Orimligt stressigt och känslan att inte räcka till

Orimligt stressigt och känslan att inte räcka till

- Jag trivs jättebra med mitt jobb , och därför känns det tråkigt att det ofta blir orimligt stressigt på grund av låg bemanning, säger Karin Eriksson på Krimjouren vid Södertörns polisen till Blåljus. Vi vill alla göra ett bra jobb, men stressen gör att det rätt ofta känns som vi inte lyckas med det fullt ut. Det går inte att ha för mycket jobb på för få poliser. Det går till slut ut över kvalitén.

- Det är ett stort inflöde av ärenden och frihetsberövade i Södertörn. Det går i vågor förstås. Ofta är det på helgerna det kommer in väldigt mycket men det kan även hända en vanlig vardag.

- Vi har en stor andel familjevåld. Det är ärenden som tar lång tid att arbeta med. Det krävs att man lägger ner tid på förhör och bra dokumentation och inte sällan är det tolk förhör. Tyvärr är det ju vanligt att målsägare av olika anledningar inte vill medverka i utredningen efter en tid och då är en bra dokumentation i starten av utredningen otroligt viktig.

KÄNSLOMÄSSIGT KRÄVANDE

- Långtgående förstahandsåtgärder av polispatrullerna underlättar ju vårt jobb, förklarar Karin, men det finns ju inte direkt något överskott med IG poliser heller och trycket är ofta hårt på dem att de snabbt ska ut och vara klara för nya jobb.

- Familjevåldsärenden kräver stort engagemang av utredaren, och det är ju också känslomässigt krävande.
Vi har ju ingen familjevåldsenhet ännu i Södertörn och det innebär att de här ärendena ibland blir kvar på krimjouren.

RINGA IN LEDIGA KOLLEGER

 Krimjouren i Flemingsberg har inte tillräckligt med poliser för att få periodplaneringen att gå runt.
Den måste täckas varje dag, dygnet runt. Följden blir att vissa pass är underbemannade. Vid oväntad frånvaro kan det bli kris.


- Det finns inte längre några marginaler för att någon är borta. Händer det något stort, som innebär många frihetsberövade under ett sånt pass får man i värsta fall ringa in lediga kollegor. Vi måste ju alla följa de strikta tidsgränser som gäller för frihetsberövade och jobbet måste göras, menar Karin. Oftast går det bra, folk är lojala och ställer upp om de har tid och möjlighet, men det innebär ju också att man gör avkall på den ledighet, som man så väl behöver.

Kan inte vara erfarna utredare direkt
Södertörn har infört att polisassistenter som nyss är klara med sin utbildning, får göra en praktik på Krim.
Under 2007 har det varit i 2,5 månad och under 2008 kommer det bli i 5 månader.

- Det är bra, anser Karin.  De är jätte duktiga och ambitiösa och vill göra ett bra jobb men kan omöjligen vara erfarna utredare när de kommer hit på praktik. Vi måste lära dem våra rutiner och metoder vilket tar en tid. Det får inte vara så att poliser på praktik ska fylla upp de vakanser som finns.

- Det vi behöver är flera ordinarie krimjours poliser.

Tömma mobiltelefoner
Karin upplever att det är alltför långdragna tillsättningsförfaranden,  vid tjänstetillsättningar. Men det är väl ekonomin som styr detta, tror hon.

- En annan faktor som är pressande, är att vi ska klara mycket, ofta under en kort tid. Vi ska tömma mobiltelefoner på information, videofilma, fotografera med mera  och behärska tekniken kring detta. Jag som inte är kunnig på det området, kan känna en väldig stress inför att klara av tekniken, som hela tiden blir mer avancerad.

- Ett stort önskemål är att vi får en IT enhet till Södertörn. Det skulle underlätta väldigt mycket för oss, och för hela Södertörn.

- Stressen, känslan av att inte ha marginaler och att inte alltid hinna göra ett fullgott jobb är allvarliga arbetsmiljöproblem här på krimjouren, slutar Karin Eriksson.

Ensam i tomma korridorer med farliga misstänkta
Roland Wiman på Södertörns krimjour vill peka på ett annat arbetsmiljöproblem som han upplever som allvarligt.

- I somras, till exempel,  hade vi ett flertal mord och andra grova brott med rätt avancerade och farliga misstänkta, säger han till Blåljus. Att gå omkring ensam med dem här i lokalerna och långa tomma korridorer nattetid känns inte bra. Och förhören görs i arresten där det finns rätt utrustning. Där är man ensam och när man sedan är klar och kanske ska ringa åklagaren och redovisa och få ett beslut så måste man jaga runt efter någon som kan bevaka den misstänkte under tiden.

- Vi har tagit upp det här på möten med ledningen men det händer ingenting. Det enda rimliga vore att arresten gick tillbaka och blev polisens ansvar igen så att den hölls öppen och bemannad hela tiden. Då skulle det här stress- och faromomentet bli åtgärdat.

Facket arbetar på att påverka ledningen
Ulf Ask är ordförande i det lokala polisfacket i Södertörn.

- Vi är mycket väl medvetna om problemen på krimjouren, kommenterar han Blåljus intervjuer. Vi arbetar hårt med att påverka ledningen att ta itu med de allvarliga arbetsmiljöproblem som finns där.

Intervjuer: Claes Cassel