Vad är väl en vårbudget?

I media framställs det som att polisen skulle vara en "vinnare i vårbudgeten". Och visst allt är ju relativt, och hade polisen fått noll kronor, hade vi varit förlorare på riktigt. För att inte tala om vad brottsoffren skulle ha varit. Det hade inneburit att myndigheten tvingats säga upp många nyanställda, som anställts för att täcka allvarliga brister.
I media framställs det som att polisen skulle vara en "vinnare i vårbudgeten". Och visst allt är ju relativt, och hade polisen fått noll kronor, hade vi varit förlorare på riktigt. För att inte tala om vad brottsoffren skulle ha varit. Det hade inneburit att myndigheten tvingats säga upp många nyanställda, som anställts för att täcka allvarliga brister. Nu slipper polisen det, vilket är glädjande.

Vårbudgeten har en funktion som inte är så väl känd, men som beskrivs av Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz i SVT:

Det ska till särskilda skäl för att ändra anslagen i vårbudgeten, enligt honom: Vårbudgeten ska normalt bara innehålla ändringar för oförutsedda händelser. Huvudbudgeten läggs på hösten. Polisens ökade arbete och därmed ökade utgifter, är okej, men vad gäller mer pengar till skolan, förlossningsvården och klimatet är han betydligt mer tveksam.

Blåljus har lyssnat på finansminister Magdalena Andersson när hon motiverar anslagshöjningen till polisen. Hon håller fram vikten av trygghet i hela Sverige, men betonar polisens insatser mot gängbrottslighet med tillhörande skjutningar, och arbetet mot terrorhotet. Själva vårbudgeten presenterades den 18 april, och då lät det så här.

Polisförbundet har kommenterat de 700 miljonerna till polisen redan när det presenterades, med följande: Satsningen på 700 miljoner i vårbudgeten riskerar dock att inte bli någon ytterligare satsning på polisen, utan gå till de kostnader som myndigheten redan har dragit på sig.

– Pengarna måste användas för att behålla poliser i yrket. Nu krävs tydliga förbättringar för att behålla de poliser vi har och locka tillbaka de som lämnat, säger Lena Nitz.

För att kunna behålla den polisiära kompetensen måste polisyrket uppvärderas, något som också rikspolischef Dan Eliasson har uttalat.

– Att polisen fungerar är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. En poliskår med förutsättningar att göra ett bra jobb är en avgörande del av samhällsbygget, säger Lena Nitz.

 

Rikspolischefen Dan Eliasson, kommenterar de 700 miljonerna med att polisens resurser ska ”förstärkas ytterligare” enligt regeringens vårbudget.

Redan veckan före påsk aviserade regeringen att polisen får ett extra tillskott på 700 miljoner kronor för år 2017. I vårbudgeten som presenterades idag meddelade också regeringen att satsningen på polisen ska fortsätta:


”Regeringen ser behov av att verksamheten vid Polismyndigheten fortsätter att stärkas för att möta regeringens ambitioner. Regeringen avser därför att återkomma i denna fråga i budgetpropositionen för 2018.”


− Årets tillskott är naturligtvis oerhört välkommet. Men det viktiga är att regeringen visar sin avsikt att fortsätta förstärkningen av polisens resurser under kommande år, samma besked som finans- och inrikesministern lämnade förra veckan, säger rikspolischef Dan Eliasson.

 

Blåljus kan bara hålla med. De 700 miljonerna är redan intecknade. Och i skuggan av de fruktansvärda terrordådet på Drottninggatan den 7 april, fortsätter den "vanliga" brottsligheten som vanligt. Och polisens resurser skall räcka till att utreda allt parallellt, samtidigt som poliserna ska vara synliga för att sprida trygghet och verka brottsförebyggande. För att inte tala om att vi ska klara av att bidra till att valrörelsen 2018 kan genomföras i öppna och demokratiska former. I det perspektivet ser vi fram mot höstbudgeten där medel måste finnas för att även höja polisyrkets status. Annars blir allt tal om ökad trygghet bara en chimär.

 

Tommy Hansson

// // // //