Medlemsmöte i Södertörn om avtalet RALS 2007-2010 FÖRBUNDET FÖRBJÖD STEFAN EKLUND DELTA
Medlemsmöte i Södertörn om avtalet RALS 2007-2010 FÖRBUNDET FÖRBJÖD STEFAN EKLUND DELTA
Prolog
Den nya principöverenskommelsen om pensionslösning för poliser kopplad till längre arbetstider och försämrade tillägg mm, har väckt mycket upprörda känslor och stor oro hos de berörda södertörnspoliserna. De fackliga förtroendemännen i Polisföreningen Södertörnspoliserna (SÖPO) har fått svara på en mängd frågor efter bästa förmåga, enligt den information vi fått på nätet från Polisförbundet centralt och regionalt.
Många frågetecken kvarstod dock varför SÖPO kallade till medlemsmöte med information om det kommande avtalet från Polisförbundet, representanter för Polisförbundet centralt bjöds in och datum sattes till den 19 december 2007 kl 15.00.
SANDLÅDENIVÅ
En vecka innan mötet talade SÖPOs ordförande Ulf Ask med Polisförbundets ordförande Jan Karlsen, och fick veta att företrädarna för förbundet inte ville delta om vissa namngivna personer som inte är medlemmar i SÖPO deltog i mötet. Företrädarna ansåg sig ha blivit så trakasserade av frågor från dessa personer på det tidigare medlemsmöte som hållits i Söderort, (och som refererats på www.blaljus.nu) att de ämnade lämna lokalen om de personerna fanns i densamma eller kom dit.
Personerna i fråga var Stefan Eklund, ordförande i förbundsområde Stockholm, samt Claes Cassel, redaktör för www.blaljus.nu.
SÖPOs styrelse tog upp situationen på styrelsemöte den 17 december 2007; Skulle vi ställa in mötet, eller varsko personerna att de inte var välkomna? Vi beslöt att ta en ny kontakt med Polisförbundet, eftersom vi inte ville bli indragna i ett spel som vi upplevde var på sandlådenivå.
Ulf Ask fick vid det samtalet samma ultimatum från förhandlingschefen på polisförbundet Jan Wallin. För medlemmarnas skull beslöt vi att ändå genomföra medlemsmötet, men att informera om det skedda i efterhand, vilket är syftet med denna prolog.
Referat från medlemsmötet i Södertörn
Ulf Ask hälsade alla medlemmarna varmt välkomna. Det hade kommit ett åttiotal poliser till mötet, varav många var yngre skiftesarbetare, men även äldre konstaplar både dagtidare och skiftesarbetande fanns på plats. Så hälsade han gästerna välkomna, och lämnade över ordet till dem.
Från förbundet kom andre vice ordföranden Lars Bergman och Fredrik Lundquist (suppleant i Polisförbundets styrelse) samt ombudsmannen Lars-Göran Stålberg. De inledde med att gå igenom avtalets huvuddrag för att sedan besvara frågor från auditoriet.
ERFARENHETSTRAPPA KVAR
Bergman berättade att ramavtalet skrivits under gårdagskvällen, men att det nya arbetstidsavtalet inte skulle börja gälla förrän hösten 2008. Den information som sedan gavs, var i allt väsentligt samma som tidigare funnits på Polisförbundets hemsida, och sedermera skickats ut till medlemmarna, med de mål och utgångspunkter i enlighet med bifallna motioner som förhandlarna haft och hur de uppfyllts. Han betonade att Stockholms erfarenhetstrappa med tariffinslag kommer att leva kvar med det nya avtalet och inte försvinna.
Lundquist redogjorde för hur förhandlingarna med RPS för att komma fram till principöverenskommelsen gått till och innehållet i densamma. Han gick även igenom vilka bilagor som hunnit slutföras och vilka som det återstod arbete med. Marginella förändringar kan ske, men huvuddragen är klara.
"KANSKE BÄSTA AVTALET NÅGONSIN"
Stålberg betonade betydelsen av korrekt nomenklatur, något som han hoppades inte skulle uppfattas som småaktigt eller ”snäsigt”. Så gick han igenom de olika obekvämlighets-tilläggens fördelning på olika tidpunkter. Han beskrev även att övervärdet i våra högre OB-ersättningar i Stockholm kommer tillbaka till lokallokal förhandling.
Han gick så igenom de kommande revisionstidpunkterna för olika poliskategorier. Totalt ger dessa revisioner ett utfall som bedöms vara godtagbart och i nivå med övriga arbetsmarknaden. Han beklagade om genomgången uppfattades som komplicerad och torr. Han gick så igenom delar i avtalet som varit svåra, bl a övervärden i lokala avtal, inflytande, semester, pensionsavsättning, längre arbetstid (en tim/vecka).
Han vände sig mot beskrivningen av avtalet som ett halvtomt glas. Han ville med statistik visa att avtalet på sikt ger vinster i tid för de flesta på lång sikt, och kanske var ett av de allra bästa avtalen Polisförbundet någonsin träffat. Så gick han igenom viktiga datum i det nya avtalet. Han vände sig mot dem som gått ut och påstått att ”avtalet är fördjävligt, men jag vet inget om avtalet”.
Så blev det tid för frågor och svar:
"När alla får lika blir det sämre för en del"
På frågan om hur Storstadsregioner behandlades lönemässigt, hänvisade Stålberg till demokratiska beslut i Polisförbundet och svårigheter med att motivera olika lön för lika arbete. Att storstädernas poliser upplever sig särskilt hårt drabbade av avtalet är en följd av att de kan ha haft de allra bästa avtalen om OB och arbetstid, när alla får lika blir det sämre för en del.
Stockholm kommer inte att kunna förhandla fram eget nytt OB-tillägg, men kan lägga övervärdet på berörda personalkategorier efter kommande lokal-lokal förhandling. Ett högre OB för alla kan om parterna kan enas, förhandlas fram vid nästa RALS.
"GOD VILJA"
Det framfördes att det var svårt att ställa frågor om avtalet efter att just ha fått det till del. Å andra sidan har ombudsmännen först i går haft tillgång till det slutgiltiga avtalet, varför de bad om förståelse för att informationen blev lite ad hoc-mässig.
Stålberg förklarade att det var Polisförbundet som lyckats bärga möjligheten till att använda övervärdet av Stockholms-ob till kommande lokal-lokala förhandlingarna. Han förklarade intresset och den goda viljan att göra allt så bra som möjligt.
Har Kåpan plus något efterlevandeskydd? -Kåpan plus har efterlevandeskydd.
SE LIVSCYKELN
Vilken utfall får en 44-åringen vid 61? -Det är omöjligt att svara på varje enskilt fall, men det finns möjlighet till extra avsättningar från övertid- eller semester-bank.
Hur ska arbetstagare kunna motiveras att jobba kvällar och helger utan de nuvarande incitamenten OB och arbetstidsförkortning? -För att se fördelarna med avtalet måste man se avtalet mot bakgrunden av en livscykel.
Stålberg betonade att OB-ersättningen inte var en inkomstgaranti; man kan när som helst beordras till dagtidsarbete av arbetsgivaren, att pengarna kommer som lön i stället borde därför vara en fördel för den enskilde.
Hur mycket kan arbetstiden öka i värsta fall? Enligt Stålberg kan den öka som värst 2 tim/vecka. Övervärdet jämfört med en timmes förlängning skall kompenseras ekonomiskt, osäkert hur. (Frågan hur utfallet blir med individuell tidskompensation jämfört med kollektiv tidskomp för periodplanerare och tvåskiftare ställdes aldrig).
FÖRBUNDETS STYRELSE BESTÄMMER
Stålberg förklarade hur kollektivavtalet är konstruerat och att förbundets styrelse bestämmer över kollektivavtalet och delegation av avtalsrätt till lokala fackenheter.
På fråga vilka rykten och felaktigheter som förekommit blev svaret att det är omöjligt att svara på eftersom avtalet just blev färdigt.
Hur kan man veta att pensionsavsättningen på 4,6% står sig i framtiden? -Det är en juridiskt och arbetsrättsligt knepig fråga, enligt Stålberg. Om det sker ett avtal i framtiden som avskaffar avsättningen finns inga garantier… Avskaffas inte avsättningen i nytt kollektivavtal är den en del av den enskildes anställningsavtal.
Vilket blir det verkliga utfallet av pensionsavtalet? -Det kan man inte besvara med absolut säkerhet, det beror på löneökning, inflation, avkastning medmera.
FÖRLORAT I BÄGGE ÄNDAR
Hur slår avtalet för poliser med periodplanering? -Sannolikt kommer en del av arbetstidsförlängningen att läggas ut som utbildningsdagar.
Vissa som fått avstå pengar genom retroaktiva lönemedel, till polispensionsfonden, kommer nu inte att få del av dem? -Det fanns ingen individgaranti i den lönerörelsen heller.
Flera medlemmar menade att de förlorat i bägge ändar, både längre arbetstid och mindre OB, bytt mot en osäker pensionslösning. Ombudsmännen försökte förklara att de i stället var vinnare med det nya avtalet, vilket många medlemmar hade svårt att förstå.
Det faktum att det är just de skiftesarbetande som främst skall finansiera pensionslösningen med sina längre arbetstider upplevdes av flera som orättvist. I ombudsmännens svar på denna inställning skymtade en oförståelse för behovet av incitament för att göra skiftestjänstgöringen attraktiv. Så långt komna i frågorna var tiden liden så att det var tid att avsluta mötet.
Ulf Ask betonade att det så klart inte låg någon ond vilja bakom avtalet, och att vi i förbundsområde Stockholm kommer att göra allt som står i vår förmåga för att minimera försämringarna för våra skiftesarbetande medlemmar. Han tackade gästerna för deras medverkan vid mötet.
Personlig reflektion:
Ingen blev nöjdare
Mitt intryck är, att trots att det fanns svårigheter att besvara vissa frågor, gjorde de frågor som blev besvarade ingen speciellt mycket nöjdare med avtalet.
Dessutom var det vissa frågor som inte hann ställas, bland annat den om hur det slår med kravet på individuell tidskompensation vid periodplanering, d v s förlängd arbetstid för ”förmånen” att jobba nätter och helger. Eller den hur populärt det blir för äldre att arbeta i yttre tjänst och på obekväm arbetstid med de försämringar som genomförs. Eller hur man skall kunna rekrytera 50% av poliskåren till yttre tjänst enligt statsmakternas vilja. (i och för sig ett arbetsgivarproblem men beordra går ju alltid…)
Jag uppfattar det som att skillnaden mellan dem som arbetar aktivt ute i verkligheten, och dem som anlägger ett mer teoretiskt perspektiv på vad som är bra och dåligt för den enskilde polismannen och poliskollektivet, blev mycket tydlig vid detta möte. Det känns som om de som slutit avtalet, inte riktigt har uppfattat hur hårt en arbetstidsförlängning för de som arbetar yttre tjänst slår för den enskilde i nuet. Ombudsmännen ansträngde sig hårt, men hade klara problem att få flertalet att acceptera åsikten att avtalets framtida pensionsmöjligheter skulle uppväga dess nära förestående försämringar av arbetstid och OB-tillägg.
Dessa anteckningar är skrivna som jag uppfattade diskussionen, eventuella fel faller tillbaka på mig själv, jag ber i förväg om ursäkt för möjliga missförstånd.
Tommy Hansson
Sekreterare i PF SÖPO
ÖVERGREPP
PÅ POLISER
I STOCKHOLM
BLÅLJUS KOMMENTAR:
Polisförbundet nationella styrelse är förmäten nog att ta sig den oerhörda friheten att bestämma att Stockholms läns valde ordförande Stefan Eklund inte får vara i lokalen när Polisförbundet nationellt informerar. Det är sensationellt kränkande att bete sig så mot en som är förtroendevald av en enig stämma. Det är ett otroligt övergrepp på medlemsviljan och i förlängningen på alla poliser i Stockholms län.
Däremot är det för den som, liksom jag, skriver en aktivt granskande och kritisk hemsida helt i sin ordning att komma på kant med makthavare, höjdare och deras svans som sällan är anhängare av det fria ordet. Att råka ut för det är inte negativt. Tvärtom är det ett kvitto på att jag sköter mitt jobb. Motsatsen – om jag pussats med någon av förbundsstyrelsens damer på krogen - vore mera oroande. Jag tar det som en hedersbevisning att Polisförbundet nationellt vägrar att ha mig i lokalen när de informerar. Sanningen kommer ju fram ändå genom utmärkta personer som Tommy Hansson. Det visar att Södertörns fackliga styrelse gjorde alldeles rätt som prioriterade information till medlemmarna framför min obetydliga närvaro.
Claes Cassel