Tung arbetsmiljö inom Polisen i länet

Stressade polisanställda under för hög arbetsbelastning

Arbetsmiljöverket har under hösten inspekterat polisens psykosociala arbetsmiljö i Stockholm efter att ha besökt tio olika arbetsplatser som representerar en varierad bild av vår verksamhet. Skyddsorganisationen välkomnade besöken, då en extern part fick möjlighet att se på vår verksamhet med friska ögon. Vi anser att vi brottas med psykosociala arbetsmiljöproblem som arbetsgivaren inte bedömer med samma allvar. Därför har vi gått i stå i en del frågor utan att nå de resultat medarbetarna behöver för att må okej på arbetet, och även när vi går hem från det. Och det är inte för mycket begärt.

Vad kom Arbetsmiljöverket fram till?  

Efter att ha tagit del av inspektionsmeddelandena från nio av de tio inspekterade arbetsplatserna, kan vi se följande två gemensamma nämnare på så gott som samtliga arbetsställen:

• Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)
  Det systematiska arbetsmiljöarbetet haltar över hela länet om vi vågar säga att de besökta arbetsplatserna är representativa för vår myndighet. På en del arbetsplatser är det systematiska arbetsmiljöarbetet okänt för arbetstagarna, men känt för arbetsgivarna, på andra arbetsplatser är det så gott som okänt för båda parter. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden för arbetet inom arbetsmiljön. Det ska genomsyra all verksamhet och är oerhört viktigt för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete fångar upp de problem som uppstår och lyckas åtgärda dem. En stor del av arbetet är förebyggande. Exempel på åtgärder inom det systematiska arbetsmiljöarbetet är de årliga skyddsronderna/arbetsplatsundersökningarna, fördelningssamtalen, riskbedömningar inför organisationsförändringar och inför kommenderingar, medicinska kontroller, returnering av fördelade arbetsuppgifter samt förebyggande åtgärder utifrån tillbud och arbetsskador.
  
  Krav som Arbetsmiljöverket har ställt på arbetsgivaren utifrån dessa brister varierar nivåmässigt beroende på hur stora bristerna är på respektive besökt arbetsplats. Exempelvis ska arbetsgivaren tydliggöra och informera om de rutiner som gäller inom det systematiska arbetsmiljöarbetet för arbetstagarna och cheferna.
• Arbetsbelastning
  Arbetsbelastningen återkommer även den och ger slutsatsen att vår myndighet är alltför hårt belastad om inspektionerna får ges ett allmängiltigt värde för vår myndighet. Effekter är negativ stress, personalen känner sig pressad och otillräcklig, kan inte ta micro-pauser eller måltidsuppehåll etc
  
  Krav som Arbetsmiljöverket har ställt på arbetsgivaren utifrån dessa brister varierar nivåmässigt beroende på hur stora bristerna är på respektive besökt arbetsplats. Exempelvis ska arbetsgivaren anpassa bemanningsnivån utifrån inflödet av ärenden samt genomföra riskbedömningar om ohälsa till följd av negativ stress och stressens bakomliggande orsaker (exempelvis bemanningsnivå och arbetsmängd).

Uppföljning
Arbetsmiljöverket har satt datum på när kraven ska vara åtgärdade.

Arbetsmiljöverket kommer att följa upp att åtgärderna är vidtagna genom återbesök. I arbetet ska arbetsgivaren integrera arbetstagarna och arbetsplatsernas skyddsombud.

Skyddsorganisationen anser att Arbetsmiljöverkets inspektioner bekräftar den tunga bild av den psykosociala arbetsmiljön vi upplever och förmedlar till arbetsgivaren, samt kämpar hårt för - för att försöka få åtgärdad. Arbetsgivaren har en stor utmaning framför sig när denne behöver åtgärda dessa brister. Jag hoppas att arbetsgivaren ser möjligheterna förändringarna kan ge och gör en kraftansträngning för framförallt sina medarbetares men även för verksamhetens skull.

Sammanfattningen och slutsatserna av inspektionsmeddelandena är mina egna. Eventuella feltolkningar av Arbetsmiljöverkets andemening ligger därför hos mig.

Emma Cronberg Huvudskyddsombud Stockholms län