Polisdebatten hettar till när sommaren svalnar...
"Situationen har inte blivit bättre efter den stora centraliseringen av polisorganisationen som ägde rum 2015. Den nya stockholmsbaserade supermyndigheten togs med stor majoritet i riksdagen och sedan dess är ingenting sig likt inom polisen.
Massavhopp av kompetenta medarbetare, stora områden i landet som saknar polisbevakning och en total brist på samordning mellan den centrala myndigheten och det lokala markarbetet."
Gröning skänker en tanke till de ensamma poliserna i glesbygd och deras arbetsförhållanden:
"Jag måste också hylla de tappra poliser som trots olidliga arbetsvillkor försöker upprätthålla lag och ordning. Det blir förmodligen många timmar i bil, stress och en gigantisk övertid."
I fråga om mordfrekvens låg vi 2016 i samma härad som Bulgarien, Skottland, Slovakien och Kroatien. Dessa länder är i snitt nästan dubbelt så polistäta som Sverige, med 389 poliser per 100 000 invånare."
Tidningen noterar även att OM vi skulle lyckas bli 10 000 poliser till, är det tveksamt om det räcker med hänsyn taget till befolkningsutvecklingen som enligt prognoser ska fortsätta att öka ganska kraftigt, till 10 700 000 personer om fem år. Tidningens recept är att förbättra polisens verktyg och befogenheter. Detta eftersom "Allt måste göras för att få verksamma poliser att stanna kvar i yrket, locka lämpliga polisämnen till skolbänken och övertala dem som har bytt spår att komma tillbaka. Men det kommer inte att räcka."
Vad det där "Allt" som måste göras för att det ens ska bli möjligt att bli fler lämpliga poliser, beskrivs mer exakt i en debattartikel i Aftonbladet. Det är Benjamin Dousa, som är ordförande i MUF och född, uppvuxen och boende i Husby. Han är även ordförande i Rinkeby-Kista statsdelsnämnd, och har sannolikt hyfsad koll på förortsfrågor...
Dousa målar upp en dyster bild av tryggheten, där människor drabbas av bl a våld, skjutningar och utsatthet för kvinnor. Han noterar att mantrat att Sverige aldrig har varit tryggare inte fungerar längre - verkligheten har kommit ifatt och sprungit om den besvärjelsen. Han är kritisk att 232 miljoner tagits från polisbudgeten, pengar som var avsatta för att ge poliser högre lön.
Han skriver:
"Polistätheten i Sverige har sjunkit under flera år och tillhör nu bottenskiktet i EU, antalet invånare per polis är dubbelt så högt här som snittet. Det är fler poliser som lämnar yrket av andra skäl än pensionsavgång. Även om antalet platser till polishögskolan utökas blir det svårt att fylla dessa tomrum.
Polislönerna måste därför höjas. I takt med att lönerna har stigit för bland annat lärare har poliserna halkat efter. Sverige är det land i Norden där poliserna tjänar minst. I till exempel Danmark, vars löneläge annars kan jämföras med det svenska, har en polis i snitt 30 procent högre inkomst.
Lönenivån är en viktig faktor dels för att fler ska vilja utbilda sig till polis och dels för att få de befintliga poliserna att stanna kvar inom yrket i stället för att välja en mer lukrativ karriärbana. Ett fungerande polisväsende är grundfundamentet för rättsstaten och då duger det inte att deras löner skvalpar i bottenskiktet."
Dousa konstaterar att budgetsatsningar handlar om prioriteringar. Och att nu är det polisernas antal och löner som borde vara prioriterade. Han skriver:
"Samhället måste visa en större uppskattning för polisernas
arbete vilket ett riktat lönelyft skulle vara ett tydligt tecken på. En
ökning på 5 000 kronor i månaden per polis motsvarar ungefär en och en
halv miljard per år."
Blåljus ser fram mot en intressant höst i polisdebatten.
Tommy Hansson