogande för de jobb som vi yrkespoliser ofta anser oss överkvalificerade för som t ex fasta bevakningar utan jättestor hotbild eller enklare trafikdirigering som att hävda avspärrningar och liknande.
Den uppfattning som undertecknad landat i är att den hetsjakt som styrelsen under Jan Karlsen bedriver på beredskapspoliserna blir samtidigt en hetsjakt på de yrkespoliser som är utbildade till gruppchefer. Den är ett underkännande av deras kompetens och förmåga. En riktigt erfaren polis klarar ju att i en verkligt akut nödsituation leda en hoprafsad grupp medborgare – du visar ambulansen rätt, du ser till den här skadade, du ser till att ingen kommer för nära branden etc. Vilket resultat skulle den polisen inte kunna nå med ett gäng motiverade, frivilliga, hyggligt utbildade personer som beredskapspoliserna?
Men anständighet och rättvisa kräver att vi bestämmer oss antingen för att lägga ner beredskapspolisen eller att sätta igång att utnyttja den. Att år efter år hålla de här frivilliga medborgarna på halster det är inte värdigt vårt yrke.
Sven B, Västra Götaland
Var finns ni? Träd fram på arbetsplatsen!!!
Nu är det minst två manliga poliser som skrivit i Blåljus och påstått att kvinnor är en belastning i den yttre polistjänsten. Vi törs inte ta pågående våldsamheter och vi skriker på hjälp så fort någon gör det minsta motstånd, påstår de två.
Men är det bara de två? Eller går många av mina manliga kolleger i tysthet och hemlighet och betraktar mig som en black om foten – ja, just det, som en vimsig och flamsig belastning när de starka, tysta männen ska försöka få ordning på djungeln därute?
Hela saken har inte ett dugg med politisk korrekthet att göra. Det är precis som Cassel skrev i ett svar på Blåljus nyligen, det rör sig om vanligt hederligt, gott kamratskap. En för alla, alla för en. Det var djävligt bra skrivet!
Hur står det till egentligen? Jag väntar på fler manliga röster!!!
Mirre
Sitter med tidningen Svensk polis i min hand och önskar att jag jobbade i Kalifornien. Det är ju så man rodnar över hela kroppen när man lyfter blicken och ser hur delar av svensk polis ofta befinner sig kvar i det förgångna.
I det här landet sitter vi och har en mängd åsikter om hur människor är, utifrån könstillhörighet, kultur och hudfärg.
I Kalifornien har det anställts rullstolsburna poliser i 25 år.
Vår polisorganisation går att slå upp i Svenska akademins ordlista, under "Inskränkt". Läs gärna, jag hittade: "lägga band på, hindra någon/ något från att utveckla sig, hålla tillbaka, hämma, begränsa".
Positivt eller negativt?
Halvfullt eller halvtomt?
Välj själva, jag har redan valt.
Möjligen har mitt val påverkats av att jag ingår i en av de grupper inom polisen som fortfarande är i minoritet.
Anneli
Det är en enorm skillnad på polisanställd och polis. Brott skall utredas av poliser, för vad ska vi annars ha poliser för över huvudtaget om civilister ska utreda brott? Vi kan ju lägga ner allt och låta väktare ta över på gatorna och civilister på krimstolarna.
Barbarossa
Sunkan träffar mitt i prick. På Rikspolisstyrelsen snackar man en hel del om delaktighet och samverkan. I verkligheten är det bara tomt prat. Men vet bäst på styrelsen, helt enkelt, och eftersom man gör det känns det bara löjligt att fråga det okunniga fotfolket. Vi kan skriva insändare och klaga och bråka men till slut är det ändå bara Rps som bestämmer.
Men det är förstås inte politiskt korrekt att medge och därför tvingas vi läsa och lyssna till dessa dimridåer om hur förstående och intresserad man är på Rps när det gäller vad vi tycker om t ex uniformen.
Ute i alla väder
Hej igen. Känner att jag inte riktigt "når fram" till Er...och jag har verkligen svårt att acceptera att Ni blundar för saker som inte är mina spekulationer utan rena fakta!
Vill bara citera signaturen Lauris: "Hej. Vill bara informera om att inga kvinnor kvoteras in på polisutbildningen. Upprepar: INGA kvinnor kvoteras in NÅNSIN. Och det har de aldrig gjort."
Så detta är din verklighetsuppfattning? Och andra håller med? Helt otroligt! Jag förstår och skulle till och med respektera om någon skrev "ja, det förekommer kvotering MEN det är till för att polisen skall spegla samhället bl.a bl.a bla..."
Men detta?! Ingen kvotering?! Någonsin? Har svårt att inte le framför min dator när jag läser detta. Jaja, men fortsätt du leva i en glasbubbla där DIN version av verkligheten styr.
Känner att diskussionen inte kommer ha någonting mer att erbjuda framöver så jag stannar nog här. Jag kan bara konstatera: antingen väljer Ni (ni som svarat här inkl. Red.) att inte se vad som sker ang rekrytering av nya poliser pga att sanningen är såpass svår att försvara eller så är det pga den gamla klassiska rädslan (ni vet bättre än att säga sanningen för då är Er karriär i fara kanske). Om inte så är fallet är ni bara dåligt informerade och genom det är ni förlåtna. Trevlig helg.
Machnow
BLÅLJUS KOMMENTAR: Hej igen, ”Machnow”, och tack för ditt nya inlägg. Ge nu för all del inte upp – dina tankar rör ett ämne som tydligen behöver vädras.
Jag har inte tagit upp kvoteringsdebatten. Signaturen ”Barbarossa” menade i förra Blåljus att kvinnor tas in på PHS på betydligt lägre poäng än män. Är det du avser? Eller tänker du på någon pågående kvotering inom polismyndigheten i Stockholms län? Kan du i så fall vara hygglig att vara lite mera konkret så att Blåljus kan nysta i detta och se hur det fungerar?
Det jag tog upp i mitt svar var mera frågan om vem som klarar vad ute på gatan. De sista decennierna av 1900-talet då kvinnopolisdebatten rasade som hårdast i huvudstaden hade facket (i alla fall Kamraterna, förening för Stockholms polismän, som jag kände bäst) den inställningen att kvinnopolisfrågan till syvende och sidst handlade om klok arbetsledning. Vad jag ville peka på var att detsamma gäller manspolisfrågan. Det har i alla tider varit så att vi som poliser haft olika förmåga att klara olika situationer. Hos en klok arbetsledning – och i goda, kamratliga relationer – bidrar den insikten till att problemen oftast löser sig själva.
Man stöttar helt enkelt där det behövs och när man själv nästa gång sitter i klistret blir man undsatt.CC
Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i Stockholms län har. Insändare publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta undantagsfall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.
Trött på
bilder
av chefen
Jag är ganska trött på att se bilder på Carin Götblad i alla möjliga sammanhang. Att hon får pris för att uppfinna hjulet på nytt och att det satsas enormt på kvinnor i ALLA ämbeten, men för oss vanliga män finns det intet kvar. Såååå trött. Hoppas jag vinner på Lotto snart så jag slipper allt.
Barbarossa
Anständighet
kräver att vi
bestämmer oss
När det gäller beredskapspolisen är det svårt att veta vad som är rätt och fel rent fackligt sett. Är beredskapspolisen ett hot mot den polisiära yrkesrollen? Kommer den att urvattna polisbegreppet och öppna portarna för alla möjliga yrkesgrupper som vill ta en bit av poliskakan? Lyssnar man på Polisförbundet centralt så låter det så. En del styrelseledamöter är rent hätska mot beredskapspoliserna.
Eller är beredskapspolisen en välutbildad grupp av hyggliga medborgare med en lojalitet mot rättsväsendet som är betydligt större än till exempel hos snittet av ordningsvakter och väktare? En grupp som står till förfogande för de jobb som vi yrkespoliser ofta anser oss överkvalificerade för som t ex fasta bevakningar utan jättestor hotbild eller enklare trafikdirigering som att hävda avspärrningar och liknande.
Den uppfattning som undertecknad landat i är att den hetsjakt som styrelsen under Jan Karlsen bedriver på beredskapspoliserna blir samtidigt en hetsjakt på de yrkespoliser som är utbildade till gruppchefer. Den är ett underkännande av deras kompetens och förmåga. En riktigt erfaren polis klarar ju att i en verkligt akut nödsituation leda en hoprafsad grupp medborgare – du visar ambulansen rätt, du ser till den här skadade, du ser till att ingen kommer för nära branden etc. Vilket resultat skulle den polisen inte kunna nå med ett gäng motiverade, frivilliga, hyggligt utbildade personer som beredskapspoliserna?
Men anständighet och rättvisa kräver att vi bestämmer oss antingen för att lägga ner beredskapspolisen eller att sätta igång att utnyttja den. Att år efter år hålla de här frivilliga medborgarna på halster det är inte värdigt vårt yrke.
Sven B, Västra Götaland
Jag väntar på flera
manliga röster
Var finns ni? Träd fram på arbetsplatsen!!!
Nu är det minst två manliga poliser som skrivit i Blåljus och påstått att kvinnor är en belastning i den yttre polistjänsten. Vi törs inte ta pågående våldsamheter och vi skriker på hjälp så fort någon gör det minsta motstånd, påstår de två.
Men är det bara de två? Eller går många av mina manliga kolleger i tysthet och hemlighet och betraktar mig som en black om foten – ja, just det, som en vimsig och flamsig belastning när de starka, tysta männen ska försöka få ordning på djungeln därute?
Hela saken har inte ett dugg med politisk korrekthet att göra. Det är precis som Cassel skrev i ett svar på Blåljus nyligen, det rör sig om vanligt hederligt, gott kamratskap. En för alla, alla för en. Det var djävligt bra skrivet!
Hur står det till egentligen? Jag väntar på fler manliga röster!!!
Mirre
Personer i rullstol
anställda som poliser
sedan 25 år tillbaka
Sitter med tidningen Svensk polis i min hand och önskar att jag jobbade i Kalifornien. Det är ju så man rodnar över hela kroppen när man lyfter blicken och ser hur delar av svensk polis ofta befinner sig kvar i det förgångna.
I det här landet sitter vi och har en mängd åsikter om hur människor är, utifrån könstillhörighet, kultur och hudfärg.
I Kalifornien har det anställts rullstolsburna poliser i 25 år.
Vår polisorganisation går att slå upp i Svenska akademins ordlista, under "Inskränkt". Läs gärna, jag hittade: "lägga band på, hindra någon/ något från att utveckla sig, hålla tillbaka, hämma, begränsa".
Positivt eller negativt?
Halvfullt eller halvtomt?
Välj själva, jag har redan valt.
Möjligen har mitt val påverkats av att jag ingår i en av de grupper inom polisen som fortfarande är i minoritet.
Anneli
Låt civila
ta över
Det är en enorm skillnad på polisanställd och polis. Brott skall utredas av poliser, för vad ska vi annars ha poliser för över huvudtaget om civilister ska utreda brott? Vi kan ju lägga ner allt och låta väktare ta över på gatorna och civilister på krimstolarna.
Barbarossa
Man vet bäst
på styrelsen
Sunkan träffar mitt i prick. På Rikspolisstyrelsen snackar man en hel del om delaktighet och samverkan. I verkligheten är det bara tomt prat. Men vet bäst på styrelsen, helt enkelt, och eftersom man gör det känns det bara löjligt att fråga det okunniga fotfolket. Vi kan skriva insändare och klaga och bråka men till slut är det ändå bara Rps som bestämmer.
Men det är förstås inte politiskt korrekt att medge och därför tvingas vi läsa och lyssna till dessa dimridåer om hur förstående och intresserad man är på Rps när det gäller vad vi tycker om t ex uniformen.
Ute i alla väder
"Ni blundar
för rena fakta!"
Hej igen. Känner att jag inte riktigt "når fram" till Er...och jag har verkligen svårt att acceptera att Ni blundar för saker som inte är mina spekulationer utan rena fakta!
Vill bara citera signaturen Lauris: "Hej. Vill bara informera om att inga kvinnor kvoteras in på polisutbildningen. Upprepar: INGA kvinnor kvoteras in NÅNSIN. Och det har de aldrig gjort."
Så detta är din verklighetsuppfattning? Och andra håller med? Helt otroligt! Jag förstår och skulle till och med respektera om någon skrev "ja, det förekommer kvotering MEN det är till för att polisen skall spegla samhället bl.a bl.a bla..."
Men detta?! Ingen kvotering?! Någonsin? Har svårt att inte le framför min dator när jag läser detta. Jaja, men fortsätt du leva i en glasbubbla där DIN version av verkligheten styr.
Känner att diskussionen inte kommer ha någonting mer att erbjuda framöver så jag stannar nog här. Jag kan bara konstatera: antingen väljer Ni (ni som svarat här inkl. Red.) att inte se vad som sker ang rekrytering av nya poliser pga att sanningen är såpass svår att försvara eller så är det pga den gamla klassiska rädslan (ni vet bättre än att säga sanningen för då är Er karriär i fara kanske). Om inte så är fallet är ni bara dåligt informerade och genom det är ni förlåtna. Trevlig helg.
Machnow
BLÅLJUS KOMMENTAR: Hej igen, ”Machnow”, och tack för ditt nya inlägg. Ge nu för all del inte upp – dina tankar rör ett ämne som tydligen behöver vädras.
Jag har inte tagit upp kvoteringsdebatten. Signaturen ”Barbarossa” menade i förra Blåljus att kvinnor tas in på PHS på betydligt lägre poäng än män. Är det du avser? Eller tänker du på någon pågående kvotering inom polismyndigheten i Stockholms län? Kan du i så fall vara hygglig att vara lite mera konkret så att Blåljus kan nysta i detta och se hur det fungerar?
Det jag tog upp i mitt svar var mera frågan om vem som klarar vad ute på gatan. De sista decennierna av 1900-talet då kvinnopolisdebatten rasade som hårdast i huvudstaden hade facket (i alla fall Kamraterna, förening för Stockholms polismän, som jag kände bäst) den inställningen att kvinnopolisfrågan till syvende och sidst handlade om klok arbetsledning. Vad jag ville peka på var att detsamma gäller manspolisfrågan. Det har i alla tider varit så att vi som poliser haft olika förmåga att klara olika situationer. Hos en klok arbetsledning – och i goda, kamratliga relationer – bidrar den insikten till att problemen oftast löser sig själva.
Man stöttar helt enkelt där det behövs och när man själv nästa gång sitter i klistret blir man undsatt.CC