Tre stora tack till Hanne Kjöller
Hanne Kjöller har nu skrivit tre ledarartiklar på en vecka, som behandlar problemen för svensk polis. Det visar på ett stort engagemang och att Hanne har förstått vidden av krisen inom svensk polis på olika plan. Det handlar om organisation, ineffektivitet och polisernas missnöje.
Hanne Kjöller skriver i sin senaste ledare en del kloka saker om polisyrkets värdering i DN. Hon noterar att liksom för vissa yrkesgrupper inom vården, som barnmorska, står lönen knappast i proportion till utbildningstid, studielån och ansvar för poliser. Men många vill ändå, enligt Hanne bli polis för att det är en miljard gånger mer spännande än exempelvis väkaryrket, vilket förklarar att det ännu finns sökande till Polishögskolan.
Det finns dock en motvikt till denna attraktionskraft, som Hanne skriver: "Lönen är en faktor. Ett lika stort problem kan vara en arbetsgivare som uppvisar en men-stick-då-om-det-inte-passar-attityd. Och som hela tiden hanterar anställda som utbytbara produktionsenheter."
Hanne sammanfattar polisens problem med ett ledarskap som med en kontraproduktiv pinnjakt och flaskhalsorganisation. Det suger must och motivation ur en kår som aldrig varit större än nu, enligt Hanne.
Hon menar att det inte i första hand är högre lägstalöner som behövs, utan en större lönespridning. Prestationerna varierar stort inom kåren, menar hon. Då måste ersättningen också göra det.
Blåljus kommentar: Vi vill börja med att tacka Hanne för hennes engagemang i polisfrågor! Vi tycker ofta inte lika, men diskussionen är som vi ser det viktig. Ett exempel på att vi har olika åsikter, är när det gäller lönespridningen mellan "vanliga" poliser. (Vi utgår från att det är där Hanne vill ha ökad lönespridning, det finns på högsta chefsnivå redan polisanställda som är löneledande inom staten.) Individuell lön har vi haft i många år inom polisen. Det innebär att två lämpliga poliser i en radiobil i Stockholm, med lika lång tid i tjänst kan ha en löneskillnad på ca 2000:-. (om någon av dem bedömts var olämplig (ej uppfyllt lönekriterierna) av någon orsak, kan skillnaden vara större...)
De skall tillsammans utföra ett svårt arbete och ibland farligt som aldrig får gå fel. Polisförbundet menar dock att lönekriterierna ska vara genomarbetade och grundade i sakliga skillnader. När arbetsgivaren sätter lönen utan facklig inblandning blir det ofta inte så, utan skillnaderna som uppstår hipp som happ leder bara till missnöje och frustration. Vilket är kontraproduktivt.
Polisförbundet har i den nuvarande lönerörelsen, revision tre sträckt sig långt när det gäller ytterligare individualisering, för att tillmötesgå arbetsgivaren. Ändå har arbetsgivaren inte tillmötesgått våra krav.
Hanne skriver om yrkets attraktionskraft. Hon har kanske delvis rätt om spänningen, även om dagens poliser generellt är mognare än gårdagens. Men det som gör att poliserna går till jobbet varje dag och natt trots missnöje och frustration är lagandan. Att viet är större än jaget. Varje polis vet, hur beroende hen är av att kunna lita på sin kollega. Det kan rent av vara livsavgörande. Då är frågan hur usel lön kollegan som skyddar min rygg skall kunna ha utan att det skadar det förtroendet. För i radiobilspatrullen som beskrevs ovan, vet ingen vem som går först mot en våldsman eller vem som har bäst förmåga att verbalt lugna ett ungdomsgäng. Varje polis måste ha just den förmågan. Hur skulle det annars kunna ha gått i Trollhättan?
Det är sannolikt skillnad på att vara journalist, advokat eller idrottsman i friidrott eller tennis, där de individuella förmågorna är avgörande. Polisen är mer som ett fotbollslag, och visst ska Zlatan ha mer betalt, men han klarar sig inte ensam han heller.
Hanne skall även ha tack, för att hon pratar med vanliga poliser och lyssnar på deras berättelser. Där finns säkert en hel del uppslag till utmärkt journalistik!
För det tredje, tackar vi Hanne för att hon uppmärksammat oss på Blåljus och noterat att vi ger en partsinlaga, polisernas och polisfackets syn på verkligheten, från politik till media till polisverksamhet och polisrekrytering.
Tommy Hansson