Resursbrist leder till orimliga prioriteringar

Som Blåljus tidigare berättat, kommer nu polisen trots att pengar överförts till kriminalvården från Polisens budget, att satsa stort på brott mot kvinnor och barn i nära relationer. Blåljus hoppas så klart att de trehundra miljonerna som det kostar årligen inte drabbar polisyrkets attraktionskraft, så det blir nya kompetenstapp. Men Polismyndigheten förekom Amnestys namninsamling med en knapp vecka...

Idag skriver fyra lagmän vid fyra av våra mest belastade tingsrätter runt om i landet på DN Debatt om riskerna när domstolarna inte hänger med i resursracet. De har tvärt emot kriminalvården och polisen fått krav på neddragningar. Hur går det då med snabbare lagföring? Hur ska domstolarna prioritera mellan olika brottskategorier - för att inte tala om civilmål. JUSEK har tidigare varit inne på likande tankegångar.

Lagmännens verklighetsbeskrivning är dyster: "Den grova organiserade brottsligheten och gängskjutningarna har ökat. Brottmålen i domstolarna tenderar att bli mer komplexa och rättegångarna blir allt längre vilket innebär att handläggningen drar ut på tiden för de inblandade personerna.

Det mycket stora antalet brottmål med häktade personer innebär att vi fram­över kommer att behöva lägga en stor andel av våra resurser på att avgöra målen inom de tidsfrister som uppställs i lagstiftningen och lägga andra mål åt sidan. Målen har blivit alltmer omfattande och tidskrävande. I många av våra domstolar har de dessutom ökat i antal."

 

Lagmännen fruktar att när domstolarna på grund av resursbrist måste prioritera, kan det gå ut över blan annat projektet med snabbare lagföring. Lagmännen avslutar sin debattartikel med orden:

 

"Från såväl riksdag som regering finns en rad exempel på initiativ som syftar till att öka tryggheten i samhället genom att till exempel utöka det kriminaliserade området, införa strängare straff, kräva snabbare och effektivare lagföring. Från politiskt håll har inriktningen varit tydlig när det gäller att satsningar ska göras för att komma tillrätta med grov organiserad brottslighet, gängkriminalitet, ungdomsbrottslighet samtidigt som lagändringar införts som innebär skärpta påföljder viss typ av grov brottslighet som till exempel grovt vapenbrott.

En logisk följd av dessa prioriteringar har varit att polis och åklagare tillförts betydande medel. Målinflödet av grova brottmål till domstolarna har ökat och som nämnts har målen blivit alltmer omfattande och komplexa. Vi ser framför oss att den här trenden består.

 

Den hittillsvarande målökningen och den ökade komplexiteten av brott­målen har inte lett till annat än mycket begränsade anslagsökningar för domstolarna. Vi befarar att detta kommer att leda till olyckliga konsekvenser inom rättsväsendet om det inte finns en budgetmässig balans mellan domstolar, åklagare, polis och kriminalvård.

 

Om det inte finns en balans blir konsekvensen att medborgarna riskerar att inte få tillgång till den rättvisa de har rätt att kräva. Vi ser en uppenbar risk att de mycket stora satsningar som gjorts på vissa myndigheter, främst polisen men även på åklagarna, riskerar att gå till spillo på grund av resursbrist i domstolarna."

Blåljus håller med om att hela rättskedjan måste hållas stark och att rättsamhället bara är så starkt som dess svagaste länk. Hade rättsväsendet fått tillräckliga resurser i tid, kanske den senaste tidens mord och sprängningar kunnat undvikas. Och polisen hade kunnat jobba både förebyggande och haft tillräckliga resurser för att varje brottsoffer skulle känna att vi fanns till för just henne.

Kanske skulle Polisförbundets krav på en polisberedning kunna bidra till att politiken tar ett bredare grepp över rättspolitiken. Där skulle de delar som politiken är eniga om kunna tas tillvara och ge mer långsiktiga och pålitliga besked om att Staten står för sin del av samhällskontraktet.

 

Tommy Hansson