Lena Nitz om super-REVA

Lena Nitz kommenterar den kommande utmaningen är det kommer till utvisning av personer som bedömts sakna flyktingskäl eller andra orsaker att få uppehållstillstånd i asylprocessen. Detta behov uppstår när Polisen redan är nära gränsen för sin förmåga och angelägna arbetsuppgifter prioriteras bort. Nu krävs ekonomi, personal och utrustning. Så här skriver Lena:

"Polisen ligger redan på bristningsgränsen. Vi presterar redan över vår förmåga. Resultatet är en extrem övertid, många timmar i förflyttning mellan hemort och arbetsplacering samt ökad risk i arbetet. Det är inte hållbart i längden. Vår grundförmåga behöver byggas upp och till det behövs fler poliser.

Robust grundförmåga innebär att det krävs: 1) ekonomiska medel, 2) numerär (med rätt erfarenhet, utbildning och förutsättningar) och 3) utrustning.

Det saknades pengar redan innan de kriser och händelser vi nu står inför. Vi på Polisförbundet har varnat för detta under längre tid. Nu ser vi resultatet. Det kommer att behöva göras tydliga omprioriteringar från polisledningens sida.

På väldigt kort sikt handlar det om att behålla de poliser vi har. Bara ifjol var det fler som slutade än som började (148 netto). På kort sikt behöver vi locka tillbaka de som har slutat.

För att detta ska ske krävs att både arbetsmiljön och lönesituationen förbättras markant. Som det ser ut nu har vi inte råd att förlora en enda ytterligare polis. Såväl politiker som polisledning behöver inse allvaret och agera.

Dessutom bör vi låta poliser få vara poliser. Civilanställda kan från första dagen på jobbet avlasta poliser genom att ta över uppgifter som exempelvis att skriva ut förhör eller vara arrestvakter. All polistid som sparas in kan istället läggas ut på polisiärt arbete.

På längre sikt handlar det om att besluta om vilket uppdrag och vilken roll i samhället vi poliser ska ha.

Poliskåren ska vara välutbildad och få kontinuerlig fortbildning. Vi behöver bygga en grundförmåga med tillräckliga resurser, ett större antal poliser och rätt utrustning på rätt plats för att klara ett stort antal tänkbara scenarier. Det går inte att förutse hur nästa händelse kommer att se ut.

Den situation vi står inför idag med stora migrationsströmmar och behovet av polisiärt stöd vid avvisningar och utvisningar läggs på en organisation som dessvärre inte har tillräckliga resurser. Exakt hur mycket resurser detta kräver är svårt att säga eftersom det beror på hur arbetet organiseras. Och det bestämmer Polismyndigheten.

För att hantera ökningen av antalet avvisningar och utvisningar behöver rikspolischefen omprioritera våra uppgifter och samtidigt ställa sig frågan – vad blir konsekvenserna? Redan nu är mängdbrott som narkotika och trafik nedprioriterade. I nästa steg befarar jag att utredningsverksamheten kring den organiserade brottsligheten kommer att drabbas. Resultatet av detta kommer inte att synas på kort sikt, men i förlängningen kommer vi att vakna upp till ett annat samhälle.

Hur mycket får vår demokrati kosta?

Lena Nitz

fotnot:

Huruvida en person som inte längre får stanna i Sverige avvisas eller utvisas beror på hur länge man har stannat i Sverige.
Har man befunnit sig i Sverige i mindre än tre månader och regeringen, Migrationsverket eller polisen bestämmer att man inte får stanna sker en avvisning. Det kan till exempel vara för att man aldrig sökt om asyl eller fått avslag på sin ansökan.

Sker beslutet efter att man vistats i Sverige i mer än tre månader är det en utvisning. Det är också en utvisning när domstolar beslutar att en utlänning som begått brott av en viss svårighetsgrad ska föras ut ur Sverige.